Så väcker du elevernas läslust

När PIRLS-resultatet presenterades för en vecka sedan tycks många ha dragit en lättnadens suck. Men PIRLS mäter inte bara hur bra fjärdeklassare läser fack- och skönlitterära texter, utan undersöker även läsvanor och attityder till läsning och där finns en del att fundera över.

I undersökningen svarar nästan var tredje svensk elev att de inte tycker om att läsa. Rapporten konstaterar också att svenska elever läser i mindre utsträckning på fritiden i dag, jämfört med 2011.

– Samhället förändras och de senaste åren har läsandet fått enorm konkurrens av alla skärmar. Jag är inte motståndare till skärmar men jag tror att vi lärare nu måste vara ännu mer på tårna, och undervisa på ett annat sätt för att möta förändringen. Jag är övertygad om att alla barn kan bli intresserade av böcker, säger Maud Nilzén som arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare.

Hon hänvisar till forskaren Knud Illeris teorier om att all undervisning måste innehålla tre dimensioner: En kunskapsdimension (det läraren ska undervisa om), en drivkraftsdimension (lärarens måste skapa engagemang) och en samspelsdimension (läraren måste vara intresserade av vad eleverna har för intressen och erfarenheter.)

– De tre dimensionerna måste vara aktiva i undervisningen, säger Maud Nilzén som även utgår i från universitetslektor Barbro Westlund som forskat om att undervisa i läsförståelse och om att bedöma barns läsförståelse.

Med utgångspunkt i detta delar hon med sig av en rad strategier för att göra eleverna till säkrare läsare och väcka läslusten.

För det första måsta läraren arbeta aktivt med läsutvecklingsstrategier.

– Ju tidigare, desto bättre. Man kan jobba med de första strategierna redan när barnen börjar i förskolan.  Träna dem i att skapa inre bilder, ställ öppna frågor till texten, väck intresse – vad händer på nästa sida? – och koppla det som händer i berättelsen till barnens värld. Och detta ska man göra i alla ämnen, det är inte relaterat endast till ämnet svenska.

Maud Nilzén lyfter det pågående Läslyftet som en stor hjälp för att påverka undervisningen i rätt riktning. ”Men det finns mycket kvar att göra”.

Nästa punkt handlar om att använda planeringsstöd, olika slags visuella stöd som stöttar eleven i undervisningen. Maud Nilzén konstaterar att svenska elever har fått jobba alldeles för mycket på egen hand.

– När man introducerar något nytt ska man jobba tillsammans med eleverna, tills de står på egna ben.

– Det finns massor av olika planeringsstöd, man kan jobba med tankekartor, Venndiagram där man jämför två karaktärer i en text till exempel och scheman över ”vad vet jag idag”, ”vad önskar jag lära”, ”vad har jag lärt”. Jag har många olika planeringsstöd.

Maud Nilzén lyfter också vikten av högläsning och textsamtal. Att låta eleverna sitta själva och läsa kan man inte kalla läsutvecklande om man inte samtidigt samtalar om texten och väcker engagemanget, säger hon.

– Och det ska vara öppna frågor som får igång barnens drivkraft och nyfikenhet. Tyst, enskild, läsning förekommer alldeles för mycket! Man måste jobba med läsning medvetet. Låt eleverna ha en reflektionsbok: Vad får ni för tankar om detta? Vad tror ni ska hända? Hur upplevde karaktären detta? Och sen kan eleverna samtala två och två och i klassen. Det kan man göra i kemi också, detta handlar inte om svenskämnet.

Att samarbeta med skolbiblioteket är också bra. Maud Nilzén lyfter skolor med eget bibliotek och engagerad personal. ”Det ger utslag i barns läsförmåga”.

 – De som arbetar där vet exakt vad varenda unge är intresserad av. Har man en elev vars läsande man måste jobb extra med, då måste man hitta till barnets intresse. Det är mitt ansvar som lärare att hitta barnets nästa steg i läsutvecklingen. Sen behöver man inte fastna i barnets intresse utan det gäller att stimulera över till andra böcker och där är skolbiblioteket suveränt.

Slutligen lyfter hon rektorns roll när det gäller skolutveckling och att arbetet blir långsiktigt: rektor borde, vid medarbetarsamtalen, ställa frågan:

– Om jag besöker ditt klassrum, hur kan jag se att du jobbar språk- och kunskapsutvecklande? Och, återigen, det gäller alla ämnen. Om du är orolig för en elev, hur jobbar du med den? Det är frågor som hör hemma på medarbetarsamtalen.

Just nu ser det ut som trenden i PIRLS vänt. Är du hoppfull framåt?

– Absolut, jättehoppfull. Jag möter ofta pedagoger som hungrar efter att ta till sig ny kunskap. Men det ska man inte göra på lördag och söndag, det ska ingå i arbetstiden.