Annons

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Publicerad 4 april 2018

Fakta

Mer om Språkstörning:

Språkstörning innebär kortfattat att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Det är ungefär lika vanligt som dyslexi, och förekommer uppskattningsvis hos 5–10 procent av befolkningen. I dag finns det omkring 10 000 elever med grav språkstörning i Sveriges grund- och gymnasieskolor, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten, men gruppen elever med lättare eller måttliga språkliga svårigheter är ännu större.

Fakta

Om Anna Eva Hallin:

Anna Eva Hallin är legitimerad logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, postdoktorerar på Karolinska Institutet på enheten för logopedi, och arbetar kliniskt på Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm. Hennes inriktning är både i kliniskt arbete, undervisning och forskning inom språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. 

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor.
Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.
– Det finns många elever som har behov av hjälp, säger hon.

Stödet till elever med diagnosen språkstörning ser i dag väldigt olika ut beroende på i vilken skola man går. På vissa håll finns det förutsättningar för barn och unga med språkstörning att få det stöd de behöver, medan i andra skolor saknas både kunskap och stöd.

Anna Eva Hallin är utbildad logoped och har doktorerat i USA på New York University med inriktning på just språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. Hon tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

– Elever med språkstörning som går i skolan har under många år varit en grupp som fallit mellan stolarna och kommit i skymundan i Sverige. I USA ligger man betydligt längre fram i både forskning och insatser kring språkstörning hos äldre barn och ungdomar. Där är logopederna en självklarhet i skolan, jämte speciallärare och specialpedagoger. Det är en väldigt stor skillnad, säger Anna Eva Hallin.

Men utvecklingen går åt rätt håll i Sverige och frågan har uppmärksammats betydligt mer bara de senaste åren, menar Anna Eva Hallin.

– Det ligger i tiden på något sätt, säger hon.

Sedan tre år tillbaka skriver Anna Eva Hallin om aktuell forskning och evidens inom ämnet på forskningsbloggen "Språkforskning" och håller i en rad utbildningar och föreläsningar kring språkstörning i skolan.

– Intresset har verkligen vuxit och är i dag jättestort. Den största delen av läsarna på min blogg är nu grundskolelärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger, vilket är otroligt roligt, säger hon. 

Men du tycker ändå att man glömmer bort språkstörning i dag?

– Det tycker jag. Även om uppmärksamheten har ökat är det fortfarande så att andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar ändå är mer välkända och får relativt större utrymme och forskningsstöd, trots att språkstörning är till exempel runt tio gånger vanligare än autismspektrumstörning, säger Anna Eva Hallin.

– Dessutom förekommer språkstörning ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel ADHD, och man kan lätt missa att stötta språket, trots att det kan vara den största orsaken till att en elev har svårt att klara skolan. Det är beklagligt så klart.

Varför glöms språkstörning ofta bort tror du?

– Det tror jag har att göra med att språkstörning är svårt att förstå och att det är knepigt att förstå hur det är att ha svårigheter att bearbeta språket. Vi med typiskt språk tar språket för givet. Sedan syns inte språkliga svårigheter utanpå i skolåldern på samma sätt jämfört med exempelvis beteendestörningar.

Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped

Anna Eva Hallin påpekar hur tufft det är att leva med en språkstörning i dag. De språkliga kraven i skolan är stora och ofta övermäktiga för en elev med språkstörning, både när det gäller att uppfylla målen men även de sociala bitarna och att hänga med i det snabba informationssamhället.

Vad händer med de berörda eleverna om vi inte förbättrar oss i Sverige?

– Det kan leda till utanförskap i vuxen ålder, och viss forskning pekar även på ökad risk för kriminalitet och till exempel depression. Det är många inom kriminalvården som har oupptäckta språkliga svårigheter. Misslyckas man och har svårt med målen och att hitta ett socialt sammanhang så kan det bidra till ett utanförskap. Det skulle skolan kunna hjälpa att överbygga, säger Anna Eva Hallin.

Hur kan vi skapa en bättre skola för barn och ungdomar med språkstörning?

– Det behövs ett språkutvecklande arbetssätt och pedagogik där man tydliggör språket i alla ämnen. Jag tror att vi först måste inse att allt i skolan är språk och att en nedsatt språklig förmåga påverkar de som har svårt att bearbeta språket väldigt mycket. Det behövs ett helhetsgrepp för att vi ska lyckas.

Anna Eva Hallin. Foto: Privat

Anna Eva Hallin tror att vi kan lära mycket av andra länder som USA, England och Australien som ligger före Sverige i vad gäller forskning och praktik kring elever med språkstörning på vissa sätt.

– På många håll finns mycket bättre förutsättningar för ett nära samarbete mellan lärare och logopeder. Det skulle vara väldigt fruktbart om logopeder i en större utsträckning fick vara en del av elevhälsan. Det ska inte ersätta specialpedagogernas kompetens, utan till exempel hjälpa och stötta lärare just i hur man tydliggör språket och hur man kan anpassa sitt språk i undervisningen.

Hon tror att logopeder i elevhälsan skulle säkra att kunskap och kompetens kring språkutveckling, språklig sårbarhet och språkstörning finns på plats i skolan.

– Alla svenska skolor ska ha en logoped. Jag skulle önska att det blev en obligatorisk del i elevhälsan, men på sikt tror jag att det verkligen behövs. Tillsammans med specialpedagoger ska logopeden kunna handleda lärare i ett mer inkluderande arbetssätt för just denna elevgrupp och även andra elever som riskerar att hamna i språklig sårbarhet. Fokus ska inte vara på att diagnosticera, utan på att kartlägga, handleda och stötta: det är lärmiljön som avgör hur stora konsekvenserna av en språkstörning blir, säger Anna Eva Hallin.

Hur långt ligger vi efter USA och andra föregångsländer när det gäller kunskapen om språkstörning?

– Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped, och över hälften av alla amerikanska logopeder arbetar i skolan. Men vi börjar komma ikapp. En bra grund i det här förändringsarbetet är att intresset har ökat och att vi också ser att andelen skollogopeder i Sverige ökar stadigt. Det har hänt mycket jämfört med för tio år sedan. Jag tror och hoppas att inom tio år har alla skolor en logoped i verksamheten, säger Anna Eva Hallin och fortsätter:

– Det som jag däremot inte vill ska hända som jag har sett på många skolor i USA är att logopeden i skolan tar sin logopedklinik och flyttar in den i skolan och bara har individuella behandlingar med elever. För forskningen visar att det absolut finns elever som har behov av detta men man riskerar då också att förlora möjligheten till att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande och som kan gagna alla elever. Man får inte fastna i arbetet på individnivå, utan för att lyckas behöver vi arbeta även på klass- och organisationsnivå – med ett gott samarbete över professionsgränserna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Annons
Annons

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Annons

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons