Annons

Så vill partierna påverka EU:s skolpolitik

Publicerad 23 maj 2014

Relaterat

EU-länderna styr än så länge över sina skolsystem och lärarnas situation – och så verkar svenska partier vilja ha det. Skolpolitiken i EU handlar snarare om samarbete, visioner och kunskapsmätning.
​Skolvärlden har bett riksdagspartierna att lista viktiga EU-frågor för skolan – och åtminstone ett tjugotal av kandidaterna är lärare.

Skolan är ingen stor fråga på EU:s bord eftersom länderna sköter sin egen skolpolitik, ett upplägg som de svenska riksdagspartierna vill behålla i Skolvärldens EU-enkät. Däremot nämner flera partier behovet av en bra utbildning i alla länder för att stärka stabiliteten, mänskliga rättigheter och ekonomiskt välstånd inom EU.

Flera vill arbeta för mer samarbete mellan skolor och lärare, och mer pengar till forskning och universitetsutbyten. I Skolvärldens genomgång framkommer att det finns åtminstone ett tjugotal lärare bland EU-kandidaterna. Flest verkar Miljöpartiet ha på sin lista.

Läs partiernas svar nedan.

Moderaterna

Skolan är i grunden inte någon EU-fråga utan upp till medlemsstaterna själva att besluta om och vi vill att det ska förbli så. Vad gäller den högre utbildningen ser vi gärna att de olika programmen för studentutbyte kan få ökade resurser, inom ramen för nuvarande EU-budget, liksom att anslagen till EU:s forskningsprogram ökas på jordbruksstödens bekostnad.
Nya Moderaterna står upp för den fria rörligheten inom EU. Vi vill fortsätta att stärka utbytet av kunskap och erfarenheter för att stärka svensk skola, men även sprida goda exempel från Sverige till andra EU-länder.

Bland Moderaternas kandidater finns lärarna Jenny Althini och Stefan Bengtsson Svärd.

Folkpartiet

Den fria rörligheten berikar livet för miljontals européer, men trots att svenskarna utmärker sig som en resande nation är det jämförelsevis få från Sverige som deltar i EU:s utbytesprogram. Det vill vi ändra på. Vi vill att EU höjer ambitionerna för sitt utbildningssamarbete. Nya Erasmus Plus är ett steg i rätt riktning, men mer behövs.
Det behöver bli lättare att studera och ta med sig studiemeriter från olika EU-länder. Därför måste det vara möjligt att jämföra utbildningar på alla nivåer. En genomtänkt, gemensam kunskapspolitik är därför helt nödvändig. Folkpartiet vill att det inrättas ett enhetligt system för att jämföra gymnasiebetyg från EU-länder. Det innebär inte att betygssystemet är detsamma, men däremot blir det mycket enklare att söka till högskolor på dessa betyg eller tillgodoräkna sig en utländsk gymnasieutbildning. I EU-sammanhang talas ofta om de fyra friheterna, det vill säga fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Vi vill underlätta studier över gränserna så att kunskap blir EU:s femte frihet.

Bland Folkpartiets EU-kandidater finns lärarna Helena von Schantz och Ulla-Britt Hagström.

Centerpartiet

Det är betydande för hela Europas utveckling att alla människor i Europa har tillgång till bra utbildning, det motverkar fattigdom och annan utsatthet. Centerpartiet vill underlätta ömsesidigt erkännande av olika länders system samt underlätta för människor att utbilda sig i olika länder inom EU. Däremot anser vi att EU inte ska lägga sig i de frågor som enskilda människor och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå bättre kan bestämma om. Hit hör frågor som ländernas skatter, utbildning, välfärd, sociala trygghetssystem, kultur, rovdjurspolitik och naturresurser.

Bland Centerpartiets EU-kandidater finns lärarna Kent Johansson, Petronella Petersson, Per Karlberg och Gunilla Hjelm. 

Kristdemokraterna

De flesta frågor som berör skolan, förskolan eller lärarna bör hanteras inom respektive medlemsstat. Fler och fler svenska ungdomar väljer dock att efter avslutat gymnasium studera eller arbeta i ett annat EU-land. Det är därför en viktig uppgift för skolan att förbereda svenska elever för ett liv som medborgare inte bara i Sverige utan också Europa. EU gör redan en del på området men kan bli ännu bättre på att stimulera olika former av utbyten mellan elever i olika länder. Det är också positivt att kunna jämföra resultat och utbyta erfarenhet inom EU.
EU kan också bli bättre på att centralt ta fram och distribuera studiematerial om EU-samarbetet och EU som organisation. Det ligger i alla medlemsstaters intresse att medborgarna förstår hur EU-samarbetet är organiserat och på vilket sätt det påverkar vår vardag.

Bland Kristdemokraternas EU-kandidater finns läraren Matilda Granberg Stålbert.

Socialdemokraterna

Principen att lärande sker under hela livet och inte enbart i ungdomsåren ska genomsyra både utbildningssystem och arbetsmarknad och utbildningssystemens roll för hållbar utveckling och miljöarbete ska fortsatt betonas kraftfullt och frågan bör drivas även på EU-nivå. För att lyckas med detta krävs att också EU satsar ordentligt inom utbildningsområdet och frigör tillräckliga budgetmedel. Vi röstar konsekvent för att EU ska satsa mer på utbildning och forskning, och mindre på den redan mycket omfattande jordbrukspolitiken. Det är dock viktigt att understryka att utbildningspolitiken främst är en nationell kompetens och därmed upp till varje enskilt EU-medlemsland att besluta om.

EU bör ha en viktig understödjande och koordinerande roll, inte minst genom att underlätta utbytet av information om arbetssätt och metoder mellan olika länder och nationella myndigheter.

Enligt uppgift finns inga lärare bland Socialdemokraternas kandidater.

Miljöpartiet

EU-samarbetet kan öka möjligheten till utbyten för att ge fler elever i skolan möjligheten att träffa unga från andra europeiska länder, öva på nya språk och öka sin interkulturella kompetens. Det är också intressant att se över hur ett ökat utbyte mellan lärare skulle kunna ske i Europa. I EUs stora framtidsplaner är det också viktigt att utbildning och forskning hela tiden finns med. Omställningen till en hållbar region kräver stora utbildningsinsatser. Men skolpolitiken som sådan är och ska förbli en fråga för medlemsstaterna själva att organisera och ansvara för.

Bland Miljöpartiets EU-kandidater finns lärarna Peter Eriksson, Pascal Mafall, Ulrika Frick, Eva Hallström, Lena Klevenås, Lotta Hedström och Jonas Eriksson.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill avskaffa möjligheten att driva skolor med vinstintresse. EU förhandlar just nu om ett handelsavtal med USA som kan göra det möjligt för företag att stämma länder om de gör förändringar i sin lagstiftning som företag anser påverkar deras beräknade vinst negativt. Detta kan förhindra möjligheten att driva igenom vårt förslag om förbud mot vinstintresse. Vi kommer att arbeta mot handelsavtalet i sin nuvarande form och rösta ned det om förslaget inte förändras radikalt.

Bland Vänsterpartiets EU-kandidater finns lärarna Willy Söderdahl, Jesper Berglund, Elisabeth Swedman och Katarina Burman.

Sverigedemokraterna

Vårt utgångsläge är att skolan och den svenska utbildningens utveckling ska styras från Sverige och dess invånare. Samma princip gäller för de övriga medlemsländerna varför vi avser att tydligt ta ställning mot EU:s involvering i frågan. EU är idag involverade i en rad frågor vi menar de inte ska involvera sig i. Utgångsläget är således att Sveriges folkvalda politiker ska ansvara för skolan och maktförskjutningen till Bryssel ska minimeras.

Sverigedemokraterna har inga lärare bland EU-kandidaterna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons