Annons
Foto: Lina Alriksson
Foto: Lina Alriksson
Foto: Lina Alriksson
Foto: Lina Alriksson
Bild 1/4

Sfi - som ämnesfylld språkerövring

Publicerad 18 februari 2015

Fakta

Mer om Sfi

Svenska för invandrare
Sfi har tre studievägar: 1, 2 och 3, och fyra olika kurser: A, B, C och D. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer utan eller med kort studiebakgrund och studieväg 3 till dem som är mycket vana att studera.

Sfi-lärarnas villkor
Sfi-lärarna på Axel Weüdelskolan har semestertjänst, något sfi-lärare ofta har eftersom eleverna ska erbjudas utbildning året om. En heltidstjänst innebär 18 timmars undervisning per vecka.

Andel elever som deltagit i sfi per år
2004   50 700
2005   50 759
2006   62 063
2007   73 082
2008   82 110
2009   91 237
2010   96 136
2011   102 434
2012   107 827
2013   113 612

Vanligaste modersmålen*
1. Arabiska
2. Somaliska
3. Persiska
4. Polska
5. Thailändska, engelska, spanska, kurdiska

Vanligaste födelseland*
1. Irak
2. Somalia
3. Syrien
4. Polen
5. Thailand, Eritrea, Iran, Afghanistan

Utbildningsbakgrund*
0–3 år 11 procent
4–6 år 10 procent
7–9 år 15 procent
10–12 år   27 procent
> 13 år   35 procent
Uppgift saknas  3 procent 

* bland elever 2013

Relaterat

I Lotta Elmqvists sfi-undervisning lär sig eleverna svenska genom en rad andra ämnen. Det ger dem bättre förförståelse för samhällskunskap, historia och religion – och större chans att klara högre studier. Genom språksnårigheterna guidar Lotta Elmqvist.
Inget lämnas åt slumpen. 

Det skrattas mycket i det här klassrummet.

– Fast jag har bara haft gruppen ett par dagar, så de har inte hunnit bli riktigt varma i kläderna än, kommenterar sfi-läraren Lotta Elmqvist.

Bänkarna är placerade i en hästsko och hon står i mitten och har hundraprocentig kontakt med de nio eleverna. Vi befinner oss på Axel Weüdelskolan i Kalmar och en majoritet av eleverna i gruppen har sitt ursprung i Syrien.

Mellan ett och två år har de befunnit sig i Sverige och tillsammans med Lotta Elmqvist ska de klara av nivå D i sina sfi-studier, den sista nivån innan det är dags att gå vidare till grundläggande vuxenutbildning.

Under lektionen pratas det däggdjur, insekter och fåglar.

– Vad betyder det att lägga ägg, frågar Lotta Elmqvist.

Varje nytt ord förklaras, hon upprepar och stämmer av att alla har förstått. Att svensklektionen har ett tydligt biologitema är långt ifrån någon slump.

– Min tanke är att eleverna ska lära sig det svenska språket genom andra ämnen. Jag vill att de ska få en förförståelse för ämnen som samhällskunskap, historia och religion och lära sig ämnesspecifika ord. Jag är övertygad om att de har större chans att klara vidare studier om de får den här förförståelsen, säger Lotta Elmqvist.

Det viktiga är inte att eleverna lär sig att lejon har päls, förtydligar hon. Det vet de naturligtvis redan. Men det är viktigt att kunna ordet päls och att man kan använda det på olika sätt.

– Alla dessa ämnesord, det är ju sådant vi andra redan har med oss. Det blir mycket enklare när de sedan ska börja läsa på grundvux om de redan känner till terminologin. Dessutom handlar historia och samhällskunskap om att förstå hur vårt samhälle är uppbyggt och fungerar. Och ju större förståelse man har för det, desto lättare blir det att komma in i samhället.

Idén till sitt sätt att undervisa fick Lotta Elmqvist när hon läsåret 2012/2013 arbetade med Mångfald i omsorgen (Mio) där eleverna läste en förlängd undersköterskeutbildning på grund av bristande förkunskaper.

– I stället för att ha en ren svenskbok så använde jag mig av vårdlitteraturen. Det var meningen att vi skulle läsa grunden en hel termin, men redan efter åtta veckor kunde eleverna gå över till ordinarie kurs och börja med vård- och omsorgsböckerna. Det var ganska häftigt, berättar hon.

Så varför inte göra samma sak på sfi:n?

Lotta Elmqvist gick till sin rektor och berättade vad hon ville göra. Rektorn tände på idén.

De elever som kommer till Lotta Elmqvist är de som har svårast att lära sig det nya språket. Så förutom det nya arbetssättet ville hon att de skulle få mer tid och läsa hela dagar, 25 timmar per vecka i stället för 15. Allt för att kunna ta det lugnt och metodiskt i början. Dessutom önskade hon en dator till varje elev. Till det räckte inte skolans budget så hon sökte och fick pengar från Gymnasieförbundets verksamhetsutvecklingsfond för att driva projektet i ett år.

– Det är långt ifrån någon självklarhet att våra elever har en egen dator. Jag vill att de ska kunna titta på filmerna hemma, jag vill att de ska kunna sitta och skriva sina arbeten och jag vill att de ska kunna ha kontakt med oss lärare och med varandra när de är hemma. Och så får de datorkunskap på köpet, förklarar hon.

I klassrummet blir det tydligt var svårigheterna i det svenska språket ligger.

– Kan alla säga unge, frågar Lotta Elmqvist och går varvet runt.

Alla får ljuda, om och om igen tills det sitter. 

– Även ”n” kan låta så här, säger hon och skriver bänk, bank, tänk på tavlan.

Och så ljudas det igen. I det här klassrummet tycks inget lämnas åt slumpen.

– Ja, jag styr lektionerna, men jag planerar tillsammans med eleverna. Jag vill att de ska säga till om det blir för svårt. Men visst petar jag, jag petar i språket hela tiden. Framförallt i början, och framförallt när jag har svagare elever. Jag har den här kontakten med eleverna hela tiden, jag vill att de är med och pratar och att de måste tänka.

Hon berättar också att hon jobbar mycket med att eleverna ska lära sig hur man lär sig.

De projektpengar hon fick gällde bara för 2014. Arbetssättet tänker hon dock fortsätta med, men nu blir det femton timmar igen och delar av kursen måste tas bort.

Har du utvärderat projektet? 

– Jag håller på och utvärderar det nu och det har gått väldigt bra. Tanken var att jag skulle ha projektgruppen i ett helt år, men de klarade kursen mycket fortare så jag hade flera kurser under året. Jag stämmer av med lärarna som arbetar på grundvux hur det går för eleverna där och det går bra. Lärarna påpekar också att eleverna är vana vid att arbeta med datorer.

Sfi är ett ämne som många har åsikter om. Från politiskt håll kommer det önskemål om effektivitet och det görs utredningar om hur sfi ska förändras och förbättras.

– Om det säger jag så här: Fråga oss som jobbar ute i skolorna. Det är viktigt, för det ser inte likadant ut i hela Sverige, vilket beror på hur mycket pengar kommunen satsar. Jag tror också att kommunerna skulle vinna på om studenterna fick mer tid på sfi. Det är väl bättre att man går längre i skolan och har något vettig att göra än att man som nu får sina timmar och när de är slut hänvisas man till socialen. Men det är min personliga åsikt.

Vilka är de största utmaningarna för dig som sfi-lärare?

– Att eleverna har sådana trauman bakom sig. Jag har elever som inte kan sova, som är trötta och har ont i huvudet. De tänker på sina familjer i Syrien. Hur ska man då kunna lära sig? Det är grymma förhållanden de har varit med om. Då måste jag försöka skapa en fristad åt dem i skolan, säger Lotta Elmqvist. 

– Men det är väldigt mycket skratt också. Vi har roligt. Det är jätteviktigt att ha ett tillåtande förhållningssätt och det måste vara okej att säga fel. Annars lär man sig inget.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons