Annons

Så skapar de ordning och reda

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Mer om skolans regler

IES Code of Conduct:

* Skolans ordningsregler, ”Code of Conduct”, signeras av föräldrar och elever.
* Rektorn ska vara närvarande, synlig och aktiv under skoldagen.
* Klassen samlas punktligt till lektion i led utanför klassrummet.
* Ordning råder i klassrummet. Graffiti tolereras inte någonstans. Golv ska hållas fria från skräp. Goda vanor upprätthålls; ”Yes, please”, ”No, thank you”.
* Lärare och annan personal klär sig professionellt för den arbetsplats skolan utgör.
* Varje uttryck för mobbning eller kränkning åtgärdas genast och kraftfullt.
* Skolans toaletter ska hållas fräscha och rena.
* Lärare och annan personal tilltalas med titel, Mr/Ms/Dr, och efternamn; ”Mr Larsson, Dr Strömberg”.
* Varje skola har ett team för elevvård. Skolledningen träffar regelbundet elevrådet och Föräldraföreningen.

Källa: http://bromma.engelska.se/sv/ethos

Relaterat

Internationella Engelska Skolan Bromma har utarbetade regler för ordning och reda. Både i och utanför klassrummet. Eleverna ska räcka upp handen, komma i tid och respektera varandra och lärarna. Annars väntar en varning.
– Målet är att vi ska respektera varandra och skapa en fin arbetsmiljö, säger rektor Mike Saphir.

På Internationella Engelska Skolan Bromma går över 900 elever i årskurs fyra till nio. Skolan följer den svenska läroplanen men hälften av undervisningen sker på engelska. Och på skolan finns uttalade ordningsregler, Code of Conduct, som både föräldrar och elever får ta del av när eleven börjar på skolan. Grunden i dem är ledorden ordning, struktur och trygghet. Andra ledord är disciplin och lugna arbetsförhållanden som ska signalera respekt för värdet av utbildning. Reglerna gäller både i och utanför klassrummet. Eleverna ska vara i tid och för att vara det samlas de i led utanför klassrummet. En strategi är att vid sen ankomst låser läraren dörren och eleven får vänta till dess att läraren har gått igenom sin introduktion.

– Sena ankomster är helt oacceptabla för att det är respektlös mot de andra eleverna och lärarna. Den som är sen får vänta. Det ska vara ordning och tyst i klassrummet när läraren hälsar välkommen och börjar, säger Mike Saphir.

Varje lektion inleds med att läraren har en inledningsdel. Då ska det vara tyst i klassrummet.

– Det finns ett program för varje lektion. Starten är viktig. Eleven ska höja handen om de vill bidra med något och vänta på sin tur. På vår skola är det viktigt att man ger röst åt en person åt gången.

Målet med reglerna är att skapa en lugn och trygg skol- och arbetsmiljö. Det i sin tur, menar Mike Saphir, leder till att lärare kan undervisa och eleverna kan lära. Det signalerar respekt för värdet av utbildning, står det på skolans hemsida.

– Det handlar om att visa demokrati och integritet. Men också om att visa respekt mot varandra. Men ibland kan det även för oss vara svårt att leva upp till allt som står på vår hemsida, säger han med ett skratt.

Skolan är populär och enligt Mike Saphir tycker eleverna att reglerna är bra. En utvärderingsenkät varje år tyder på det. Det viktigaste målet med att ha regler för ordning och reda är att de ska leda till respekt, för lärare och elever gemensamt.

– Unga människor behöver riktlinjer och gränser, det kan vi lära dem genom att sätta gränser i och utanför klassrummet. Det lär dem också vad som väntar i vuxenlivet. Våra elever svarar positivt, de vill veta vad som gäller.

Stökigt i klassrummet med för mycket prat, höga röster, spring eller dålig koncentration accepteras inte. För de elever som har särskilda behov erbjuds stöd och resurser, och för de elever som gång efter annan bryter mot de uppsatta ordningsreglerna finns ett varningssystem.

– Om det blir för mycket negativt uppförande i stället för positivt måste vi ta upp det med eleven och föräldrarna. Eleverna får inte förstöra för andra elever som gör rätt, det är min professionella övertygelse, säger Mike Saphir och understryker att många andra skolor i Sverige jobbar på ett likande sätt.

– Jag känner till flera andra skolor som har regler och rutiner för att skapa respekt och ordning. De berömmer positivt beteende och uppförande men accepterar inte negativt beteende. Men vi kanske utmärker oss för att vi har lyckats väldigt bra med detta.

Även utanför klassrummet gäller reglerna. Brommaeleverna uppmanas dagligen att träna på ett gott beteende, disciplin och lugn. Det ska vara rent och snyggt. Toaletterna fräscha och städade. Graffitti smutsar ned arbetsmiljön och därför oacceptabet, om mobbing upptäcks blir det snabbt krafttag från skolledningen.

– Vi accepterar inte negativa kommentarer, passiv eller aktiv mobbing. Vi tuggar inte tuggummi, vi har inte keps inomhus och vi lämnar mobilen i skåpet. Vi tillåter inte heller att eleverna har på sig hörlurar för att lyssna musik på skolan. Det leder till att de stänger in sig eller stänger ut andra.

Lärare uppmanas klä sig professionellt och de ska tilltalas med titel. För de elever som ska börja på skolan berättar man redan vid det första besöket på våren om ordningsreglerna. Lärarna får inför terminsstart på hösten en utbildning i reglerna och vad som gäller på skolan samt vilka strategier skolan har för att arbeta med klassrumsledarskap.

– Redan där är vi tydliga med att vi inte accepterar uppförande som inte leder till arbetsro. Här anammar vi det goda uppförandet i stället för det negativa. Jag tror att många vill gå här för att vi jobbar aktivt med detta.

För de skolor som vill utarbeta regler för ordning och reda är Mike Saphirs tips att börja med att titta på vilken kultur man vill ska råda och vad det ska leda till.

– Ibland måste man börja om från början för att försöka hitta strategier för att förbättra skolkulturen. Börja med att ha möten och samlingar med eleverna och personalen. Fundera på var problemen finns, är det i klassrummet, utanför eller i vissa ämnen? Se till att följa upp hur det går om det blir positivt bjud på glass på fredagar. Det är ju trots allt roligare med positivt beröm än negativt, säger han.
 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons