Annons
Foto: Patric Söderström/Scanpix

SD-lärare tar plats i riksdagen

Publicerad 28 september 2010

Richard Jomshof är läraren som fått sparken två gånger på grund av sin partitillhörighet. Han tillhör Sverigedemokraternas innersta krets, har skrivit partiets skolpolitiska program och är ansvarig utgivare för partitidningen SD-kuriren.
Nu blir han riksdagsledamot.

Fakta

Fakta/Har själv invandrarbakgrund

Richard Jomshof är 41 år. Han växte upp i Helsingborg och Glumslöv utanför Landskrona. Hans farmor och farfar är från Finland, och kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på sextiotalet.
Jomshof bor med fru och två söner i Karlskrona skärgård i Blekinge. Han är utbildad SO-lärare (årskurs 4-9) med historia och geografi som huvudämnen, men har jobbat heltid med politiken sedan 2006.
I mitten på 80-talet var han medlem i Moderata ungdomsförbundet. Han blev medlem i Sverigedemokraterna 1999. I dag är han ansvarig utgivare för SD-Kuriren, ledamot av Sverigedemokraternas partistyrelse och nyvald riksdagsledamot.

Relaterat

* SD är ett nytt parti i riksdagen, och vi vet relativt lite om er uppfattning i olika sakfrågor. Du har varit med och utformat SD:s skolpolitiska agenda. Vilka är problemen i skolan enligt SD?
- För det första har svensk skola tappat i kvalitet enligt internationella jämförelser. Inte minst i naturkunskap och matematik, och det är oroväckande. Allt fler elever går ut skolan med ofullständiga betyg i kärnämnena. För det andra har skolan blivit stökigare och våldsammare. Arbetssituationen är ohållbar, för att nå goda resultat måste man ha lugn och ro.
* Har du egna erfarenheter av en stökig skola?
- Ja, tyvärr. Det kopplar mig till det tredje problemet, nämligen segregationen. Segregationen har ökat, och jag hävdar att en förklaring till det är det samhälle som vi har fått, med väldigt stor invandring. På de skolor där eleverna går ut med ofullständiga betyg är ofta en stor andel invandrare. Införandet av F-9-skolor har också varit negativt. Jag upplever att de större skolorna är stökigare. Ju större skolor och klasser, desto större risk att elever faller mellan stolarna, och att ingen upptäcker till exempel mobbning.
* Nu har du definierat ett antal problem. I ert partiprogram lyfter ni upp saker som ni vill förändra, bland annat vill ni återförstatliga skolan.
- Vi vill ha en likvärdig skola. Men det finns stora kommunala och regionala skillnader i den svenska skolan, där kvaliteten på den undervisning som erbjuds kan variera stort mellan olika kommuner, men också mellan olika skolor i en och samma kommun. Genom att återförstatliga skolan och låta staten få det ekonomiska ansvaret, tror vi att dessa skillnader kan jämnas ut.
* SD vill ha ”fler vuxna i skolan”. Vilka vuxna syftar ni på?
- Lärartätheten är inte alltid det stora problemet. Lärarkåren har fått fler ickepedagogiska uppgifter, som i stället borde ligga på kurator, studievägledare och sjuksköterska.

"Totala misslyckandet"

* Ni vill avskaffa den skattefinansierade modersmålsundervisningen – varför?
- Om man ska bli en del av samhället så krävs det att man har goda språkkunskaper. Det finns människor som alltid har propagerat för modersmålsundervisning. Trots det så ser vi här det totala misslyckandet. På vissa skolor går hälften av eleverna ut skolan utan fullständigt betyg.
* SD är ju oroade över elevernas sjunkande kunskapsnivå. Ni borde väl vara positiva till att eleverna lär sig flera språk?
- Vi vill satsa mer resurser på att den som kommer till Sverige som invandrare, inte minst som ung, måste lära sig svenska. I stället för att låta dem få modersmålsundervisning på skoltid, ska de få ett utökat antal lektioner i svenska så att de verkligen lär sig språket. Modersmål kan de läsa utanför skoltid. Vi kommer inte ifrån att vårt samhälle har blivit allt mer segregerat. De övriga partiernas oförmåga att lösa de problem som den allt för stora invandringen har skapat gjorde att jag sökt mig till Sverigedemokraterna. Jag hade inte de här åsikterna då jag växte upp på åttiotalet. Jag var mycket mer liberal än jag är i dag.
* Hur kommer det sig att du fått de här åsikterna?
- Redan på åttiotalet fanns problemen med utanförskap. Då sa man att allt skulle lösa sig om man satsade tillräckligt med pengar, om alla kom ut i jobb och om svenskarna anpassade sig. Nu har det gått 25 år. Och man talar fortfarande om samma icke-lösningar.
* Du har fått sparken två gånger när du jobbat som lärare på grund av dina partisympatier. Första gången hann du bara jobba i ett par veckor på en grundskola i Karlskrona. På det privata gymnasiet i Växjö arbetade du dock i två och ett halvt år.
- Från jobbet i Karlskrona fick jag gå i förtid. Inte för att jag hade gjort något fel, utan för att vänsterungdomar hotade att komma till skolan och bråka. Det har funnits en fördomsfull inställning hos politiker att man inte kan vara Sverigedemokrat och lärare. Men jag vägrar att välja. Jag är hundra procent säker på att jag vill syssla med båda sakerna. Jag har haft invandrarelever som har varit oroade över om de skulle bli sämre behandlade av mig. Till dem har jag sagt: ”om ni anar en sämre behandling, tycker jag att ni omedelbart ska säga det till både mig och rektorn”. Det har inte hänt.

"Behandlar alla lika"

* Du har haft invandrarelever i din egen klass. Har det varit komplicerat?
- Verkligen inte. Det är inte konstigare än att en religiös lärare har icke-religiösa elever. Eller att en socialdemokrat undervisar elever som inte röstar på socialdemokraterna.
* Fast här handlar det ju inte om hur man röstar, utan om din generella inställning till invandrare.
- Nej, det handlar inte om någon generell inställning. Det är tråkigt att folk inte förstår vad det här handlar om. SD vill kraftigt minska invandringen till det här landet, men om du har fått ett medborgarskap och redan befinner dig i landet kan varken jag eller någon annan göra något åt det. Självklart behandlar jag alla människor lika. Jag har själv invandrarbakgrund, finska rötter, och under hela min uppväxt har jag haft invandrarvänner.
* Vad säger dina vänner som är invandrare om att du är aktiv inom SD?
- Vissa av dem röstar på SD, andra inte.
* Pratade ni mycket om sakpolitik i de klasser där du undervisade?
- Inte direkt. Vissa elever tyckte att jag var för snäll, de önskade att jag oftare skulle uttrycka min personliga åsikt. Jag försökte förklara att det inte var min uppgift att tycka.
* Tyckte du någon gång då du jobbade som lärare att det fanns en konflikt mellan den värdegrund som skolan ska vila på, och den som SD står för?
- Nej. Jag förstår inte var den konflikten skulle finnas. Om den konflikten hade funnits är jag övertygad om att jag hade fått höra att jag agerat fel eller behandlat någon illa. Det har inte skett.
* Tror du att du kommer att jobba som lärare i framtiden?
- Jag hoppas det. Jag älskar det här yrket. Det finns inget trevligare än att få diskutera och lära ut i ämnen som jag är intresserad av. Att få följa eleverna ut i vuxenvärlden, och se hur de utvecklas, är väldigt givande.

Hoppas på utbildningsutskottet

* Vad förväntar du dig av de närmaste fyra åren?
- Jag hoppas att jag får ta plats i utbildningsutskottet. Det skulle vara kul att få påverka beslut på den nivån.
* Din fru har tidigare bett dig att hoppa av politiken, men du har uppenbarligen stannat kvar i partiet. Vad driver dig?
- Det extrema hycklandet här i landet. Alla pratar om demokratiska värden, men har samtidigt inga problem med att hänga ut folk som inte har samma åsikter som den rådande diskursen för tillfället. Samma personer tycker att det är helt ok att kicka folk eller utesluta folk ur fackförbund för att någon har fel åsikt. Är det demokratiskt? Naturligtvis inte. Allt det här har fått mig att bli ännu mer engagerad.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons