Annons
Foto: Fredrik Hjerling

Så ska Fridolin rädda skolan

Publicerad 6 mars 2014

Miljöpartiets Gustav Fridolin gick ut på onsdagen och hävdade att en ny regering i höst skulle ”rädda skolan på 100 dagar”. Han menar att lärarnas ökade administration och minskade tid till planering och elevkontakt är direkta konsekvenser av regeringens prioriteringar. Skolvärlden ringde upp språkröret för en längre intervju om hur han ska rädda skolan.

Relaterat

Rädda skolan på 100 dagar. Det låter ganska enkelt. Är det så?

– Nej. Det vi har lagt fast är planen för vad vi vill arbeta med från dag ett. 100 dagar är tiden det tar att få besluten på plats, och den budget som ska gälla för 2015. Med rätt politik KAN man vända på utvecklingen i skolan. Det har vi sett i Norge och Tyskland, där de var lite snabbare att reagera på Psa-resultaten. Och det handlar inte om att gå in och peta i lärarnas arbete, utan att ge dem förutsättningar för att genomföra sitt arbete så bra som möjligt.

Du menar att regeringens åtgärder i skolan haft negativa effekter – hur då?

– Det största problemet med regeringens reformer är snarare HUR man har gjort det: En stor mängd reformer på kort tid, med begränsad finansiering och utan att det varit förankrat i lärarkåren eller i forskningen. Sedan 2006 har 12 000 medarbetare lämnat skolan, det är betydligt fler än vad som kan kallas för naturliga avgångar.

Vad baserar du det på att folk väljer bort läraryrket på grund av att utrymmet för kreativitet är för litet?

– Det har vi lärt oss genom att lyssna på lärarna, facken, studenter med flera. Det går tillbaka på tidsbristen egentligen. Det är svårt att vara kreativ när man har för lite tid att förbereda sina lektioner, och för lite tid för att utvärdera dem i efterhand. Enligt Skolverkets rapport finns ungefär en kvart till de bitarna. Vi vill fördubbla den tiden genom att ta bort pappersarbete och administration och anställa fler speciallärare, specialpedagoger och administrativ personal.

Hur vill du öka antalet som fullföljer lärarutbildningen?

– Det blir ett arbete att se hur utbildningen är dimensionerad, vilka behov som finns för olika lärarkategorier, vilken typ av belöningar kan erbjudas och så vidare. I Norge gjordes en nationell samling för att locka folk till yrket.

Vad tycker du om Björklunds idé att dela ut en examenspremie, en summa pengar i handen helt enkelt?

– Grundtanken att använda ekonomiska medel för att locka behöver inte vara fel. Men vi har snarare tittat på skuldavskrivningar av studielånet, så att det är något som pågår över tid snarare än en enstaka utbetalning. Men det behöver kombineras med höjda lärarlöner och bättre arbetsmiljö.

Miljöpartiet vill att staten ska medfinansiera höjda lärarlöner och 10 000 nya anställda i skolan. Ska staten verkligen gå in och påverka lönerna för kommunalt anställda?

– Ja. Det var den första politiska striden jag tog efter att jag blev vald till språkrör, både inom och utanför partiet. Motståndet som finns till den idén bottnar i rent politiska ställningstaganden runt relationen mellan stat och kommun. Men lärarlönerna började halka efter redan under den tid som staten var lärarnas arbetsgivare, därför har staten ett delat ansvar med kommunerna för lönetappet. Det är såklart en extraordinär situation. I debatten har alla identifierat problemet, men ingen vill ta ansvar för att lösa det.

Lön är ju ingen engångskostnad. Hur skulle systemet fungera i ett längre perspektiv?

– Det tekniska är inte problemet, det är viljan som saknas. Det finns modeller för att lösa det praktiska.

Skulle en liknande insats kunna bli aktuell för fler yrkesgrupper?

– Det är med lärarlönerna vi har identifierat det här problemet. Sen görs ju mängder med åtgärder för olika yrkesgrupper. Men när det gäller lärare har vi ett särskilt ansvar.

Senast 2020 vill du att all undervisning ska ske i ”klimatsmarta, moderna lärmiljöer”. Vad kännetecknar en klimatsmart, modern lärmiljö?

– Arbetsmiljön är en stor fråga. Det klimatsmarta handlar om lokalernas energiförbrukning. Självklart ska man bygga så att de inte kostar för mycket energi när man ändå genomför en renovering. Vad gäller en modern lärmiljö så är det så att vi har byggt in en del problem i skolan. Dålig luft i lokalerna som leder till trötta lärare och trötta elever är ett stort problem. Trånga utrymmen och korridorer är exempelvis kopplat till mobbning och kränkningar. Det finns exempel på skolor som byggt om och upplevt en stor positiv förändring i stämningen på skolan.

Sen finns dels den psykiska miljön. Där ligger stressen av olika förväntningar från rektor, föräldrar och elever, men också svårigheter med att hantera stökiga elever.
Vi ser fram emot resultatet av den utredning som Metta Fjelkner genomför, även om vi är förvånade över att det tog sju och ett halvt år att få till det. Och nu har hon två månader på sig, det känns som kort tid.

Det låter som en helt enorm uppgift att renovera alla svenska skolor till att uppnå de kraven. Vem ska betala?

– Det här är ett projekt som ligger framför oss, det måste göras. Vi beräknar att det kommer att kosta totalt sex miljarder. Skolans huvudman är huvudansvarig, men vi föreslår ett ROT-avdrag för skolan, och statlig medfinansiering. Sen kan det se lite olika ut beroende på lokala resurser och möjligheter. En del platser kan behöva mer statligt stöd än andra.

”Barn ska få vara barn, och när vi låter små barn leka låter vi dem också lära” har du skrivit. Tycker du inte att barn tillåts att vara barn i dagens skola?

– Jag är orolig för förslaget att vi ska ha en skolstart vid sex års ålder. Man vet att tidigare skolstart inte ger bättre resultat, snarare pekar forskningen på motsatsen. Leken är en viktig del i lärandet. Jag är beredd att diskutera att göra förskoleklassen obligatorisk, vilket skulle påverka de cirka fyra procent som inte går i förskoleklass idag. Men jag är inte beredd att diskutera att avskaffa den.

Storleken på barngrupper är en fråga som debatteras mycket just nu. Du ser en fara med större barngrupper. Varför?

– Faran är att den goda pedagogiken går förlorad om lärarna måste ägna sig för mycket åt omhändertagande. Det kan finnas andra omständigheter, som till exempel antalet pedagoger i en grupp, som påverkar.

Du vill ”stärka lärares mandat att fatta beslut om särskilt stöd”. Utveckla.

– Vi har arbetat ett par år för en ordinationsrätt. Lärare ska utifrån sin kompetens - som genom legitimationen nu är mer klar än någonsin tidigare - ha mandat att fatta beslut om särskilt stöd. Idag ligger alla sådana beslut i praktiken hos skolledaren, som i sin tur måste ta en vända med förvaltningen. Det där leder ibland till att lärare drar sig för att ansöka om särskilt stöd, och till att skolledare tvingas säga nej fast att de vet att insatsen egentligen behövs.
Jag vill se en parallell till vården. De har också budgetar att ta hänsyn till, men när en läkare ser att en viss medicinsk åtgärd är nödvändig har han rätten att ordinera och remittera efter behov. Och det beslutet kan ingen annan ifrågasätta. Vi har ett jätteproblem med att särskilt stöd sätts in mest i årskurs nio, trots att grundproblemet kan ha varit med ända sedan första klass.

Du säger att du vill stärka de estetiska ämnena och att vi där ”finner ledtrådarna för att utvecklas också i matematik eller språk”. Vad baserar du det på?

– Det finns mycket forskning på det. Man ser till exempel att barn som lär sig ett instrument har lättare för matematik, och bild stärker språkförståelsen. Det vi räknar som estetiska kompetenser behövs ofta i andra yrkesgrupper än de estetiska. Du kanske behöver ha vana av att framträda inför publik, ska sätta ihop en powerpoint och så vidare.

Ligger de estetiska ämnenas enda värde i att de stärker andra ämnen?

– Nej, det finns ett egenvärde i estetiken. Precis som att kulturen i stort har ett egenvärde, men samtidigt har värden som går utanför den isolerade kulturupplevelsen.

Är det fria skolvalet är ett problem för segregationen i skolan?

– Som det fungerar idag är det en del av problemet. Det betyder inte automatiskt att man vill begränsa rätten för en ung person som bor i ett utsatt område att gå i skolan någon annanstans. Problemet är på en strukturell nivå. I samband med hur kommunaliseringen genomfördes, hur skolpengen fungerar och den marknad som växt fram för privata skolor och hur skolorna bedöms blir det fel.

Vill du avskaffa det fria skolvalet?

– Det är en svår fråga. Jag tror inte på att avskaffa det, men det finns saker som behöver ändras. Till exempel vill vi att staten tillsammans med kommunerna ska stötta skolor som dras med låga resultat. Staten kan vara en motor i en förändringsprocess där målet är att locka elever som inte bor i närområdet. Det finns framgångsrika sådana exempel, som Brandbergsskolans musikklasser och cirkusutbildningen i Botkyrka.
Den skolkommission jag vill tillsätta behöver titta på dessa frågor och ha mandat att lägga fram förslag på åtgärder både i nutid och på sikt. Hur ska relationen mellan stat och kommun se ut, skolpengen, resursfördelningen med mera.

Jan Björklund talade om vikten av att lyssna på internationell expertis när han tillsatte en internationell skolkommission inför granskningen av orsakerna till PISA-resultaten.
Hur tycker du Sverige och er tänkta svenska skolkommission ska förhålla sig till internationell forskning och rön?

– Det vi behöver nu är en kommission där forskningen och facken ingår, som tar fram en lösning. För den kommer inte OECD att leverera. De gör nu en djupgranskning av Pisa-misslyckadet och det kommer att ge en djupare förståelse. Men ingen lösning. Vi har tidigare haft breda kommissioner för att lyfta skoldebatten från de låsningar som finns mellan politiker och för den delen mellan de två lärarfacken.

Varför ska alla gymnasieprogram vara högskoleförberedande?

– Grundregeln måste vara sån. Sen kommer det alltid finnas elever som behöver en annan typ av skolgång. Det har blivit ett förtroenderas för de yrkesförberedande programmen. Unga människor måste vara trygga med att om de läser vårdprogrammet för att bli undersköterska idag, så kan de 10-15 år senare läsa till sjuksköterska. Så är det inte idag.

Är inte det Komvux jobb?

– Alliansen har ju försämrat möjligheten både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Man ska ha rätt att läsa in särskilt behörighet. Har man gått ett praktiskt inriktad program och behöver Fysik B för att komma in på den högskoleutbildning man vill så ska man få läsa det i vuxenutbildningen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons