Sätt inte elevernas liv på vänt

Elever från Somalia, Mongoliet, Serbien, Bolivia, Irak, Syrien, Thailand och Afghanistan kan samlas i en och samma klass på språkintroduktion på Enskede Gårds gymnasium i södra Stockholm. En majoritet är killar, många är ensamkommande flyktingar. Den gemensamma faktorn är att de varit i Sverige kortare än fyra år.

– Det är överlevare som kommer hit. De har gjort en enorm resa. Våra elever har en mängd olika erfarenheter med sig hit, säger Volkan Serengil, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Han tar emot i rummet där han brukar vägleda eleverna. 

– Vi är fyra vägledare på drygt 500 elever och vi jobbar mycket med att förbereda eleverna för arbetslivet. Det handlar inte bara om att lära sig svenska. Vi jobbar mycket med det man kallar social kompetens. Arbetsgivaren värdesätter hur man funkar i gruppen, hur man är mot kollegor och kunder. Och vi jobbar mycket med att bredda elevernas yrkeskartor, ge dem en mer pragmatisk och nyanserad bild och göra dem medvetna om andra yrken än läkare och ingenjör, säger Volkan Serengil. 

I Stockholms stad finns ett flertal gymnasieskolor som tar emot nyanlända elever. På Enskede Gårds gymnasium, som enbart har introduktionsprogram, går de elever som har långt kvar till en färdig grundskoleutbildning. Eleverna läser förutom svenska som andraspråk, Sva, grundskoleämnen, och har viss möjlighet att läsa kurser på gymnasial nivå.  

Ett fåtal elever går vidare från språkintroduktion till ett nationellt gymnasieprogram. Många har i stället siktet inställt på skolans yrkesintroduktionsprogram. Efter det hägrar jobb. Men för att byta till yrkesintroduktionsprogrammet krävs att man har nått nivå B1 i SVA. Och det är ofta vad eleverna vill diskutera när de knackar på hos Volkan Serengil.

– Många elever är frustrerade över att de inte får betyg fort nog. Många talar ganska bra, och förstår inte varför de inte får godkänt. Jag får förklara att man också måste läsa litteratur, kunna analysera och skriva referat. De läser precis samma kurs som elever som är födda här, eller kom hit i tidig ålder. Vi ska inte skapa ett a- och b-lag.

För att eleverna snabbare ska kunna gå vidare har skolan skapat alternativet ”språkintroduktion med yrkesinriktning”. Då räcker det att man har nått en något lägre nivå i SVA. 

– Men man ska vara medveten om att betyg i Sva behövs även i andra sammanhang. Ska man läsa på komvux när man är klar här ska man ha betyg eller motsvarande kunskaper. Annars får man börja om från början, på sfi till exempel och det uppfattas som ett nederlag av våra ungdomar. 

Volkan Serengil jobbar mycket med att få eleverna att förstå kunskapskraven och var de befinner sig i relation till dessa. Han ritar och använder bilder för att tydliggöra olika utbildningsvägar och planera framtiden, ibland tar han hjälp av en tolk. För eleverna kan det vara svårt att förstå hur långt de kommit. 

– De tycker att nu har jag läst matematik i två år, nu måste det räcka, men det de har läst motsvarar kanske årskurs sex. Eleverna utan skolvana ser sina jämnåriga vänner springa förbi och det skapar frustration. Den gruppen är ganska tung att jobba med. Man måste vara jättenoga med att förklara hur kriterierna fungerar och var eleven befinner sig i relation till dessa. Det blir inte enklare när socialtjänstens försörjningsplikt upphör när eleverna fyller 21 år. Det faktumet stärker stressen för eleverna. 

Hur gör du för att eleverna ska behålla sin motivation?  

– Alla elever vill lyckas. Då måste man hitta sätt för dem att göra det. Till exempel genom att sätta upp små, korta mål att bocka av så att de ser att det går framåt. Det händer att elever slår sig ner här och säger: ”Jag lär mig inte ett skit”. Då brukar jag gå tillbaka, ett år, ett halvår och prata om vad de kunde då.

Laila Benarba, som undervisar eleverna i svenska som andra språk, berättar att eleverna har 3–4 år på sig för att nå målen för betyg motsvarande årskurs nio i svenska som andraspråk.  

– Elever som läst engelska eller har engelska som modersmål, har ofta lite lättare, liksom de som hunnit gå något år i förberedelseklass i grundskolan. Utbildningsbakgrund spelar roll liksom den egna ambitionen. Alla hinner inte bli klara med grundskolan under åren hos oss.

Det övergripande syftet med skolpersonalens arbete är att hjälpa eleverna att bli integrerade i samhället, säger hon. I den fortsättningsgrupp hon undervisar, har många kommit till Sverige utan sina familjer. De kan vara mycket sköra och behöva mycket stöd.

– Som mentor har jag kontakt med elevernas gode män, deras boenden, socialtjänsten och andra myndigheter. Man får en väldigt nära relation till eleverna. Det är ett stimulerande arbete där man får mycket tillbaka. ​

Även Volkan Serengil samarbetar med alla de, som han säger, signifikanta vuxna som finns runt eleverna. Med tiden har han förstått hur viktigt det är att alla drar åt samma håll och delar samma verklighetsbild. Två gånger per läsår kallar han till stormöte med boendena, socialtjänsten och gode män.

– Det är viktigt att de känner till skolsystemet, behörighetskraven och alla valmöjligheter. Så att inte socialtjänsten pressar på om jobb eller gode mannen lovar saker som inte går att hålla, säger Volkan Serengil. 

Från höstterminens start har Enskede Gårds gymnasium fått Stockholms stads uppdrag att vara ett ”kompetensnav inom yrkesintroduktion” för att på så sätt skapa en mer sammanhållen organisation inom introduktionsprogrammet. I stället för att som i dag börja direkt i verkstaden kommer samtliga elever läsa en termin allmän inriktning innan de gör sitt val. 

– Vi kommer prata om vilka kompetenser och förmågor som behövs i yrkeslivet. Det blir en förstärkt studie- och yrkesvägledning. Eleverna kommer skriva cv och göra praktikbesök till exempel, vi vill visa på olika framtidsmöjligheter. 

Vet du hur det går för eleverna på språkintroduktion längre fram? 

– Några få går vidare till ett nationellt program. Många fortsätter till yrkesintroduktion eller språkintroduktion med yrkesinriktning. En del blir arbetslösa. Av eleverna på yrkesintroduktion är det ganska många som får jobb om de är duktiga och funkar socialt på arbetsplatsen. En del får andra typer av jobb, andra fortsätter studera inom komvux, folkhögskola eller sfi.