Så ska regeringens nya lärlingsutbildning se ut
På tisdagen presenterade Jan Björklund sina planer för att öka attraktionen och kvaliteten på den gymnasiala lärlingsutbildningen.Bland annat ska både lärlingarna och företagen få mer pengar.Totalt kostar åtgärderna 1,1 miljarder över de kommande fyra åren.
Utbildningsminister Jan Björklund kallade till presskonferens på Rosenbad i Stockholm. Där presenterade han reformförslaget som kommer ligga med i regeringens budgetproposition i höst.
Precis som flera av sina allianskollegor har Jan Björklund vänt blicken mot till exempel Tyskland och Österrike och deras lärlingssystem, där arbetsplatserna har hand om yrkesutbildningen.
Enligt Jan Björklund är det mycket väl fungerande och en stor bidragande orsak till låg ungdomsarbetslöshet.
– Det är ingen av dem som tittar åt Sveriges håll och är sugna på att byta, så mycket kan jag säga, sade Jan Björklund på presskonferensen.
Totalt ingår fem punkter i reformförslaget.
Kostnadsersättning till lärlingarna är en av dem. Det går också hand i hand med vad utredaren Amelie von Zweigbergk slog fast i lärlingsutredningen i somras.
– De extra kostnader som finns i dagsläget gör att man i praktiken får betala för att vara lärling. Det är något som jag har blivit uppmärksammad på genom den här utredningen, säger Jan Björklund till Skolvärlden efter presskonferensen.
Vidare föreslår man att de företag som väljer att ha lärlingsplatser ska få rejält förhöjt bidrag för att ta emot elever. Från dagens 30 000 per lärling och år upp till 57 500 kronor.
– Ska lärlingskapet vara på riktigt, så är det en utbildning och inte extra, gratis arbetskraft. Ett företag måste avsätta handledare som gör detta istället för att delta i den normala produktionen. Det är viktigt att det inte heller blir en gratisanvändning av företag här, eftersom de tar över ett ansvar, säger Jan Björklund.
Speciella pengar, 30 miljoner per år mellan 2014 och 2017, kommer också att erbjudas till kommuner som i större utsträckning satsar på lärlingsutbildningar.
Ett utvecklingsstöd riktas också till de aktuella branscherna, och kommer finnas tillgängligt under de första tre åren.
Överlag vill Jan Björklund se ett större samarbete mellan skolorna och branscherna.
Totalt kostar den nya reformen drygt 1,1 miljarder under de första fyra åren. Utöver det det tillkommer en årlig kostnad på 367 miljoner per år efter de fyra första.
Nästa år kommer man från regeringens sida också att skriva en proposition om att skapa en ny typ av anställningsform som man kallar gymnasial lärlingsanställning. Den ska eleverna kunna få redan i andra eller tredje läsåret – och få lön enligt avtal.
– Propositionen kommer under det kommande riksdagsåret. Det möjliggör lärlingsanställning, vilket dock inte innebär att alla lärlingar blir anställda, för det avgör ju arbetsgivaren.