Annons
I Sydkoreas skolor värderas diciplin och uppförande högt. Utbildningsmodellen går ut på att eleverna drillas att lära sig så mycket som möjligt inför proven, en modell som nu får kritik. Foto: Jonas Gratzer

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Publicerad 17 oktober 2018

Fakta

Lärarna jobbar mellan 7.30 och 18.00 – och halva lördagen

  • Sydkorea är drygt 100 000 kvadrat-kilometer, eller en
  • fjärdedel av Sveriges yta. 
  • Befolkningen uppgår till 51 miljoner. 
  • Landets ekonomi är rankad som Asiens fjärde största och hamnar på elfte plats i världen.
  • En typisk skoldag i gymnasiet kan delas upp i tre delar: 

1. Schemalagda lektioner 08.30–16.00
2. Extra lektioner 16.00–18.00
3. Självstudier och privat-skolor 19.00–24.00. 

  • En klass består vanligtvis av 30 elever i skol-uniform.
  • För lärare sträcker sig skoldagen i gymnasiet från 07.30 till cirka 18, och vanligtvis går halva lördagen åt till skoluppgifter. 
  • Lärare i grundskolan och gymnasiet tjänar i genomsnitt omkring 30 000 kronor i månaden.
  • Strukturen i kommunala skolor är uppdelad i tre delar: Sex år i grundskolan, följt av tre år i högstadiet, samt tre år i gymnasiet. 
  • Den primära läro-planen består av nio huvudämnen: uppförande, koreanska, samhällskunskap, matematik, naturvetenskap, fysik, musik, konst och engelska.
  • Självmord är den största dödsorsaken bland studenter och den fjärde största dödsorsaken i landet. Varje dag tar omkring 40 personer livet av sig, vilket är nästan tio gånger fler än i Sverige.

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

På en av väggarna i flickskolan Inmyung Girls’ High School i Seoul står det skrivet ”Girls be ambitious”. 

– Eleverna är väldigt disciplinerade, säger gymnasieläraren Chloe Kwak när hon går genom korridoren.

Alldeles strax ska Chloe Kwak, som har arbetat som lärare i elva år, hålla lektion i engelska – där hon varvar modersmålet koreanska med engelska.

Eleverna, som går i årskurs två på gymnasiet, förbereder sig för lektionen och sätter sig vid sina bänkar. 

– Det är inget prat i klassen, och alla lämnar från sig sina mobiler innan lektionen startar, berättar Chloe Kwak.

Just disciplin är något som sydkoreaner värderar högt.

De flesta gör bra ifrån sig. Annars vet de att de får anmärkningar i sina utvärderingsrapporter, konstaterar Chloe Kwak som gjorde delar av sin lärarutbildning i Kanada, ett land som skiljer sig avsevärt från Sydkorea.

– I Kanada värderar man inte betyg på samma sätt som här, det är mindre konkurrens, och jag kände mig mindre stressad när jag bodde där, säger hon.

Efter varje prov delar Chloe Kwak öppet ut resultaten inför sina klasser, så att eleverna kan se sina betyg och alla andras. Det är konkurrensen som gör att eleverna då sneglar på sina klasskamraters provresultat.

Chloe Kwak är missnöjd med sitt skolsystems ständiga jakt på högre betyg. 

– Det skapar bara stress hos alla inblandade, det är definitivt inget bra system, menar hon. 

Chloe Kwak tycker att Sydkoreas skolsystem är föråldrat och vill se en förändring.Efter att provresultaten delats ut brukar Chloe Kwak få ta emot samtal från upprörda föräldrar. De frågar varför deras barn inte fått högre betyg, trots att de suttit uppe och pluggat till tre på nätterna.

Hon känner ”medlidande” med eleverna som hela tiden måste prestera. Men det måste även lärarna som blir betygsatta av eleverna i systemet ett till fem, där fem är bäst.

– Jag ligger på 4,5 vilket är bra, men det är givetvis ett stressmoment att hela tiden behöva få höga poäng. Lärare som hamnar under två måste genomgå extra träning, säger Chloe Kwak.

Är du en bra lärare får du högre lön.

Sydkorea har tillsammans med andra östasiatiska länder länge placerat sig i topp i den globala Pisa-studien – framför länder som Sverige. 

Många pluggtimmar för att lära sig texter utantill inför proven har varit framgångsreceptet till att få höga betyg och därigenom komma in på toppuniversiteten, både internationella och inom landet. För många familjer innebär en bra utbildning att deras barn kan få ett bra arbete, bättre lön – och möjligheten att klättra på den sociala stegen. 

Samtidigt som de höga skolresultaten har medfört internationella hyllningar börjar det sydkoreanska utbildningssystemet få utstå allt mer kritik internt. En av kritikerna är Hyunsu Hwang, engelsklärare på Inmyung Girls’ High School, som har över tjugo års erfarenhet av yrket. Han är även internationell chef för det koreanska lärarfacket Jeongyojo som bildades 1989. 

I dag har Sydkorea ungefär 400 000 lärare, varav omkring 50 000 är medlemmar i fackförbundet. När Jeongyojo startades kunde inte lärare öppet kritisera landets militärregim utan att riskera att bli av med sina jobb. Fackförbundet förbjöds direkt vid bildandet och hundratals medlemmar sattes i fängelse, samtidigt som 1 500 lärare blev av med sina arbeten. 

I dag skapar privatskolorna, kallade hagwons, stor konkurrens inte bara hos eleverna utan även hos lärarna. Stora företag köper upp hagwons och anställer lärare som sedan blir betygsatta av eleverna efter ett poängsystem.

– Är du en bra lärare får du högre lön, det skiljer mycket mellan olika lärare, förklarar Hyunsu Hwang.

Konkurrensen skapar stress hos lärarna som hela tiden måste prestera på topp.

– Jag har aldrig träffat varken studenter eller lärare som har sagt att det koreanska utbildningssystemet är av hög kvalitet eller är effektivt. De flesta är missnöjda med vårt system, berättar Hyunsu Hwang.

Grundskolan är ett slagfält i att uppnå bäst resultat.

Sydkorea beskrivs som det ekonomiska mirakellandet som lyckades resa sig på fötter efter Koreakriget som avslutades för 65 år sedan, och därefter blivit en av världens största ekonomier. Enligt många tack vare satsningar på utbildning, men det är något som Hyunsu Hwang förkastar och säger att välståndet i stället kommer från ”människors vilja att övervinna fattigdom, tillsammans med statlig ekonomisk utveckling”.

När det gäller Pisa-testen så speglar de, enligt honom, inte utbildningskvaliteten, utan visar enbart på testresultaten.

– Det är nödvändigt att se vad som döljer sig bakom poängen. Nu för tiden startar konkurrensen redan i förskolan. Grundskolan är ett slagfält i att uppnå bäst resultat, säger Hyunsu Hwang.

Hans fru, Jung A-Park arbetar som lärare för årskurs 1–6 i Seoul-grundskolan Incheon Gawon. Den är en av ungefär hundra innovativa skolor i Sydkorea där klasserna, till skillnad från normen med pojk- och flickskolor, är mixade och där det traditionella hierarkiska systemet har bytts ut mot ett mer autonomt system.

– Alla är lika. Varje elev och lärare är en ledare. När problem uppstår löser vi dem tillsammans genom diskussion och workshops, berättar Jung A-Park när hon besöker sin makes skola.

En annan väsentlig skillnad mot konventionella skolor är att arbetsbelastningen för lärarna blir betydligt mindre, eftersom det administrativa arbetet inte utförs av samtliga lärare, utan sköts på ett kontrollerat sätt av ett fåtal personer.

– Lärarna kan fokusera på att vara lärare, förklarar Jung A-Park som säger att fokus inte ligger på höga betyg, utan i stället på att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt.

Eftersom den utbredda stressen hos lärare och elever är mer påtaglig i gymnasiet än i grundskolan, hoppas Jung A-Park att det innovativa skolsystemet sprider sig till fler skolor.

– Det kommer ta tid, men våra skolor måste få ett nytt fokus, säger hon.

Gymnasieeleverna Sally Kong och Yujin Jo.Baksidan, förutom den utbredda stressen, är att många ungdomar inte ser någon annan utväg när de miss-lyckas med sina prov och betyg, än att ta sina egna liv. 

Regeringen har på sistone lyckats få ner självmordsstatistiken något, men enligt WHO toppar fortfarande Sydkorea listan på länder där flest människor begår självmord, med 28,4 självmord per 100 000 invånare. Det är högst bland OECD-länderna och fjärde högst i världen. 

Ytterligare ett samhällsproblem är de låga födelse-talen, som 2017 var 1,05 per kvinna och därmed bland världens lägsta.

– Koreanska föräldrar spenderar en stor del av lönen på sina barns privata utbildningar. Deras barn har sett hur dyrt det är och vill inte ha egna barn, många har helt enkelt inte råd, fortsätter Hyunsu Hwang.

Skolan tar den största delen av den vakna tiden i sydkoreanska elevers liv. I gymnasiet, som är mest extremt, tillbringar eleverna mellan tolv och femton timmar i skolan, och vanligtvis pluggar de även under en eller båda helgdagarna. 

Många går vidare till hagwons eller pluggar med privat-lärare i hemmet.

– De går inte och lägger sig förrän vid 02. Många studenter somnar under lektionerna på grund av sömnbrist, berättar Hyunsu Hwang.

Problemet är beskrivet som Sydkoreas ”education fever”. Konkurrensen är knivskarp i jakten på de bästa internationella universiteten och elitskolorna inom landet. Efter kinesiska och indiska studenter utgör syd-koreanska studenter den tredje största gruppen på amerikanska universitet, och det är vanligt med koreanska professorer på världens främsta universitet. 

– Utåt sett är vi ett modernt land, men människor är inte lyckliga. Plugga, jobba och gifta sig – så ser vår modell ut, berättar Hyunsu Hwang när han visar upp kvarteren kring sin skola där skyltar annonserar vilka ämnen som olika hagwons erbjuder elever. 

Föräldrar ringer mig och klagar att de är stressade över sina barns studier.

Till Etoos Hagwon kommer gymnasielever som vill läsa upp ämnen som matte, engelska och koreanska med hjälp av mentorer och privatlärare. Etoos hagwon är öppen 363 dagar om året, med enbart två helgdagar. Efter att undersökningar kommit fram till att studenter enbart sover i genomsnitt drygt fem timmar, har regeringen förbjudit hagwons att hålla öppet längre än till 22. 

Shim Ei Joon pluggar femton timmar på veckodagarna och tretton timmar på helgdagarna.

I en sal sitter 21-årige Shim Ei Joon lutad över böcker och anteckningar. Han beskriver sina gymnasiebetyg som ”sådär” och har läst upp betygen under de senaste två åren. Nästa år hoppas Shim Ei Joon att han kan söka in till de tre bästa universiteten i landet för att studera vidare till ingenjör. Han pluggar femton timmar på veckodagarna och tretton timmar på helgdagarna. 

– Jag pluggar till 22.30 och börjar igen 07, säger han. Alla vakna timmar är jag här. 

Om Shim Ei Joon inte når upp till universitetens antagningskrav kommer han vara tvungen att söka sig till mindre prestigefyllda universitet

– Det är givetvis ett stressmoment, man vill ju inte misslyckas.

Vid ingången till Etoos hagwon måste varje elev registrera sig med hjälp av fingeravtryck, så att föräldrarna vet att deras barn är på plats. Delägaren May Sung ser på tv-skärmar som övervakar eleverna när de studerar, så att de inte surfar på internet och ser på filmer. Hon berättar att konkurrensen leder till stress hos alla inblandade.

– Föräldrar ringer mig och klagar att de är stressade över sina barns studier. 

Trots att May Sung livnär sig på utbildning tycker hon inte att landets modell är bra.

– Vi är fast i den gamla generationens mönster, säger May Sung.

Seouls nyvalde utbildningschef Heeyeon Cho blickar mot Finland och Sverige.

En person som vill reformera skolsystemet är Seouls nyvalde utbildningschef Heeyeon Cho. Han vill satsa på ett innovativt skolsystem, där ”varje individ står i fokus”.

– Vi fokuserar allt för mycket på betyg och att memorera texter. Jag vill öka antalet kommunala skolor och minska antalet hagwons, och därigenom minska den privata makten som enbart når de priviligierade familjerna med mycket pengar, förklarar han, efter att ha pratat inför en folkmassa i Seoul.

Finlands goda Pisa-resultat är, enligt Heeyeon Cho, ett bevis på att det går att kombinera undervisning med individens rätt att tänka själv.

Sovande elever, i bland annat Seouls tunnelbana, är en vanlig syn.– Många av våra lärare har besökt Finland och de skandinaviska länderna – och de är bra exempel som vi kan ta efter, säger han.

Det största problemet, säger han, är att eleverna drillas till inlärning, att memorera så mycket som möjligt under kort tid – fakta som de sedan snabbt glömmer.

– Våra barn har blivit robotar. Det måste vi ändra på.

Innovativa lektioner tar sig olika uttryck och på väl ansedda Seoul Foreign School i Seoul får majoriteten av de drygt 1 400 studenterna lära sig drama.

John Black från USA har arbetat nio år på den internationella privatskolan och undervisar elever från mellanstadiet till gymnasiet i drama.

– De flesta studenterna står här på scenen åtminstone en gång om året, berättar John Black och visar upp teatersalen där 40 produktioner sätts upp varje år.

John Black betonar vikten av alternativa lektioner i ett land där eleverna är ”programmerade att lära sig ämnena utantill”. 

– Många av våra elever pluggar på hagwons och har höga förväntningar på sig att plugga vidare i Nordamerika och Europa, säger John Black.

– Vi vill skilja oss från andra skolor, och som drama-lärare försöker jag få eleverna att lära sig att tänka mer fritt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons