shutterstock_210109951

Passiva elever är ett större hot mot studieron än de stökiga.

Studiero

Så ska studieron säkras: Skärpta krav på lärarna

Det vanligaste hotet mot studiero i klassrummet är inte en stökig elev – utan en sysslolös. Skolinspektionens nya granskning av studiero i klassrummet skärper kraven på lärarna.

Tips från Skolinspektionen

Här kan du läsa rapporten och hitta tips och råd.

Fyra av tio lektioner saknar tydlighet när det till exempel gäller att förklara för eleverna varför de ska göra en uppgift och hur. Lika många är inte tillräckligt individanpassade och elever saknar variation och utmaningar.

I hälften av skolorna behöver rektorn bli bättre på att följa upp studieron i den enskilda lärarens klassrum.

På en tredjedel av de granskade skolorna behöver rektorn även förbättra hur skolan arbetar med skolans ordningsregler.

Genom analyser av 177 lektionstimmar i totalt 30 skolor, årskurserna 7 – 9, så har Skolinspektionen kommit fram till att lärare som är tydliga ledare och som varierar lektionerna har lättare att skapa ro i klassrummet.

Inger Börjesson, Skolinspektionen.
Inger Börjesson, Skolinspektionen.

– I studiero ingår också att undervisningen är upplagd så att eleven lär sig något. Det krävs att läraren tar ansvar för ledarskapet och ordningen i klassrummet, säger Inger Börjesson, projektledare på Skolinspektionen.

Skollagen ger elever rätt till studiero, men förra årets tillsyn av prioriterade skolor visade att en tredjedel av skolorna hade brister i studieron. I 92 fall har Skolinspektionen krävt vite av skolorna. För att komma till rätta med problemet har Skolinspektionens granskat vilka faktorer som bidrar till studiero i klassrummet – och vilka som riskerar att rasera den.

– Det har inte varit mest framträdande att elever skriker och springer runt, utan att de inte tar sig an arbetet, säger Inger Börjesson.

Klasser som har mycket individuella studier har generellt lägre studiero.

– De tycker att det är tråkigt att jobba så mycket enskilt så de tappar fokus.

 Oförberedda lärare som inte ger tydliga instruktioner och klasser där eleverna inte vågar be om hjälp är andra faktorer som påverkar studieron negativt.

– Nästan alla skolor är medvetna om att eleverna inte tycker att de jobbar tillräckligt med detta. Men det är sällan de bryter ner det på lärarnivå, säger Inger Börjesson.

Hon menar att eleverna ofta är medvetna om problemet, men att skolan missar att ta sitt ansvar.

Det handlar också om att rektor inte följer upp studieron på lektionerna systematiskt.

– Jag tycker att det är en lösning att analysera sin egen skolas situation. Även om lärare och rektorer är medvetna om vikten av tydliga lektionsstrukturer ser vi i denna granskning många lektioner där detta brister, säger Inger Börjesson.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.
Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Helén Ängmo är generaldirektör för Skolinspektionen. Hon är orolig för att skillnaden i studiero är så stor mellan skolorna. Det finns skolor där 80 procent av eleverna anser att det finns stora brister i trygghet och studiero.

­– Vi har sett ett par fall med riktigt allvarliga situationer där hot och stor stökighet nästan har normaliserats. Det är ett likvärdighetsproblem och jag är orolig över variationen, tills dess att alla får studiero.

Vad säger du till de som menar att det är eleverna som tagit över i klassrummet?

– Jag vill understryka att det är skolans ansvar att tillförsäkra eleverna god studiero och när man arbetar med det gäller att göra eleverna delaktiga, säger Helén Ängmo.

Ansvaret är tredelat, och fördelas mellan huvudman, rektor och lärare.

Granskningen som Skolinspektionen gjort visar också att det är rektorns ansvar att följa upp och granska ordningen i klassrummet och se till att lärarna har det stöd de behöver.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm