Annons

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Publicerad 16 februari 2017

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Fakta

Fakta om Hans Rosling

Hans Rosling var professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet.
Han var en av grundarna av den svenska sektionen av Läkare utan gränser och gjorde banbrytande hälsoinsatser i Afrika.
Hans stiftelse Gapminder förklarar världens utveckling med hjälp av rörlig grafik som gör statistiken begriplig.

Fakta

Tre myter som Gapminder vill bekämpa

– Världens befolkning fortsätter inte att växa okontrollerat.
– Världen är inte tvådelad. Utan de flesta lever på medelinkomstnivå och är på väg upp mot en höginkomstnivå.
– Världen blir inte sämre, det finns fortfarande problem men utvecklingen går i rätt riktning.

Förra veckan avled folkbildaren Hans Rosling, 68 år gammal. Professorn arbetade vid Karolinska Institutet och blev känd för sina entusiastiska föredrag och hur han med enkla exempel kunde förklara världstillståndet.

Han ägnade sitt liv åt globala hälsoproblem. Han stred mot brist på kunskap och förutfattade meningar med statistik i form av färgglada bubblor och toalettrullar.

Flera dagar efter hans bortgång var press och sociala medier världen över fulla av lovord och hyllningar. Nu ska hans kunskap och vision om en faktabaserad världsbild leva vidare med hjälp av stiftelsen Gapminder.

Hans Rosling var själv med och grundade Gapminder, tillsammans med sin son Ola och sonhustru Anna för ungefär tio år sedan. Stiftelsen lever kvar i allra högsta grad och tanken är att skapa en faktabaserad världsbild som alla kan förstå.

– Det bygger inte på känslor eller vad vi tror – utan det ska bygga på fakta. Men också: Vad det är som gör att vår världsbild har blivit så skev? Det handlar bland annat om att det finns ett antal stora missförstånd och myter om världen. Myten att världen är tvådelad, att det finns rika och fattiga länder. Ett annat missförstånd vi har tittat på är idén om att världen bara blir sämre, när många saker blir bättre. Det tredje är att världens befolkning bara ökar och ökar. Men så är det inte – antalet födslar på jorden har slutat öka, säger Olof Gränström som arbetar på stiftelsen Gapminder.

Olof Gränström är utbildad lärare och arbetade med det i fyra år. Nu jobbar han med att nå ut till skolor och utbildningsväsendet tillsammans med kollegan Mikael Arevius, även han med lärarbakgrund.

 – Det är det stiftelsen vill i första hand. För vi kan inte få media att ändra sig, det är bland annat deras uppgift att rapportera om de dramatiska händelserna som sker runtom i världen. Det är däremot i utbildningsväsendet som vi har chansen att lägga grunden för en faktabaserad världsbild.

Gapminder samarbetar med kommuner, föreläser i skolor och tar fram utbildningsmaterial. Nu senast har man tagit fram en kunskapscertifiering med tolv stycken grundfakta om världen som alla faktiskt borde kunna – men som faktiskt inte många kan i dag.

Hur kan stiftelsen föra Hans arv vidare och stödja lärare i deras arbete?

– Genom att ta del av kunskapscertifieringen, få kunskaper och använda det i undervisningen samt få läromedel. Det är gratis och finns att ladda ner från vår hemsida. Tanken är att alla vi tillsammans kan ersätta Hans. Jag tror inte att någon kan ersätta Hans Rosling som föreläsare och utbildare. Men om vi alla arbetar för en faktabaserad världsbild, då kan vi ersätta honom, säger han.

Några som är nyckeln för att ge unga en faktabaserad världsbild är lärarna.

– Jag tycker att responsen har varit jättegod från lärarna, de vill bara ha mer. Vi försöker möta upp det intresse som finns. I Sverige är intresset som störst, men även i Storbritannien, Sydafrika, Canada, Singapore och så vidare har vi skickat utbildningsmaterial. 

– Svenska lärare har så otroligt mycket att göra. Det är olika uppdrag och en komplex läroplan att förhålla sig till. Vi vill inte lägga någon börda på lärarna utan faktiskt skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete och stödjer deras arbete med en faktabaserad världsbild. Det är drömmen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.