Annons
Foto: Lina Alriksson
Foto: Lina Alriksson
Foto: Lina Alriksson
Foto: Lina Alriksson
Bild 1/4

Sfi - som ämnesfylld språkerövring

Publicerad 18 februari 2015

Fakta

Mer om Sfi

Svenska för invandrare
Sfi har tre studievägar: 1, 2 och 3, och fyra olika kurser: A, B, C och D. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer utan eller med kort studiebakgrund och studieväg 3 till dem som är mycket vana att studera.

Sfi-lärarnas villkor
Sfi-lärarna på Axel Weüdelskolan har semestertjänst, något sfi-lärare ofta har eftersom eleverna ska erbjudas utbildning året om. En heltidstjänst innebär 18 timmars undervisning per vecka.

Andel elever som deltagit i sfi per år
2004   50 700
2005   50 759
2006   62 063
2007   73 082
2008   82 110
2009   91 237
2010   96 136
2011   102 434
2012   107 827
2013   113 612

Vanligaste modersmålen*
1. Arabiska
2. Somaliska
3. Persiska
4. Polska
5. Thailändska, engelska, spanska, kurdiska

Vanligaste födelseland*
1. Irak
2. Somalia
3. Syrien
4. Polen
5. Thailand, Eritrea, Iran, Afghanistan

Utbildningsbakgrund*
0–3 år 11 procent
4–6 år 10 procent
7–9 år 15 procent
10–12 år   27 procent
> 13 år   35 procent
Uppgift saknas  3 procent 

* bland elever 2013

Relaterat

I Lotta Elmqvists sfi-undervisning lär sig eleverna svenska genom en rad andra ämnen. Det ger dem bättre förförståelse för samhällskunskap, historia och religion – och större chans att klara högre studier. Genom språksnårigheterna guidar Lotta Elmqvist.
Inget lämnas åt slumpen. 

Det skrattas mycket i det här klassrummet.

– Fast jag har bara haft gruppen ett par dagar, så de har inte hunnit bli riktigt varma i kläderna än, kommenterar sfi-läraren Lotta Elmqvist.

Bänkarna är placerade i en hästsko och hon står i mitten och har hundraprocentig kontakt med de nio eleverna. Vi befinner oss på Axel Weüdelskolan i Kalmar och en majoritet av eleverna i gruppen har sitt ursprung i Syrien.

Mellan ett och två år har de befunnit sig i Sverige och tillsammans med Lotta Elmqvist ska de klara av nivå D i sina sfi-studier, den sista nivån innan det är dags att gå vidare till grundläggande vuxenutbildning.

Under lektionen pratas det däggdjur, insekter och fåglar.

– Vad betyder det att lägga ägg, frågar Lotta Elmqvist.

Varje nytt ord förklaras, hon upprepar och stämmer av att alla har förstått. Att svensklektionen har ett tydligt biologitema är långt ifrån någon slump.

– Min tanke är att eleverna ska lära sig det svenska språket genom andra ämnen. Jag vill att de ska få en förförståelse för ämnen som samhällskunskap, historia och religion och lära sig ämnesspecifika ord. Jag är övertygad om att de har större chans att klara vidare studier om de får den här förförståelsen, säger Lotta Elmqvist.

Det viktiga är inte att eleverna lär sig att lejon har päls, förtydligar hon. Det vet de naturligtvis redan. Men det är viktigt att kunna ordet päls och att man kan använda det på olika sätt.

– Alla dessa ämnesord, det är ju sådant vi andra redan har med oss. Det blir mycket enklare när de sedan ska börja läsa på grundvux om de redan känner till terminologin. Dessutom handlar historia och samhällskunskap om att förstå hur vårt samhälle är uppbyggt och fungerar. Och ju större förståelse man har för det, desto lättare blir det att komma in i samhället.

Idén till sitt sätt att undervisa fick Lotta Elmqvist när hon läsåret 2012/2013 arbetade med Mångfald i omsorgen (Mio) där eleverna läste en förlängd undersköterskeutbildning på grund av bristande förkunskaper.

– I stället för att ha en ren svenskbok så använde jag mig av vårdlitteraturen. Det var meningen att vi skulle läsa grunden en hel termin, men redan efter åtta veckor kunde eleverna gå över till ordinarie kurs och börja med vård- och omsorgsböckerna. Det var ganska häftigt, berättar hon.

Så varför inte göra samma sak på sfi:n?

Lotta Elmqvist gick till sin rektor och berättade vad hon ville göra. Rektorn tände på idén.

De elever som kommer till Lotta Elmqvist är de som har svårast att lära sig det nya språket. Så förutom det nya arbetssättet ville hon att de skulle få mer tid och läsa hela dagar, 25 timmar per vecka i stället för 15. Allt för att kunna ta det lugnt och metodiskt i början. Dessutom önskade hon en dator till varje elev. Till det räckte inte skolans budget så hon sökte och fick pengar från Gymnasieförbundets verksamhetsutvecklingsfond för att driva projektet i ett år.

– Det är långt ifrån någon självklarhet att våra elever har en egen dator. Jag vill att de ska kunna titta på filmerna hemma, jag vill att de ska kunna sitta och skriva sina arbeten och jag vill att de ska kunna ha kontakt med oss lärare och med varandra när de är hemma. Och så får de datorkunskap på köpet, förklarar hon.

I klassrummet blir det tydligt var svårigheterna i det svenska språket ligger.

– Kan alla säga unge, frågar Lotta Elmqvist och går varvet runt.

Alla får ljuda, om och om igen tills det sitter. 

– Även ”n” kan låta så här, säger hon och skriver bänk, bank, tänk på tavlan.

Och så ljudas det igen. I det här klassrummet tycks inget lämnas åt slumpen.

– Ja, jag styr lektionerna, men jag planerar tillsammans med eleverna. Jag vill att de ska säga till om det blir för svårt. Men visst petar jag, jag petar i språket hela tiden. Framförallt i början, och framförallt när jag har svagare elever. Jag har den här kontakten med eleverna hela tiden, jag vill att de är med och pratar och att de måste tänka.

Hon berättar också att hon jobbar mycket med att eleverna ska lära sig hur man lär sig.

De projektpengar hon fick gällde bara för 2014. Arbetssättet tänker hon dock fortsätta med, men nu blir det femton timmar igen och delar av kursen måste tas bort.

Har du utvärderat projektet? 

– Jag håller på och utvärderar det nu och det har gått väldigt bra. Tanken var att jag skulle ha projektgruppen i ett helt år, men de klarade kursen mycket fortare så jag hade flera kurser under året. Jag stämmer av med lärarna som arbetar på grundvux hur det går för eleverna där och det går bra. Lärarna påpekar också att eleverna är vana vid att arbeta med datorer.

Sfi är ett ämne som många har åsikter om. Från politiskt håll kommer det önskemål om effektivitet och det görs utredningar om hur sfi ska förändras och förbättras.

– Om det säger jag så här: Fråga oss som jobbar ute i skolorna. Det är viktigt, för det ser inte likadant ut i hela Sverige, vilket beror på hur mycket pengar kommunen satsar. Jag tror också att kommunerna skulle vinna på om studenterna fick mer tid på sfi. Det är väl bättre att man går längre i skolan och har något vettig att göra än att man som nu får sina timmar och när de är slut hänvisas man till socialen. Men det är min personliga åsikt.

Vilka är de största utmaningarna för dig som sfi-lärare?

– Att eleverna har sådana trauman bakom sig. Jag har elever som inte kan sova, som är trötta och har ont i huvudet. De tänker på sina familjer i Syrien. Hur ska man då kunna lära sig? Det är grymma förhållanden de har varit med om. Då måste jag försöka skapa en fristad åt dem i skolan, säger Lotta Elmqvist. 

– Men det är väldigt mycket skratt också. Vi har roligt. Det är jätteviktigt att ha ett tillåtande förhållningssätt och det måste vara okej att säga fel. Annars lär man sig inget.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons