Annons
Ewa Wikström, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är med och leder det fyraåriga forskningsprojekt. Foto: Carina Gran

Så ska lärare orka jobba längre

Publicerad 28 februari 2018

Det behövs nya mönster i arbetslivet om medarbetare ska jobba till 69 års ålder. ​​​​
Professor Ewa Wikström leder ett forskningsprojekt där man har studerat olika metoder för hur arbetslivet kan behålla fler anställda längre upp i åldrarna.

Fakta

Mer om forskningsprojektet:

Forskningsprojektet heter ”Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering”. Studien finansieras av FORTE. Forskargruppen är multidisciplinär och består av forskare på Göteborgs universitet och forskningscentret AgeCap.

Forskargruppen genomför framförallt kvalitativa studier och man kommer under 2018 att publicera resultaten - delrapporter och artiklar. Under 2019 kommer slutrapporten.

Forskarna har tre frågor som man fokuserar på i studien:

•Vill arbetsgivare behålla äldre arbetstagare? 

•Finns det organisatoriska förhållanden på arbetsplatser som gör det möjligt för äldre att fortsätta arbeta?

•Vill äldre arbetstagare faktiskt arbeta längre?

Ewa Wikström, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är med och leder forskningsprojektet ”Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering” som är ett fyraårigt forskningsprojekt.

I projektet studerar forskarna åtta stora arbetsgivare, fem offentliga och tre privata. Representanter från organisationerna träffas för att tillsammans med forskarna diskutera frågor runt pensionering, kompetensutveckling och ledarskap.

I forskningen har man inte fokuserat på lärare, men deras studie är relevant för personal i skolan. När det gäller resultat har Ewa Wikström och hennes forskarkollegor hittills sett att behållandet av humankapitalet och bibehållandet av kompetens kräver iterativa processer.

– Det kräver ett nytt tänk och nya mönster om medarbetare ska vilja jobba längre i dag, säger Ewa Wikström.

I forskningsprojektet har det blivit mycket tydligt i att enskilda medarbetare bestämmer sig tidigt när man tänker pensionera sig.

– Vår studie visar väldigt tydligt att det här med pensioneringsfrågor och hur man tänker kring arbetslivet hos den enskilde medarbetaren så startar de funderingarna väldigt tidigt – redan innan man fyller 50 år. Vill arbetsgivarna då jobba för ett förlängt arbetsliv behöver man föra samtal med sina medarbetare, gärna i samband med när en medarbetare anställs, säger hon.

Så det är för sent att diskutera pensionsfrågorna vid 60 års ålder?

– Absolut. Chefer behöver föra samtal kring frågor som har ett längre perspektiv än bara ett eller två år, det är man för dåliga på. Det blir gärna att man sitter med sina medarbetare och pratar ett år framåt och de mer långsiktiga frågorna lämnar man vid sidan om. Men det blir lätt fel då, säger Ewa Wikström.

Lärare kan vara en sådan yrkesgrupp där det generella mönstret är att man vill jobba kvar efter pensionen, visar tidigare studier på området.

– Och det passar ju då den arbetsbristen som är i dag är så påtaglig hos arbetsgivaren och behovet är stort av rekrytering, säger Ewa Wikström.

Frågan om höjda pensionsåldrar har diskuterats i många år. Den 14 december 2017 blev en politisk överenskommelse klar om bland annat en höjning av pensionsåldern i den allmänna pensionen. Överenskommelsen innebär att det ska vara möjligt att ta ut pension först vid 64 år. Samtidigt ska en anställd ha rätt att jobba kvar till 69 års ålder.

Är svensk arbetsmarknad redo då för den nya pensionsåldern?

– Man är nog på väg dit. Fast egentligen har det inte tagit emot på den organisatoriska arenan, utan det är någonting som man i dag mer pratar om i den offentliga debatten. Arbetsgivarna jobbar i dag väldigt mycket med rekryteringsfrågor i relation till bristyrken och i relation till arbetsmiljöfrågor, säger Ewa Wikström.

Det finns ett tryck hos arbetsgivarna i båda frågorna – dels arbetskraftsbristen men också när det gäller arbetsmiljö så finns det höga sjukskrivningstal och en hög personalomsättning.

– Den samlade bilden gör ju att de här frågorna är allt mer aktuella inom organisationerna. Sedan kommer det att ta ett tag innan man har hittat verktygen och sättet att jobba både analytiskt men också vilka åtgärder man skapar.

Vad finns det mer som man måste lyfta för att fler stanna kvar längre i arbetslivet?

– Vår studie visar att om det ska bli någonting av den här frågan, och att den inte bara ska få en marginell effekt, så behöver chefer och arbetsgivaren arbeta betydligt mer med frågan. Framför allt måste det anses vara något positiv att behålla arbetskraften längre, säger Ewa Wikström och tillägger:

– Chefer såsom rektorer behöver till exempel satsa på fortbildning, lärande kring utveckling men också fundera över vad det är för arbetsmiljö som man har i dag i stort.

Är det för dåligt generellt kring arbetsmiljöfrågor i Sverige?

– Ja, absolut. Vi är ovana att göra analyser av de organisatoriska förhållandena och strukturerna. Man har en vana att jobba utifrån ett individperspektiv på arbetsmiljöfrågor, säger Ewa Wikström.

Är det något mer som rektorerna måste lyfta i sina åtgärdsplaner?

– Man behöver se över om det är en bra mix i åldersgrupper på arbetsplatsen. Sedan är det viktigt att hålla igång ett lärande i gruppen så att man får igång lärandet av varandra. Det är typer av åtgärder som man faktiskt direkt kan göra någonting åt, som också kan få en mycket större effekt än vad pensionsutredningens förslag ger. Det är konkret.

När man pratar om åldersfrågor på organisatorisk nivå så tänker man ofta på kompetensfrågor, men man kan också behöva titta på det utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, menar Ewa Wikström.

– Så man inte stirrar sig blind på kompetensfrågan bara. Man behöver jobba mycket mer mångfacetterat i verksamheten med frågorna, inte med enskilda variabler – ta ett större helhetsgrepp.

Ibland kan det räcka med att byta arbetsplats för att få en nytändning och orka jobba längre i arbetslivet.

– Förutsätter vi att man har god hälsa och själv vill jobba vidare i arbetslivet så handlar det om att hitta själv vad man vill lära sig mer om. Man kan behöva hitta nya vägar ibland som skapar stimulans. Våga testa nytt kan göra att man får en nytändning i arbetslivet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons