Forskarvärlden är allt mer överens om vinsterna med att använda schack som pedagogiskt verktyg. Det handlar inte bara om matematik och logik, utan minst lika mycket om social kompetens.
Exempel på förmågor som stärks av schack
Jesper Halls tips på hur du kan använda schack som pedagogiskt verktyg.
Det kungliga svartvita spelet är på väg att etablera sig på allvar i skolans värld. Inte bara i Sverige, utan på många håll i världen, upptäcks fördelarna med att använda schack i undervisningen.
– En av de viktigaste poängerna med schack är att man tränar sig på att tänka. För de yngre barnen kan det vara oerhört viktigt att uppleva att de kan räkna ut saker, se framåt, göra egna bedömningar och avvägningar och fatta beslut. Det är bra för självförtroendet och självbilden, säger Lars Holmstrand, professor i pedagogik på Linnéuniversitetet i Växjö.
Både svensk och internationell forskning visar att schackspel även stimulerar det matematiska tänkandet och lämpar sig väl för att tillämpa kunskaper på ett konkret plan. Brädet med sina 64 rutor och pjäserna med sina olika värden kan användas för olika uppgifter och exempel.
Studier på flera håll visar också att schack kan användas bland elever med specialpedagogiska behov.
– Schack är ett bra sätt att träna koncentrations- och tankeförmågan och kan fungera förebyggande. Både i Danmark och i Tyskland har man konstaterat att användningen av schack minskar behovet av specialpedagogiska insatser, säger Lars Holmstrand.
Sveriges schackförbund har länge varit drivande för att sprida spelet i Sveriges skolor, och låg bakom Sveriges första schackpedagogiska kurs på Malmö högskola våren 2014. Jesper Hall är motorn i schackförbundets satsning.
– Det vi ser nu är en internationell trend, schack i skolan växer starkt över hela världen. Jag tror nyckeln är insikten om att schacket i sig inte behöver vara målet utan kan vara ett medel. Det handlar inte primärt om att barnen ska bli så bra som möjligt på schack, de ska bli så bra som möjligt på att tänka, säger Jesper Hall.
Han reser runt på skolor över hela landet och sprider sina kunskaper. Kärnan i budskapet handlar om schackets positiva sociala värden.
– All forskning tyder på att det finns två stora fördelar med schack. Den ena är den intellektuella biten, att du tränar din koncentrationsförmåga och ditt logiska tänkande. Men den riktigt fina biten handlar om det sociala, att det är ett gränsöverskridande spel som alla kan vara med i. Det spelar ingen roll hur gammal du är, om du är kille eller tjej, om du kan svenska, är sent fysiskt utvecklad eller vilken social status du har i gruppen. Barnens drag på brädet är det enda som betyder något. På det sättet är schack integrerande och ger barnen självförtroende.
På Ekelundskolan i Lund införde man schackspel på schemat för två år sedan. 40 minuter varje vecka ägnas åt damgambit, rockad och tornslutspel. Erfarenheterna har varit uteslutande positiva, berättar Pär Sundström, lärare på skolan.
– Vi införde det på försök som ett komplement till matteundervisningen. Det har varit intressant och fungerat väl, både bland de elever som spelat tidigare och de som var nybörjare.
Som stöd har Ekelundskolan använt Schackförbundets material, med upplägg lektion för lektion och tips på övningar. Schackbräden fick skolan från förbundet.
Erfarenheterna har varit så goda att skolan nu funderar på att permanenta satsningen.
– Det är så många nyttiga färdigheter som eleverna får öva: koncentrationsförmågan och det logiska tänkandet, de lär sig hitta mönster och strategier och tvingas tänka i flera led. Och det är inte bara de kognitiva färdigheterna som övas, de får också öva sig socialt och kommunicera med varandra, säger Pär Sundström och avslutar:
– Dessutom tycker eleverna att det är väldigt roligt. Inte sällan åker schackbrädet fram även på lunchrasten. Så jag tror och hoppas att vi fortsätter.