Annons
Foto: Kalle Assbring

Sätt inte elevernas liv på vänt

Publicerad 21 augusti 2015

Språkintroduktionseleverna på Enskede Gårds gymnasium vill vidare så fort som möjligt. För vägledaren Volkan Serengil är utmaningen att skapa realistiska förväntningar och hålla motivationen uppe. 

Fakta

Läs mer

  • Skolverkets stödmaterial ”Introduktions-programmet språkintroduktion”. www.skolverket.se
  • Skolverkets informationsfolder: ”Språk-introduktion. 17 år och nyanländ, vad finns det för möjligheter?” www.skolverket.se
  • Nationellt centrum för svenska som andraspråks egen webbplats har sammanställt material om nyanlända. Bra tips för alla olika lärarkategorier som arbetar just med nyanlända. www.andrasprak.su.se
  • Skolverket har informationsmaterial om den svenska skolan på en rad olika språk för elever och vårdnadshavare. 

Avhandlingar

  • Eva Skowronski ”Skola med fördröjning – Nyanlända elevers sociala spelrum i en skola för alla”. lup.lub.lu.se
  • Anna Åhlund ”Tailoring talk in a second language classroom” www.skolporten.se

Relaterat

Elever från Somalia, Mongoliet, Serbien, Bolivia, Irak, Syrien, Thailand och Afghanistan kan samlas i en och samma klass på språkintroduktion på Enskede Gårds gymnasium i södra Stockholm. En majoritet är killar, många är ensamkommande flyktingar. Den gemensamma faktorn är att de varit i Sverige kortare än fyra år.

– Det är överlevare som kommer hit. De har gjort en enorm resa. Våra elever har en mängd olika erfarenheter med sig hit, säger Volkan Serengil, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Han tar emot i rummet där han brukar vägleda eleverna. 

– Vi är fyra vägledare på drygt 500 elever och vi jobbar mycket med att förbereda eleverna för arbetslivet. Det handlar inte bara om att lära sig svenska. Vi jobbar mycket med det man kallar social kompetens. Arbetsgivaren värdesätter hur man funkar i gruppen, hur man är mot kollegor och kunder. Och vi jobbar mycket med att bredda elevernas yrkeskartor, ge dem en mer pragmatisk och nyanserad bild och göra dem medvetna om andra yrken än läkare och ingenjör, säger Volkan Serengil. 

I Stockholms stad finns ett flertal gymnasieskolor som tar emot nyanlända elever. På Enskede Gårds gymnasium, som enbart har introduktionsprogram, går de elever som har långt kvar till en färdig grundskoleutbildning. Eleverna läser förutom svenska som andraspråk, Sva, grundskoleämnen, och har viss möjlighet att läsa kurser på gymnasial nivå.  

Ett fåtal elever går vidare från språkintroduktion till ett nationellt gymnasieprogram. Många har i stället siktet inställt på skolans yrkesintroduktionsprogram. Efter det hägrar jobb. Men för att byta till yrkesintroduktionsprogrammet krävs att man har nått nivå B1 i SVA. Och det är ofta vad eleverna vill diskutera när de knackar på hos Volkan Serengil.

– Många elever är frustrerade över att de inte får betyg fort nog. Många talar ganska bra, och förstår inte varför de inte får godkänt. Jag får förklara att man också måste läsa litteratur, kunna analysera och skriva referat. De läser precis samma kurs som elever som är födda här, eller kom hit i tidig ålder. Vi ska inte skapa ett a- och b-lag.

För att eleverna snabbare ska kunna gå vidare har skolan skapat alternativet ”språkintroduktion med yrkesinriktning”. Då räcker det att man har nått en något lägre nivå i SVA. 

– Men man ska vara medveten om att betyg i Sva behövs även i andra sammanhang. Ska man läsa på komvux när man är klar här ska man ha betyg eller motsvarande kunskaper. Annars får man börja om från början, på sfi till exempel och det uppfattas som ett nederlag av våra ungdomar. 

Volkan Serengil jobbar mycket med att få eleverna att förstå kunskapskraven och var de befinner sig i relation till dessa. Han ritar och använder bilder för att tydliggöra olika utbildningsvägar och planera framtiden, ibland tar han hjälp av en tolk. För eleverna kan det vara svårt att förstå hur långt de kommit. 

– De tycker att nu har jag läst matematik i två år, nu måste det räcka, men det de har läst motsvarar kanske årskurs sex. Eleverna utan skolvana ser sina jämnåriga vänner springa förbi och det skapar frustration. Den gruppen är ganska tung att jobba med. Man måste vara jättenoga med att förklara hur kriterierna fungerar och var eleven befinner sig i relation till dessa. Det blir inte enklare när socialtjänstens försörjningsplikt upphör när eleverna fyller 21 år. Det faktumet stärker stressen för eleverna. 

Hur gör du för att eleverna ska behålla sin motivation?  

– Alla elever vill lyckas. Då måste man hitta sätt för dem att göra det. Till exempel genom att sätta upp små, korta mål att bocka av så att de ser att det går framåt. Det händer att elever slår sig ner här och säger: ”Jag lär mig inte ett skit”. Då brukar jag gå tillbaka, ett år, ett halvår och prata om vad de kunde då.

Laila Benarba, som undervisar eleverna i svenska som andra språk, berättar att eleverna har 3–4 år på sig för att nå målen för betyg motsvarande årskurs nio i svenska som andraspråk.  

– Elever som läst engelska eller har engelska som modersmål, har ofta lite lättare, liksom de som hunnit gå något år i förberedelseklass i grundskolan. Utbildningsbakgrund spelar roll liksom den egna ambitionen. Alla hinner inte bli klara med grundskolan under åren hos oss.

Det övergripande syftet med skolpersonalens arbete är att hjälpa eleverna att bli integrerade i samhället, säger hon. I den fortsättningsgrupp hon undervisar, har många kommit till Sverige utan sina familjer. De kan vara mycket sköra och behöva mycket stöd.

– Som mentor har jag kontakt med elevernas gode män, deras boenden, socialtjänsten och andra myndigheter. Man får en väldigt nära relation till eleverna. Det är ett stimulerande arbete där man får mycket tillbaka. ​

Även Volkan Serengil samarbetar med alla de, som han säger, signifikanta vuxna som finns runt eleverna. Med tiden har han förstått hur viktigt det är att alla drar åt samma håll och delar samma verklighetsbild. Två gånger per läsår kallar han till stormöte med boendena, socialtjänsten och gode män.

– Det är viktigt att de känner till skolsystemet, behörighetskraven och alla valmöjligheter. Så att inte socialtjänsten pressar på om jobb eller gode mannen lovar saker som inte går att hålla, säger Volkan Serengil. 

Från höstterminens start har Enskede Gårds gymnasium fått Stockholms stads uppdrag att vara ett ”kompetensnav inom yrkesintroduktion” för att på så sätt skapa en mer sammanhållen organisation inom introduktionsprogrammet. I stället för att som i dag börja direkt i verkstaden kommer samtliga elever läsa en termin allmän inriktning innan de gör sitt val. 

– Vi kommer prata om vilka kompetenser och förmågor som behövs i yrkeslivet. Det blir en förstärkt studie- och yrkesvägledning. Eleverna kommer skriva cv och göra praktikbesök till exempel, vi vill visa på olika framtidsmöjligheter. 

Vet du hur det går för eleverna på språkintroduktion längre fram? 

– Några få går vidare till ett nationellt program. Många fortsätter till yrkesintroduktion eller språkintroduktion med yrkesinriktning. En del blir arbetslösa. Av eleverna på yrkesintroduktion är det ganska många som får jobb om de är duktiga och funkar socialt på arbetsplatsen. En del får andra typer av jobb, andra fortsätter studera inom komvux, folkhögskola eller sfi. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons