Annons

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Publicerad 17 augusti 2016

Fakta

Lärarledd undervisning i timmar

Så många timmar lärarledd undervisning i veckan (i snitt) har studenter som pluggar till ämneslärare:

  • Göteborgs universitet: 10–15 timmar/vecka
  • Örebro universitet: 6–7
  • Uppsala universitet: 4–6
  • Linnéuniversitetet: 10
  • Stockholms universitet: 6–10
  • Lunds universitet: 13
  • Linköpings universitet: 9
  • Malmö högskola: 8
  • Umeå universitet: 10–15

Så här ser det ut på Linköpings universitet med genomsnittlig lärarledd undervisning under de inledande terminerna i respektive ämne (siffror saknas från filosofi):

  • Historia: 4,5 timmar/vecka
  • Svenska som andraspråk: 5
  • Engelska: 5,5
  • Svenska: 6
  • Religion: 7
  • Tyska: 7,5
  • Samhällskunskap: 8
  • Trä- och metallslöjd: 8
  • Textilslöjd: 8
  • Teknik: 9
  • Geografi: 10
  • Spanska: 10
  • Franska: 11
  • Fysik: 12
  • Kemi: 12
  • Naturkunskap: 12,5
  • Matematik: 13
  • Biologi: 20
  • Snitt: 9,4 timmar/vecka

Relaterat

Hur många timmar i veckan som lärarstudenterna har lärarledd undervisning och hur mycket de får plugga på egen hand, varierar mellan lärosätena.

På Skolvärldens uppdrag har representanter för några av de 28 universitet och högskolor i Sverige som bedriver lärarutbildning uppskattat hur många lärarledda lektioner i veckan som deras studenter har. Resultatet ser du i faktarutan här intill.

Skillnaderna mellan de olika lärosätena beror till stor del på vilka ämnen lärarstudenterna läser. Ett bra exempel på det är Linköpings universitets sammanställning. De som till exempel läser biologi har 20 lärarledda timmar i veckan, medan historiestudenterna får nöja sig med 4,5 (se faktarutan här intill).

Skolvärlden ställde frågan till de stora lärosätena: 

Hur många timmar lärarledd undervisning i veckan (i snitt) har de studenter hos er som pluggar till ämneslärare?

Örjan Hansson, Göteborgs universitet:

– Vi utbildar ämneslärare i så gott som alla skolämnen. Utbildningstraditionerna skiljer mellan de olika ämnena. Proportionerna mellan lärarledda timmar, grupparbeten och självstudier varierar mycket. Därför vore det missvisande att ange ett genomsnitt för hela ämneslärarutbildningen. Men här är uppskattningar på antal lärarledda timmar/vecka från olika ämnesområden: naturvetenskapliga: 15–25, samhällskunskap: 10–15, estetiska ämnen: 15–25, humaniora: 10–15, utbildningsvetenskapliga kärnkurser: 10-15.

Krister Persson, Örebro universitet:

– Den genomsnittliga tiden inom ämneslärarutbildningen är cirka 6–7 timmar per vecka. Det kan variera lite mellan olika terminer inom respektive ämne, så att det blir mer tid i början av ämnesstudierna och lite mindre i slutet.

 

 

Sinikka Neuhaus, Lunds universitet:

– Detta är inte en helt enkel fråga att besvara eftersom utbildningen är så komplex. Jag har tittat på en och samma kull och hur många timmar denna kull fick under en vecka (termin två). Beroende på ämne varierar det mellan 9–15 timmar. Detta ger ett genom­snitt för denna vecka på 13,2 timmar. 

 

Lennart Falklöf, Linköpings universitet:

– Frågan är inte helt enkel att svara på, det beror på vilket/vilka ämnen studenten läser och vilken termin det handlar om. Vissa terminer kan till exempel vissa ämnen samläsas med stora kurser på andra program, vilket får upp den schemalagda tiden. Ett försök till sammanställning av genomsnittligt utlägg av lärarledd undervisning under de inledande terminerna i respektive ämne visar på ett snitt på 9,4 h/vecka.

 

Helena Smitt, Malmö högskola:

– För den högskoleförlagda delen av utbildningen gäller att en lärarstudent i snitt möter lärare i undervisning och examination cirka 8 timmar i veckan. I idrott är den lärarledda tiden 15–16 timmar, i naturvetenskap och matematik 9–10 timmar och för övriga ämnen handlar det om 6–7 timmar. Därutöver erbjuds studenter möjligheten att träffa lärare i studieverkstad och räknestugor. Det kan vara intressant att fundera över om ett fåtal studenter med exempelvis fem timmar lärarledd tid i veckan får mer individuell tid med lärare än studenter i större grupper med betydligt fler timmar lärarledd tid i veckan.

Annika Kjellsson Lind, Umeå universitet:

– Det är väldigt ämnesberoende. Gällande ämnesstudierna så varierar det mycket beroende på ämnets studentpeng. Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan kan det dock röra sig om i snitt 12–15 lärarledda timmar i veckan.

 

 

Anna Hagborg, Uppsala universitet:

– Frågan är omöjlig att besvara utan att göra en ingående utredning. Spännvidden är mycket stor om man till exempel jämför blivande historielärare och sådana som läser mot naturvetenskap och teknik. Medan den första gruppen kan ha 4–6 timmar i veckan, kan de senare ha 8 timmars undervisning per dag. Anledningen till att spännvidden är så stor beror på den resurstilldelning vi får av regeringen för att bedriva olika slags utbildning. Humaniora får betydligt mindre i ersättning än teknik.

 

Gunilla Nordin, Stockholms universitet:

– Schemat för ett av universitetets största och populäraste ämneslärarprogram, svenska och engelska mot gymnasiet, visar på 6–10 schemalagda lärarledda timmar per vecka. Utöver det tillkommer lärarledd handledning via den digitala samarbets- och lärplattformen, individuell handledning vid uppsatsskrivande och handledning under VFU.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Prata om din lön med kollegorna"

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund duggade kommentarerna på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons
Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Annons
Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons
Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Annons

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons