Annons
Foto: Fredrik Hjerling

Så ska Fridolin rädda skolan

Publicerad 6 mars 2014

Miljöpartiets Gustav Fridolin gick ut på onsdagen och hävdade att en ny regering i höst skulle ”rädda skolan på 100 dagar”. Han menar att lärarnas ökade administration och minskade tid till planering och elevkontakt är direkta konsekvenser av regeringens prioriteringar. Skolvärlden ringde upp språkröret för en längre intervju om hur han ska rädda skolan.

Relaterat

Rädda skolan på 100 dagar. Det låter ganska enkelt. Är det så?

– Nej. Det vi har lagt fast är planen för vad vi vill arbeta med från dag ett. 100 dagar är tiden det tar att få besluten på plats, och den budget som ska gälla för 2015. Med rätt politik KAN man vända på utvecklingen i skolan. Det har vi sett i Norge och Tyskland, där de var lite snabbare att reagera på Psa-resultaten. Och det handlar inte om att gå in och peta i lärarnas arbete, utan att ge dem förutsättningar för att genomföra sitt arbete så bra som möjligt.

Du menar att regeringens åtgärder i skolan haft negativa effekter – hur då?

– Det största problemet med regeringens reformer är snarare HUR man har gjort det: En stor mängd reformer på kort tid, med begränsad finansiering och utan att det varit förankrat i lärarkåren eller i forskningen. Sedan 2006 har 12 000 medarbetare lämnat skolan, det är betydligt fler än vad som kan kallas för naturliga avgångar.

Vad baserar du det på att folk väljer bort läraryrket på grund av att utrymmet för kreativitet är för litet?

– Det har vi lärt oss genom att lyssna på lärarna, facken, studenter med flera. Det går tillbaka på tidsbristen egentligen. Det är svårt att vara kreativ när man har för lite tid att förbereda sina lektioner, och för lite tid för att utvärdera dem i efterhand. Enligt Skolverkets rapport finns ungefär en kvart till de bitarna. Vi vill fördubbla den tiden genom att ta bort pappersarbete och administration och anställa fler speciallärare, specialpedagoger och administrativ personal.

Hur vill du öka antalet som fullföljer lärarutbildningen?

– Det blir ett arbete att se hur utbildningen är dimensionerad, vilka behov som finns för olika lärarkategorier, vilken typ av belöningar kan erbjudas och så vidare. I Norge gjordes en nationell samling för att locka folk till yrket.

Vad tycker du om Björklunds idé att dela ut en examenspremie, en summa pengar i handen helt enkelt?

– Grundtanken att använda ekonomiska medel för att locka behöver inte vara fel. Men vi har snarare tittat på skuldavskrivningar av studielånet, så att det är något som pågår över tid snarare än en enstaka utbetalning. Men det behöver kombineras med höjda lärarlöner och bättre arbetsmiljö.

Miljöpartiet vill att staten ska medfinansiera höjda lärarlöner och 10 000 nya anställda i skolan. Ska staten verkligen gå in och påverka lönerna för kommunalt anställda?

– Ja. Det var den första politiska striden jag tog efter att jag blev vald till språkrör, både inom och utanför partiet. Motståndet som finns till den idén bottnar i rent politiska ställningstaganden runt relationen mellan stat och kommun. Men lärarlönerna började halka efter redan under den tid som staten var lärarnas arbetsgivare, därför har staten ett delat ansvar med kommunerna för lönetappet. Det är såklart en extraordinär situation. I debatten har alla identifierat problemet, men ingen vill ta ansvar för att lösa det.

Lön är ju ingen engångskostnad. Hur skulle systemet fungera i ett längre perspektiv?

– Det tekniska är inte problemet, det är viljan som saknas. Det finns modeller för att lösa det praktiska.

Skulle en liknande insats kunna bli aktuell för fler yrkesgrupper?

– Det är med lärarlönerna vi har identifierat det här problemet. Sen görs ju mängder med åtgärder för olika yrkesgrupper. Men när det gäller lärare har vi ett särskilt ansvar.

Senast 2020 vill du att all undervisning ska ske i ”klimatsmarta, moderna lärmiljöer”. Vad kännetecknar en klimatsmart, modern lärmiljö?

– Arbetsmiljön är en stor fråga. Det klimatsmarta handlar om lokalernas energiförbrukning. Självklart ska man bygga så att de inte kostar för mycket energi när man ändå genomför en renovering. Vad gäller en modern lärmiljö så är det så att vi har byggt in en del problem i skolan. Dålig luft i lokalerna som leder till trötta lärare och trötta elever är ett stort problem. Trånga utrymmen och korridorer är exempelvis kopplat till mobbning och kränkningar. Det finns exempel på skolor som byggt om och upplevt en stor positiv förändring i stämningen på skolan.

Sen finns dels den psykiska miljön. Där ligger stressen av olika förväntningar från rektor, föräldrar och elever, men också svårigheter med att hantera stökiga elever.
Vi ser fram emot resultatet av den utredning som Metta Fjelkner genomför, även om vi är förvånade över att det tog sju och ett halvt år att få till det. Och nu har hon två månader på sig, det känns som kort tid.

Det låter som en helt enorm uppgift att renovera alla svenska skolor till att uppnå de kraven. Vem ska betala?

– Det här är ett projekt som ligger framför oss, det måste göras. Vi beräknar att det kommer att kosta totalt sex miljarder. Skolans huvudman är huvudansvarig, men vi föreslår ett ROT-avdrag för skolan, och statlig medfinansiering. Sen kan det se lite olika ut beroende på lokala resurser och möjligheter. En del platser kan behöva mer statligt stöd än andra.

”Barn ska få vara barn, och när vi låter små barn leka låter vi dem också lära” har du skrivit. Tycker du inte att barn tillåts att vara barn i dagens skola?

– Jag är orolig för förslaget att vi ska ha en skolstart vid sex års ålder. Man vet att tidigare skolstart inte ger bättre resultat, snarare pekar forskningen på motsatsen. Leken är en viktig del i lärandet. Jag är beredd att diskutera att göra förskoleklassen obligatorisk, vilket skulle påverka de cirka fyra procent som inte går i förskoleklass idag. Men jag är inte beredd att diskutera att avskaffa den.

Storleken på barngrupper är en fråga som debatteras mycket just nu. Du ser en fara med större barngrupper. Varför?

– Faran är att den goda pedagogiken går förlorad om lärarna måste ägna sig för mycket åt omhändertagande. Det kan finnas andra omständigheter, som till exempel antalet pedagoger i en grupp, som påverkar.

Du vill ”stärka lärares mandat att fatta beslut om särskilt stöd”. Utveckla.

– Vi har arbetat ett par år för en ordinationsrätt. Lärare ska utifrån sin kompetens - som genom legitimationen nu är mer klar än någonsin tidigare - ha mandat att fatta beslut om särskilt stöd. Idag ligger alla sådana beslut i praktiken hos skolledaren, som i sin tur måste ta en vända med förvaltningen. Det där leder ibland till att lärare drar sig för att ansöka om särskilt stöd, och till att skolledare tvingas säga nej fast att de vet att insatsen egentligen behövs.
Jag vill se en parallell till vården. De har också budgetar att ta hänsyn till, men när en läkare ser att en viss medicinsk åtgärd är nödvändig har han rätten att ordinera och remittera efter behov. Och det beslutet kan ingen annan ifrågasätta. Vi har ett jätteproblem med att särskilt stöd sätts in mest i årskurs nio, trots att grundproblemet kan ha varit med ända sedan första klass.

Du säger att du vill stärka de estetiska ämnena och att vi där ”finner ledtrådarna för att utvecklas också i matematik eller språk”. Vad baserar du det på?

– Det finns mycket forskning på det. Man ser till exempel att barn som lär sig ett instrument har lättare för matematik, och bild stärker språkförståelsen. Det vi räknar som estetiska kompetenser behövs ofta i andra yrkesgrupper än de estetiska. Du kanske behöver ha vana av att framträda inför publik, ska sätta ihop en powerpoint och så vidare.

Ligger de estetiska ämnenas enda värde i att de stärker andra ämnen?

– Nej, det finns ett egenvärde i estetiken. Precis som att kulturen i stort har ett egenvärde, men samtidigt har värden som går utanför den isolerade kulturupplevelsen.

Är det fria skolvalet är ett problem för segregationen i skolan?

– Som det fungerar idag är det en del av problemet. Det betyder inte automatiskt att man vill begränsa rätten för en ung person som bor i ett utsatt område att gå i skolan någon annanstans. Problemet är på en strukturell nivå. I samband med hur kommunaliseringen genomfördes, hur skolpengen fungerar och den marknad som växt fram för privata skolor och hur skolorna bedöms blir det fel.

Vill du avskaffa det fria skolvalet?

– Det är en svår fråga. Jag tror inte på att avskaffa det, men det finns saker som behöver ändras. Till exempel vill vi att staten tillsammans med kommunerna ska stötta skolor som dras med låga resultat. Staten kan vara en motor i en förändringsprocess där målet är att locka elever som inte bor i närområdet. Det finns framgångsrika sådana exempel, som Brandbergsskolans musikklasser och cirkusutbildningen i Botkyrka.
Den skolkommission jag vill tillsätta behöver titta på dessa frågor och ha mandat att lägga fram förslag på åtgärder både i nutid och på sikt. Hur ska relationen mellan stat och kommun se ut, skolpengen, resursfördelningen med mera.

Jan Björklund talade om vikten av att lyssna på internationell expertis när han tillsatte en internationell skolkommission inför granskningen av orsakerna till PISA-resultaten.
Hur tycker du Sverige och er tänkta svenska skolkommission ska förhålla sig till internationell forskning och rön?

– Det vi behöver nu är en kommission där forskningen och facken ingår, som tar fram en lösning. För den kommer inte OECD att leverera. De gör nu en djupgranskning av Pisa-misslyckadet och det kommer att ge en djupare förståelse. Men ingen lösning. Vi har tidigare haft breda kommissioner för att lyfta skoldebatten från de låsningar som finns mellan politiker och för den delen mellan de två lärarfacken.

Varför ska alla gymnasieprogram vara högskoleförberedande?

– Grundregeln måste vara sån. Sen kommer det alltid finnas elever som behöver en annan typ av skolgång. Det har blivit ett förtroenderas för de yrkesförberedande programmen. Unga människor måste vara trygga med att om de läser vårdprogrammet för att bli undersköterska idag, så kan de 10-15 år senare läsa till sjuksköterska. Så är det inte idag.

Är inte det Komvux jobb?

– Alliansen har ju försämrat möjligheten både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Man ska ha rätt att läsa in särskilt behörighet. Har man gått ett praktiskt inriktad program och behöver Fysik B för att komma in på den högskoleutbildning man vill så ska man få läsa det i vuxenutbildningen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons