Annons

Satsa på kunskapslyft i mänskliga rättigheter

Publicerad 4 november 2014

DEBATT I utredningen ”Främlingsfienden inom oss” föreslogs ett kunskapslyft i mänskliga rättigheter för lärare. Kostnaden bedömdes till 150 miljoner kronor per år. Den förra regeringen avsatte nio! Vi uppmanar nu våra nya utbildningsministrar att snarast ta initiativ till en fortbildning av lärare för att underlätta deras viktiga arbete att i skolan förmedla värderingar som motverkar främlingsfientlighet och rasism. Det skriver Bengt Westerberg, utredare och fd partiledare för (FP) och Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. 

Skolan var ett av de viktigaste temana i årets valrörelse. Där rådde stor enighet om betydelsen av en bra skola för alla. Och alla verkade överens om att den måste förstärkas, inte minst genom en ökad satsning på lärarna.

Men kunskapsuppdraget är bara en av skolans viktiga uppgifter. Det andra är att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och samhällets grundläggande värden.

Det är ett angeläget uppdrag. SOM-institutets mätningar visar att den svenska befolkningen aldrig har varit mer positivt inställd till invandring, men samtidigt visar samma mätningar att det finns en växande minoritet som ser invandringen som ett hot mot Sverige och svensk kultur.

Gruppen med en rasistisk världsbild har av allt att döma vuxit. Vissa debattörer talar om att vi står inför den största nazistiska utmaningen i Sverige sedan andra världskriget. ”Attacker mot demonstranter”, ”Störande aktioner mot vallokaler” och ”Vandalism mot skolbyggnader” är några av de rubriker vi har kunnat läsa under det senaste året.

Det här är ett samhällsproblem som skolan naturligtvis inte kan lösa på egen hand. För att hantera det måste många politikområden samverka, den ekonomiska politiken, bostadspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, rättspolitiken m fl. Men skolan har en viktig roll, även om vi ser effekterna först på längre sikt.

Skolan är inte någon skyddad ö. Eleverna påverkas i högsta grad också av det omgivande samhället. Attityder som normaliseras i samhället finner plats även i skolan. Av en undersökning som Skolvärlden gjorde i våras framgick att sextio procent av lärarna hade erfarenheter av elever som framfört främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Samtidigt ansåg nästan fyra av tio gymnasielärare att skolan misslyckas med att hantera och bemöta dessa åsikter på ett bra sätt.

Det är ingen lätt uppgift lärarna har. Å ena sidan ska de förmedla vissa värderingar och utveckla en demokratisk mentalitet hos sina elever. Å andra sidan är eleverna inte några passiva mottagare av kunskaper eller värderingar, dessa ska utvecklas i en kommunikativ och ömsesidig process.

När främlingsfientliga eller rasistiska inslag blir mer omfattande i en skola, eller något dramatiskt händer, är det inte ovanligt med punktinsatser, till exempel att det arrangeras en ”antirasismens dag”. Någon utomstående föredragshållare bjuds in och eleverna samlas i aulan för att få sig en duvning i antirasism. Mycket talar för att sådana insatser rent av kan bli kontraproduktiva. Ett effektivt arbete mot främlingsfientlighet och rasism förutsätter att det sker långsiktigt och strategiskt.

Resultaten från den nämnda undersökningen bekräftar också det. På skolor som lärarna uppfattar som framgångsrika i arbetet mot främlingsfientlighet får lärarna de förutsättningar de behöver, det råder en samsyn mellan skolledning och lärarkollegium i hur främlingsfientlighet ska bemötas och det finns likabehandlingsplaner som fungerar som vägledning i arbetet och som inte bara blir hyllvärmare. På skolor där sådana inslag saknas uppfattar lärarna att arbetet fungerar sämre.

I en utredning som överlämnas till regeringen för ett par år sedan uppmärksammades de här problemen (Främlingsfienden inom oss, SOU 2012:74). Bedömningen var att lärare måste få ökat stöd i att hantera klassrumskontroverser av nämnt slag. En fortbildning i mänskliga rättigheter, men inriktning på metodstöd, föreslogs.

Kunskapslyftet i mänskliga rättigheter, som det kallades, föreslogs omfattas av ett femårigt program i vilket några lärare på varje skola skulle delta. I dessa lärares uppdrag skulle, förutom att inhämta kunskaper, ingå att förmedla kunskaperna vidare till sina kolleger så att inom rimlig tid alla Sveriges 130 000 lärare kan känna att de har de metoder de behöver för att på ett konstruktivt sätt hantera besvärliga klassrumskontroverser. 

Den totala kostnaden för att fortbilda ungefär 20 000 lärare under fem år skulle vara 650 miljoner kronor (150 miljoner kronor per år). Den tidigare regeringen avsatte nio! Det säger sig själv att resultaten av en så blygsam insats knappt kommer att märkas.

Vi vill uppmana våra nya utbildningsministrar att snarast ta initiativ till en fortbildning av lärare för att effektivisera och underlätta deras viktiga arbete att i skolan förmedla värderingar som motverkar främlingsfientlighet och rasism.

/Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund
Bengt Westerberg, utredare om effektivare arbete mot främlingsfientlighet, f.d. statsråd och partiledare för Folkpartiet

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Prata om din lön med kollegorna"

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund duggade kommentarerna på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons
Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Annons
Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons
Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Annons

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Våga vara lärare

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons