sprakstorning_1
Foto: Shutterstock
Specialpedagogik

Så stöttar du elever med språkstörning

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Språkstörning är en funktionsnedsättning som handlar om att man har svårigheter med att uttrycka sig verbalt och att man har svårt att tolka hörd information. Ofta ställs diagnosen tidigt i livet och det påverkar, på olika sätt för olika individer, både inlärning i skolan och det vardagliga sociala samspelet. 

En språkstörning märks ofta på små barn med att de har svårt att uttrycka sig. Barnet kanske är väldigt sent med att börja prata, har ett begränsat ordförråd, har svårt att uttala vissa språkljud och att man har svårt att skilja på språkljud som f, k, v och g.

Språkstörningen byter karaktär allt eftersom barnet växer.

Annelie Westlund.
Annelie Westlund.

Annelie Westlund arbetar som rådgivare inom verksamhetsområdet specialpedagogiskt stöd på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) och är specialiserad på frågor som rör elever med språkstörning. 

– En språkstörning upptäcks oftast antingen vid skolstart, vid stadiebyten då eleven exempelvis ska gå från årskurs 3 till årskurs 4 eller i årskurs 6 då de första betygen ska ges, säger hon.

Förståelsebiten är svårast att upptäcka hos elever med språkstörning. Samtidigt är det också den del som är svårast att stödja och kompensera för, berättar Annelie Westlund.

– Språkstörningen byter karaktär allt eftersom barnet växer. När ett barn börjar skolan kan de uppenbara svårigheterna ha försvunnit och i stället framträder språkstörningen mer i form av läs- och skrivsvårigheter och att eleven har svårt att ta till sig information. 

– Språkstörningen återfinns sällan som en ensam funktionsnedsättning. När ett barn har en språkstörning är det ganska vanligt att man också har en annan diagnos, ofta inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). 

Elever med språkstörning har en mycket långsammare progression, eleven kan hamna efter mer och mer jämfört med sina kamrater när det gäller kunskapsinhämtning.

– Man har ofta svårigheter i matematik. Det är många lästal och det finns både fackspråk och symbolspråk i ämnet som också tar längre tid för en elev med språkstörning att kunna ta till sig, säger Annelie Westlund.

Det handlar om att bedriva en explicit undervisning. 

Som lärare kan man vara uppmärksam på om en elev har uppenbara svårigheter med att förstå det man precis har förklarat och om eleven har svårt att berätta ett sammanhållet händelseförlopp, menar hon.

– Elever med en språkstörning har ofta svårt att få ihop en berättelse med en röd tråd, det som sägs blir fragmentariskt. Om man som lärare märker att eleven inte kommer framåt i utvecklingen trots att man ger omfattande stöd är det dags att vända sig till elevhälsan där nästa steg kan vara en logopedutredning.

Vilka är de vanligaste fällorna när man undervisar elever med en språkstörning? 

– Det kan handla om att man inte hjälper eleven med att strukturera skolarbetet i tillräckligt hög grad. Tidigare handlade undervisningen till stor del om att upprepa den fakta som man lärt in, men i dagens skola förväntas eleverna i betydligt större utsträckning själva dra slutsatser och se sammanhang av det de lärt. Det är ofta svårt för en elev som har språkstörning och det behöver man som lärare ta hänsyn till. 

– Man behöver vara extra tydlig genom att lyfta fram viktiga nyckelbegrepp och understryka vad som är relevant fakta. Det handlar om att bedriva en explicit undervisning. 

* * *

1) Visualisera

”Vi pratar väldigt ofta om att tydliggöra saker och att regelbundet använda visuellt stöd. Även om du har en språkstörning så lär du dig ofta läsa och det betyder att text också kan vara ett sätt att visualisera. Det är exempelvis bra att alltid skriva upp instruktioner för att tydliggöra och ge struktur. Bild, film och kroppsspråk kan också vara ett bra sätt att visualisera. Men jag slår även ett starkt slag för är att rita samtidigt som du pratar med en person med språk-störning.”

2) Arbeta med ordförrådet

”Den här elevgruppen måste få arbeta aktivt med ordförrådet – både på djupet och på bredden. Att ha ett bra ordförråd har visat sig vara en tydlig indikator för skolframgång. Det är viktigt att hela tiden förklara ord och att inte förenkla språket alltför mycket.

Det är förståeligt att man som lärare vill förenkla språket så mycket som möjligt eftersom man är mån om att eleven ska förstå. Men det kan medföra att eleven inte får möjlighet att utveckla sitt språk. Det är viktigt att synliggöra språket som ett eget fenomen och skapa ett intresse för språk. Ju mer vi övar och pratar om språket, desto större säkerhet får vi. Jobbar man aktivt med detta då har man mycket att vinna.”

3) Repetition

”Det är viktigt att repetera på ett varierande sätt. Ett exempel är om man förslagsvis arbetar med världsreligionerna under en lektion så behöver man vid nästa lektionstillfälle gå tillbaka och repetera vad som togs upp för att sedan kunna arbeta vidare. Det kan dock vara utmanande för lärare att arbeta repetitivt, då det kan tendera att bli tråkigt plus att elever behöver olika mycket repetition för att lära. Men för att motivera eleverna så får man hitta kreativa sätt att undervisa i ämnet, som exempelvis använda film och skönlitteratur eller andra sätt som kan befästa kunskapen.”

4) Ta hänsyn till den enskilde eleven

”Man måste komma ihåg att elever med språkstörning inte är lika. Därför är det viktigt att kartlägga vad eleven kan och få en bild av vilket stöd som behövs. Här är det viktigt att eleven också får komma till tals och ge sina egna åsikter. Först då kan vi anpassa undervisningen och utmana på ett sätt som gör att eleven kan utvecklas på det sätt som den har rätt till.”

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm