Annons

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Publicerad 4 april 2018

Fakta

Mer om Språkstörning:

Språkstörning innebär kortfattat att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Det är ungefär lika vanligt som dyslexi, och förekommer uppskattningsvis hos 5–10 procent av befolkningen. I dag finns det omkring 10 000 elever med grav språkstörning i Sveriges grund- och gymnasieskolor, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten, men gruppen elever med lättare eller måttliga språkliga svårigheter är ännu större.

Fakta

Om Anna Eva Hallin:

Anna Eva Hallin är legitimerad logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, postdoktorerar på Karolinska Institutet på enheten för logopedi, och arbetar kliniskt på Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm. Hennes inriktning är både i kliniskt arbete, undervisning och forskning inom språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. 

Relaterat

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor.
Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.
– Det finns många elever som har behov av hjälp, säger hon.

Stödet till elever med diagnosen språkstörning ser i dag väldigt olika ut beroende på i vilken skola man går. På vissa håll finns det förutsättningar för barn och unga med språkstörning att få det stöd de behöver, medan i andra skolor saknas både kunskap och stöd.

Anna Eva Hallin är utbildad logoped och har doktorerat i USA på New York University med inriktning på just språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. Hon tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

– Elever med språkstörning som går i skolan har under många år varit en grupp som fallit mellan stolarna och kommit i skymundan i Sverige. I USA ligger man betydligt längre fram i både forskning och insatser kring språkstörning hos äldre barn och ungdomar. Där är logopederna en självklarhet i skolan, jämte speciallärare och specialpedagoger. Det är en väldigt stor skillnad, säger Anna Eva Hallin.

Men utvecklingen går åt rätt håll i Sverige och frågan har uppmärksammats betydligt mer bara de senaste åren, menar Anna Eva Hallin.

– Det ligger i tiden på något sätt, säger hon.

Sedan tre år tillbaka skriver Anna Eva Hallin om aktuell forskning och evidens inom ämnet på forskningsbloggen "Språkforskning" och håller i en rad utbildningar och föreläsningar kring språkstörning i skolan.

– Intresset har verkligen vuxit och är i dag jättestort. Den största delen av läsarna på min blogg är nu grundskolelärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger, vilket är otroligt roligt, säger hon. 

Men du tycker ändå att man glömmer bort språkstörning i dag?

– Det tycker jag. Även om uppmärksamheten har ökat är det fortfarande så att andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar ändå är mer välkända och får relativt större utrymme och forskningsstöd, trots att språkstörning är till exempel runt tio gånger vanligare än autismspektrumstörning, säger Anna Eva Hallin.

– Dessutom förekommer språkstörning ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel ADHD, och man kan lätt missa att stötta språket, trots att det kan vara den största orsaken till att en elev har svårt att klara skolan. Det är beklagligt så klart.

Varför glöms språkstörning ofta bort tror du?

– Det tror jag har att göra med att språkstörning är svårt att förstå och att det är knepigt att förstå hur det är att ha svårigheter att bearbeta språket. Vi med typiskt språk tar språket för givet. Sedan syns inte språkliga svårigheter utanpå i skolåldern på samma sätt jämfört med exempelvis beteendestörningar.

Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped

Anna Eva Hallin påpekar hur tufft det är att leva med en språkstörning i dag. De språkliga kraven i skolan är stora och ofta övermäktiga för en elev med språkstörning, både när det gäller att uppfylla målen men även de sociala bitarna och att hänga med i det snabba informationssamhället.

Vad händer med de berörda eleverna om vi inte förbättrar oss i Sverige?

– Det kan leda till utanförskap i vuxen ålder, och viss forskning pekar även på ökad risk för kriminalitet och till exempel depression. Det är många inom kriminalvården som har oupptäckta språkliga svårigheter. Misslyckas man och har svårt med målen och att hitta ett socialt sammanhang så kan det bidra till ett utanförskap. Det skulle skolan kunna hjälpa att överbygga, säger Anna Eva Hallin.

Hur kan vi skapa en bättre skola för barn och ungdomar med språkstörning?

– Det behövs ett språkutvecklande arbetssätt och pedagogik där man tydliggör språket i alla ämnen. Jag tror att vi först måste inse att allt i skolan är språk och att en nedsatt språklig förmåga påverkar de som har svårt att bearbeta språket väldigt mycket. Det behövs ett helhetsgrepp för att vi ska lyckas.

Anna Eva Hallin. Foto: Privat

Anna Eva Hallin tror att vi kan lära mycket av andra länder som USA, England och Australien som ligger före Sverige i vad gäller forskning och praktik kring elever med språkstörning på vissa sätt.

– På många håll finns mycket bättre förutsättningar för ett nära samarbete mellan lärare och logopeder. Det skulle vara väldigt fruktbart om logopeder i en större utsträckning fick vara en del av elevhälsan. Det ska inte ersätta specialpedagogernas kompetens, utan till exempel hjälpa och stötta lärare just i hur man tydliggör språket och hur man kan anpassa sitt språk i undervisningen.

Hon tror att logopeder i elevhälsan skulle säkra att kunskap och kompetens kring språkutveckling, språklig sårbarhet och språkstörning finns på plats i skolan.

– Alla svenska skolor ska ha en logoped. Jag skulle önska att det blev en obligatorisk del i elevhälsan, men på sikt tror jag att det verkligen behövs. Tillsammans med specialpedagoger ska logopeden kunna handleda lärare i ett mer inkluderande arbetssätt för just denna elevgrupp och även andra elever som riskerar att hamna i språklig sårbarhet. Fokus ska inte vara på att diagnosticera, utan på att kartlägga, handleda och stötta: det är lärmiljön som avgör hur stora konsekvenserna av en språkstörning blir, säger Anna Eva Hallin.

Hur långt ligger vi efter USA och andra föregångsländer när det gäller kunskapen om språkstörning?

– Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped, och över hälften av alla amerikanska logopeder arbetar i skolan. Men vi börjar komma ikapp. En bra grund i det här förändringsarbetet är att intresset har ökat och att vi också ser att andelen skollogopeder i Sverige ökar stadigt. Det har hänt mycket jämfört med för tio år sedan. Jag tror och hoppas att inom tio år har alla skolor en logoped i verksamheten, säger Anna Eva Hallin och fortsätter:

– Det som jag däremot inte vill ska hända som jag har sett på många skolor i USA är att logopeden i skolan tar sin logopedklinik och flyttar in den i skolan och bara har individuella behandlingar med elever. För forskningen visar att det absolut finns elever som har behov av detta men man riskerar då också att förlora möjligheten till att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande och som kan gagna alla elever. Man får inte fastna i arbetet på individnivå, utan för att lyckas behöver vi arbeta även på klass- och organisationsnivå – med ett gott samarbete över professionsgränserna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Annons
Annons
Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Annons

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

Annons
Annons

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons