Annons
Foto: Fredrik Hjerling

Så ska Fridolin rädda skolan

Publicerad 6 mars 2014

Miljöpartiets Gustav Fridolin gick ut på onsdagen och hävdade att en ny regering i höst skulle ”rädda skolan på 100 dagar”. Han menar att lärarnas ökade administration och minskade tid till planering och elevkontakt är direkta konsekvenser av regeringens prioriteringar. Skolvärlden ringde upp språkröret för en längre intervju om hur han ska rädda skolan.

Relaterat

Rädda skolan på 100 dagar. Det låter ganska enkelt. Är det så?

– Nej. Det vi har lagt fast är planen för vad vi vill arbeta med från dag ett. 100 dagar är tiden det tar att få besluten på plats, och den budget som ska gälla för 2015. Med rätt politik KAN man vända på utvecklingen i skolan. Det har vi sett i Norge och Tyskland, där de var lite snabbare att reagera på Psa-resultaten. Och det handlar inte om att gå in och peta i lärarnas arbete, utan att ge dem förutsättningar för att genomföra sitt arbete så bra som möjligt.

Du menar att regeringens åtgärder i skolan haft negativa effekter – hur då?

– Det största problemet med regeringens reformer är snarare HUR man har gjort det: En stor mängd reformer på kort tid, med begränsad finansiering och utan att det varit förankrat i lärarkåren eller i forskningen. Sedan 2006 har 12 000 medarbetare lämnat skolan, det är betydligt fler än vad som kan kallas för naturliga avgångar.

Vad baserar du det på att folk väljer bort läraryrket på grund av att utrymmet för kreativitet är för litet?

– Det har vi lärt oss genom att lyssna på lärarna, facken, studenter med flera. Det går tillbaka på tidsbristen egentligen. Det är svårt att vara kreativ när man har för lite tid att förbereda sina lektioner, och för lite tid för att utvärdera dem i efterhand. Enligt Skolverkets rapport finns ungefär en kvart till de bitarna. Vi vill fördubbla den tiden genom att ta bort pappersarbete och administration och anställa fler speciallärare, specialpedagoger och administrativ personal.

Hur vill du öka antalet som fullföljer lärarutbildningen?

– Det blir ett arbete att se hur utbildningen är dimensionerad, vilka behov som finns för olika lärarkategorier, vilken typ av belöningar kan erbjudas och så vidare. I Norge gjordes en nationell samling för att locka folk till yrket.

Vad tycker du om Björklunds idé att dela ut en examenspremie, en summa pengar i handen helt enkelt?

– Grundtanken att använda ekonomiska medel för att locka behöver inte vara fel. Men vi har snarare tittat på skuldavskrivningar av studielånet, så att det är något som pågår över tid snarare än en enstaka utbetalning. Men det behöver kombineras med höjda lärarlöner och bättre arbetsmiljö.

Miljöpartiet vill att staten ska medfinansiera höjda lärarlöner och 10 000 nya anställda i skolan. Ska staten verkligen gå in och påverka lönerna för kommunalt anställda?

– Ja. Det var den första politiska striden jag tog efter att jag blev vald till språkrör, både inom och utanför partiet. Motståndet som finns till den idén bottnar i rent politiska ställningstaganden runt relationen mellan stat och kommun. Men lärarlönerna började halka efter redan under den tid som staten var lärarnas arbetsgivare, därför har staten ett delat ansvar med kommunerna för lönetappet. Det är såklart en extraordinär situation. I debatten har alla identifierat problemet, men ingen vill ta ansvar för att lösa det.

Lön är ju ingen engångskostnad. Hur skulle systemet fungera i ett längre perspektiv?

– Det tekniska är inte problemet, det är viljan som saknas. Det finns modeller för att lösa det praktiska.

Skulle en liknande insats kunna bli aktuell för fler yrkesgrupper?

– Det är med lärarlönerna vi har identifierat det här problemet. Sen görs ju mängder med åtgärder för olika yrkesgrupper. Men när det gäller lärare har vi ett särskilt ansvar.

Senast 2020 vill du att all undervisning ska ske i ”klimatsmarta, moderna lärmiljöer”. Vad kännetecknar en klimatsmart, modern lärmiljö?

– Arbetsmiljön är en stor fråga. Det klimatsmarta handlar om lokalernas energiförbrukning. Självklart ska man bygga så att de inte kostar för mycket energi när man ändå genomför en renovering. Vad gäller en modern lärmiljö så är det så att vi har byggt in en del problem i skolan. Dålig luft i lokalerna som leder till trötta lärare och trötta elever är ett stort problem. Trånga utrymmen och korridorer är exempelvis kopplat till mobbning och kränkningar. Det finns exempel på skolor som byggt om och upplevt en stor positiv förändring i stämningen på skolan.

Sen finns dels den psykiska miljön. Där ligger stressen av olika förväntningar från rektor, föräldrar och elever, men också svårigheter med att hantera stökiga elever.
Vi ser fram emot resultatet av den utredning som Metta Fjelkner genomför, även om vi är förvånade över att det tog sju och ett halvt år att få till det. Och nu har hon två månader på sig, det känns som kort tid.

Det låter som en helt enorm uppgift att renovera alla svenska skolor till att uppnå de kraven. Vem ska betala?

– Det här är ett projekt som ligger framför oss, det måste göras. Vi beräknar att det kommer att kosta totalt sex miljarder. Skolans huvudman är huvudansvarig, men vi föreslår ett ROT-avdrag för skolan, och statlig medfinansiering. Sen kan det se lite olika ut beroende på lokala resurser och möjligheter. En del platser kan behöva mer statligt stöd än andra.

”Barn ska få vara barn, och när vi låter små barn leka låter vi dem också lära” har du skrivit. Tycker du inte att barn tillåts att vara barn i dagens skola?

– Jag är orolig för förslaget att vi ska ha en skolstart vid sex års ålder. Man vet att tidigare skolstart inte ger bättre resultat, snarare pekar forskningen på motsatsen. Leken är en viktig del i lärandet. Jag är beredd att diskutera att göra förskoleklassen obligatorisk, vilket skulle påverka de cirka fyra procent som inte går i förskoleklass idag. Men jag är inte beredd att diskutera att avskaffa den.

Storleken på barngrupper är en fråga som debatteras mycket just nu. Du ser en fara med större barngrupper. Varför?

– Faran är att den goda pedagogiken går förlorad om lärarna måste ägna sig för mycket åt omhändertagande. Det kan finnas andra omständigheter, som till exempel antalet pedagoger i en grupp, som påverkar.

Du vill ”stärka lärares mandat att fatta beslut om särskilt stöd”. Utveckla.

– Vi har arbetat ett par år för en ordinationsrätt. Lärare ska utifrån sin kompetens - som genom legitimationen nu är mer klar än någonsin tidigare - ha mandat att fatta beslut om särskilt stöd. Idag ligger alla sådana beslut i praktiken hos skolledaren, som i sin tur måste ta en vända med förvaltningen. Det där leder ibland till att lärare drar sig för att ansöka om särskilt stöd, och till att skolledare tvingas säga nej fast att de vet att insatsen egentligen behövs.
Jag vill se en parallell till vården. De har också budgetar att ta hänsyn till, men när en läkare ser att en viss medicinsk åtgärd är nödvändig har han rätten att ordinera och remittera efter behov. Och det beslutet kan ingen annan ifrågasätta. Vi har ett jätteproblem med att särskilt stöd sätts in mest i årskurs nio, trots att grundproblemet kan ha varit med ända sedan första klass.

Du säger att du vill stärka de estetiska ämnena och att vi där ”finner ledtrådarna för att utvecklas också i matematik eller språk”. Vad baserar du det på?

– Det finns mycket forskning på det. Man ser till exempel att barn som lär sig ett instrument har lättare för matematik, och bild stärker språkförståelsen. Det vi räknar som estetiska kompetenser behövs ofta i andra yrkesgrupper än de estetiska. Du kanske behöver ha vana av att framträda inför publik, ska sätta ihop en powerpoint och så vidare.

Ligger de estetiska ämnenas enda värde i att de stärker andra ämnen?

– Nej, det finns ett egenvärde i estetiken. Precis som att kulturen i stort har ett egenvärde, men samtidigt har värden som går utanför den isolerade kulturupplevelsen.

Är det fria skolvalet är ett problem för segregationen i skolan?

– Som det fungerar idag är det en del av problemet. Det betyder inte automatiskt att man vill begränsa rätten för en ung person som bor i ett utsatt område att gå i skolan någon annanstans. Problemet är på en strukturell nivå. I samband med hur kommunaliseringen genomfördes, hur skolpengen fungerar och den marknad som växt fram för privata skolor och hur skolorna bedöms blir det fel.

Vill du avskaffa det fria skolvalet?

– Det är en svår fråga. Jag tror inte på att avskaffa det, men det finns saker som behöver ändras. Till exempel vill vi att staten tillsammans med kommunerna ska stötta skolor som dras med låga resultat. Staten kan vara en motor i en förändringsprocess där målet är att locka elever som inte bor i närområdet. Det finns framgångsrika sådana exempel, som Brandbergsskolans musikklasser och cirkusutbildningen i Botkyrka.
Den skolkommission jag vill tillsätta behöver titta på dessa frågor och ha mandat att lägga fram förslag på åtgärder både i nutid och på sikt. Hur ska relationen mellan stat och kommun se ut, skolpengen, resursfördelningen med mera.

Jan Björklund talade om vikten av att lyssna på internationell expertis när han tillsatte en internationell skolkommission inför granskningen av orsakerna till PISA-resultaten.
Hur tycker du Sverige och er tänkta svenska skolkommission ska förhålla sig till internationell forskning och rön?

– Det vi behöver nu är en kommission där forskningen och facken ingår, som tar fram en lösning. För den kommer inte OECD att leverera. De gör nu en djupgranskning av Pisa-misslyckadet och det kommer att ge en djupare förståelse. Men ingen lösning. Vi har tidigare haft breda kommissioner för att lyfta skoldebatten från de låsningar som finns mellan politiker och för den delen mellan de två lärarfacken.

Varför ska alla gymnasieprogram vara högskoleförberedande?

– Grundregeln måste vara sån. Sen kommer det alltid finnas elever som behöver en annan typ av skolgång. Det har blivit ett förtroenderas för de yrkesförberedande programmen. Unga människor måste vara trygga med att om de läser vårdprogrammet för att bli undersköterska idag, så kan de 10-15 år senare läsa till sjuksköterska. Så är det inte idag.

Är inte det Komvux jobb?

– Alliansen har ju försämrat möjligheten både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Man ska ha rätt att läsa in särskilt behörighet. Har man gått ett praktiskt inriktad program och behöver Fysik B för att komma in på den högskoleutbildning man vill så ska man få läsa det i vuxenutbildningen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Lärare och elever får ta smällen av inkluderingen”

Debatt

Inkluderingstanken tar inte hänsyn till klassens övriga elever, menar Therese Vänerljung: ”Tanken med inkludering är god men att till varje pris hålla fast vid idéen gör att många elever mår mycket dåligt.”

Kommentera
Annons
Annons

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Annons
Valet 2018
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons