Så vill Anna Ekström kopiera framgångslandet

Tidigare i våras besökte en grupp av studenter från lärarutbildningen vid Uppsala Universitet Japan för att titta på hur vi i Sverige kan lära oss av skolsystemet och lärarutbildningen i Japan.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström fick möjlighet att skicka med lite frågeställningar med studenterna som bland annat rörde lärares professionsutveckling, hur kunskapsutvecklingen följs upp och hur man tar till vara icke-kognitiva kompetenser.

Den 21 juni besökte studenterna Utbildningsdepartementet för att redovisa sitt besök och samtala med Anna Ekström om skillnaderna mellan länderna.

– Vi har definitivt tagit med oss väldigt mycket. Det finns mycket man kan plocka med sig, säger Simon Fagerlund, ledamot i LR Stud som studerar till ämneslärare i engelska och historia.

Studenterna besökte bland annat Mita High School i Tokyo, en privatskola där man når väldigt höga skolresultat. Och det fanns en hel del lärdomar som studenterna kände att man ville ta med sig hem till Sverige.

– VI pratade väldigt mycket om likvärdighet. Det är väldigt jämlikt i hela Japan. Alla har exakt samma läroböcker i landet och man ser till att ingen ska påverkas av var du bor, säger Julia Hagert, som studerar till ämneslärare i historia och engelska.

En annan del som studenterna fascinerades av var behörighetsgraden av lärare i landet. Det är hög konkurrens om varenda plats inom yrket, vilket bidrar till att höja yrkets status.

– Det bidrar till en stolthet hos lärarna, i och med att de har konkurrerat om platserna, säger Ana Azdajic, som studerar till ämneslärare i engelska och svenska.

I Japan ställer man även höga krav på landets lärare att ständigt vara uppdaterade. Det ingår i deras professionsutveckling att efter fem–tio år läsa nya kurser och aktualisera lärandet.

Det finns även ett system där man roterar lärarna mellan skolor. Detta för att kunna garantera att det finns en jämn lärarnivå på alla skolor i hela landet. När en lärarna arbetat ett visst antal år på en skola är de tvungna att bli omplacerade, utifrån ett rankingsystem, till en skola som är lägre rankad. Något som ministern ställer sig positiv till.

– Det låter intressant. Att det ska vara karriärkliv uppåt och gå till en skola med sämre resultat – det kunde kanske vara en god idé, säger Anna Ekström.

Om vi tänker lite hypotetiskt. Om du fick kopiera något från Japan, vad skulle du välja då?

– Jag gillar det här med att undervisningen är skolans viktigaste uppgift. Sedan skulle jag vilja importera en sund, kärleksfull, hälsosam auktoritet för lärarna i klassrummet. Ett ledaskap som är baserad på kunskap och kompetens, säger Anna Ekström.

Hur kan det tas vidare och genomföras i Sverige?  

– Som jag ser det finns det inga genvägar, utan det måste baseras på den samlade och skickliga lärarerfarenheten. Man kan inte kommendera fram respekt för kunskap och bildning, men man kan åstadkomma respekt för kunskap och bildning om man verkligen får till vårt skolsystem. Men nu talar jag om processer som är extremt komplicerade och som inte bara går att lagstifta fram, säger hon och tillägger:

– En sak jag verkligen gillar är att man gör karriär som lärare genom att gå till skolor med större och större utmaningar. Med en stigande lärarerfarenhet. Slutpunkten på karriären borde varva den tuffaste skolan i hela Sverige, med elever som har allra störst behov av en erfaren lärare.