Annons
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Bild 1/4

Det skiljer fyra mil – men skolgapet är enormt

Publicerad 20 oktober 2016

Fakta

25 kommuner i topp

Flest elever som inte klarat behörighet till gymnasiet 2012–2016.

Stockholm  5 166
Göteborg  3 887
Malmö  2 749
Västerås  1 220
Norrköping  1 165
Uppsala  1 153
Örebro  1 152
Linköping  945
Eskilstuna  944
Helsingborg  934
Södertälje  923
Jönköping  910
Sundsvall  845
Botkyrka  816
Borås  723
Gävle  718
Kristianstad  698
Växjö  666
Haninge  624
Huddinge  616
Trollhättan  587
Umeå  584
Borlänge  522
Halmstad  519
Skellefteå  517

Fakta

Antal per län

Flest elever som inte klarat behörighet till gymnasiet 2012–2016.

Stockholms län  12 633
Västra Götalands län  11 656
Skåne län  8 955
Östergötlands län  3 225
Jönköpings län  2 750
Örebro län  2 650
Södermanlands län  2 588
Gävleborgs län  2 468
Dalarnas län  2 276
Västmanlands län  2 214
Uppsala län  2 130
Västernorrlands län  2 064
Värmlands län  1 881
Hallands län  1 763
Kalmar län  1 720
Västerbottens län  1 600
Kronobergs län  1 518
Norrbottens län  1 356
Blekinge län  1 155
Jämtlands län  865
Gotlands län  414

Relaterat

Trots att det geografiska avståndet mellan Sjöbo och Lomma bara är några mil, skiljer det mycket i skolresultat.
I Lomma kan nästan alla elever som lämnar grundskolan studera vidare på något av gymnasieskolans nationella program. I Sjöbo når nästan var femte elev inte upp till behörighetskraven, bland pojkarna är andelen ännu större.

– Jag är mycket orolig för en del av mina elever. Det behöver satsas mer på skolan. Med dagens resurser klarar vi inte att möta de behov som finns, säger Peter Nilsson som är LR:s kommunombud i Sjöbo.

För några veckor sedan presenterade Skolverket statistik som visar att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ökar, förutom när det gäller elever som nyligen kommit till Sverige.
Ökningen är dock mycket svag.

Johan GustafssonJohan Gustafsson, rektor på Emanuelskolan i Sjöbo, berättar att även i Sjöbo förbättras skol­resultaten.

– Vi har höjt oss rejält i år, framför allt på den här skolan. I fjol klarade 66 procent av niorna gymnasiebehörigheten. I år var andelen cirka 85 procent.

Snittet för samtliga nior i Sjöbo kommun var 80,6 procent. Precis som i övriga Sverige har flickorna i genomsnitt betydligt högre betyg i Sjöbo än pojkarna. I våras var det till exempel mindre än hälften av pojkarna på Färsingaskolan som gick ut nian efter att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Motsvarande andel bland flickorna på Emanuelskolan var 90 procent.

– Vi ser växande skillnader mellan killars och tjejers skolresultat. Killar är ofta mer lustbetonade. Många tar lätt på skolarbetet. De får dåliga betyg, men mår ändå bra. Tyvärr är det fortfarande en hel del av dem som tror att de kan få jobb direkt efter nian, säger Johan Gustafsson.

– Med många tjejer är det tvärtom. De satsar stenhårt på skolan och får mycket bra betyg, men har ändå ångest. Jag har under de senaste tio–femton åren i skolan mött många tjejer med självskadebeteende och stressymptom, ja till och med 15–16-åriga tjejer som är utbrända för att de har så höga krav på sig själva.

Sjöbo är en traditionell skånsk lantbruks­kommun. Av cirka 2 500 företag i kommunen är 700 verksamma inom jordbruket. Förutom sin marknad, och Fritiof Nilsson Piraten, är Sjöbo mest känt för att 1988 ha arrangerat en lokal folkomröstning om flyktingmottagning. En överväldigande majoritet av de röstande kommuninvånarna sade nej till att kommunen skulle ta emot 15 flyktingar.

Under en debatt i kommunfullmäktige inför folk­omröstningen förklarade kommunens starke man Sven-Olle Olsson (C):

– Det förstår ni väl, kära Sjöbobor, att libaneser som kommer från en våldskultur inte slutar vara kriminella över en natt.

När det avslöjades att han inför folkomröstningen, tillsammans med övriga ledningen för Sjöbo­centern, samarbetade med fascistiska Nysvenska rörelsen uteslöts han ur partiet.

– Vi vill inte ha några bruna löss i vår gröna fana, sa den dåvarande centerledaren Olof Johansson.

Vi behöver förvänta oss mer av våra elever och visa att vi tror på dem

Sven-Olle Olsson svarade med att starta Sjöbo­partiet, som 1994 blev kommunens största med 31,8  procent av rösterna. Senare gick han med i Sverige­demokraterna. Sedan flera år tillbaka tar Sjöbo emot flyktingar, 25 stycken per år enligt avtal med Migrationsverket.

I valet 2014 blev Moderaterna kommunens största parti med 24 procent. Näst största parti blev Sverige­demokraterna med 20,75 procent. Sjöbopartiet, som fortfarande driver kravet på att kommunen inte ska ta emot några flyktingar, fick 7,16 procent. I dag styr Alliansen kommunen tillsammans Sjöbopartiet.

Enligt Statistiska centralbyrån är en genomsnittlig Sjöbo­bo sämre utbildad, tjänar mindre och röstar i lägre utsträckning i politiska val än svensken i allmänhet. Även skolresultaten är lägre än rikssnittet. Under de senaste fem åren (2012–2016) har i genomsnitt 80,3 procent av niorna i Sjöbo uppnått gymnasiebehörighet. Under samma period var det 30 procent som inte klarade att uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen.

– Jag har arbetat i ett år som rektor i Sjöbo och jag måste säga att det är socialt väldigt trevliga elever. Men det finns inte samma studietradition här som det finns i exempelvis Lund och Lomma. Där har man en enorm förväntan på skolan, på lärarna och på att eleverna ska lyckas, säger Johan Gustafsson.

– Vi behöver förvänta oss mer av våra elever och visa att vi verkligen tror på dem. Samtidigt tycker jag att vi gör ett bra jobb och tror att en vändning är på gång. Under det sista året har vi bland annat haft speciella insatser för att kunna möta elever med särskilda behov, vi håller på med en lågstadiesatsning för att tidigt få till bättre skriv- och läsförmåga och försöker genom tidiga insatser inom elevhälsan redan i förskolan eller årskurs 1 upptäcka normbrytande beteenden.

Räcker det?

– Hade jag varit politiker hade jag dragit slutsatsen att vi måste satsa mer. Vi måste kompensera ännu mer.

I Lärarnas Riksförbunds rankning av Sveriges skolkommuner placerar sig Sjöbo i år på plats 269 av 290. När det gäller elevresultaten (2015) hamnar kommunen på plats 285.  

Peter NilssonPeter Nilsson undervisar i svenska och SO på Emanuel­skolan i Sjöbo.

– Detta är mitt åttonde år i Sjöbo och jag har hur trevligt som helst på jobbet. Det är bra stämning på skolan, fina lokaler, hög teknisk standard, trevliga elever, små problem med vandalisering, nästan ingen mobbning och bra föräldraengagemang, dessutom ökande deltagande på föräldramötena.

– Men arbetsbelastningen på oss lärare är alldeles för hög. I fjol arbetade jag 80 procent som lärare och hade fackliga uppdrag på 20 procent. Ändå hade jag lika mycket undervisningstid som 2008 då jag arbetade 100 procent. I år har jag minskad undervisningstid, men det beror på att jag är förstelärare och processledare. 

Vad beror de svaga resultaten på?

– Det finns säkert många förklaringar. Viktigare faktorer är låg lärartäthet, låg andel behöriga lärare, hög arbetsbelastning och för låg skolpeng i förhållande till behoven. Resurserna räcker helt enkelt inte till för att skolan ska klara sitt kompensatoriska uppdrag.

– Såväl lärarbehörigheten som lärartätheten måste öka. I Ystad ett par mil bort till exempel, finns det en vikariepool. Här måste vi gå in och vikariera för varandra. Vi behöver också mer stödpersonal till de elever som har särskilda behov. Dessutom behöver arbetsbelastningen och pressen på kollegorna minska för att inte fler ska gå in i väggen.

Resultaten är i första hand en produkt av undervisningen

Vad händer med de elever som inte klarar grundskolans behörighet till gymnasiet?

– En del studerar på det individuella programmet, ett antal står nere vid busstationen. Jag träffar med jämna mellanrum före detta elever där. Jag vet att några har suttit inne. Det är tragiskt. 

Enligt oppositionsråd Cecilia Olsson Carlsson (S) behöver Sjöbo en lokal skolkommission som går till botten med skolans problem.

– Tyvärr tycker inte den politiska majoriteten att det är en bra idé. 

Behövs det mer pengar?

– Jag tror att det krävs mer än att bara anslå mer pengar. Det här är även ett lednings- och styrningsproblem.

Sedan drygt ett år tillbaka är Mats Dahl biträdande för- och grundskolechef i Sjöbo. Han säger att en vändning är på gång.

– Sjöbo skiljer sig inte från andra kommuner. Skolresultaten är i första hand en produkt av undervisningen.

Är undervisningen dålig eftersom skolresultaten är svaga?

– Det är en undervisning som inte alltid har varit anpassad till alla elevers behov. Vi fokuserar nu på att få till bra anpassningar. Från förvaltningsledningens sida följer vi tillsammans med rektor och elevstödsamordnare från och med årskurs 1 upp varje elev fyra gånger per år. Vi går igenom hur eleven ligger till, vad skolan gör för att möta elevens behov och vad skolan planerar att göra.

– Förra hösten hade vi en övning som gick ut på att vi mentalt försatte oss i en situation där 95 procent av niorna klarade gymnasiebehörigheten. Därefter ställde vi oss frågan vad vi hade gjort för att komma dit. De åtgärderna som vi genomför nu är sådana som kom fram vid det tillfälligt.

Hur ligger ni till om fem år?

– Då har vi kommit över 90 procent. Målsättningen är att alla som går ut nian ska vara behöriga till gymnasieskolan och det tror jag går. Men då krävs det att många bitar faller på plats, allt från mötet mellan eleven, pedagogen och föräldern till hur vi hanterar ekonomin i kommunen. I dag har vi inte all den kompetens som vi behöver för att nå alla elever.

Behövs det mer pengar?

– Jag kan inte säga att vi har dåliga resurser. Det finns dessutom inget rätlinjigt samband mellan pengar och elevresultat. Vi kan använda de resurser vi har i form av organisation, personal och ekonomi på ett bättre sätt. Det finns utvecklingsmöjligheter inom alla områdena. 

Stefan LundgrenInnan Stefan Lundgren (M) blev kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo pluggade han till lärare på lärarhögskolan i Malmö.

–  När jag hade 20 poäng kvar tog jag studieuppehåll för att bli kommunalråd och har därefter inte återvänt. 

Stefan Lundgren styr kommunen från sitt tjänsterum på andra våningen i kommunhuset, mitt emot Sjöbos klassiska gästgivargård.

– 2020 ska vi vara Sveriges bästa skolkommun. När man hamnar på en viss nivå är risken stor att man accepterar den nivån i stället för att vilja bli bättre. Men det ska vi bli. Det känns också som om en vändning är på gång med de satsningar som vi har gjort på elevteam, individuell uppföljning och liknande. Samtidigt återstår det en del att göra. Vi har till exempel svårigheter med behörigheten bland lärarna, men det är vi ju inte ensamma om.

Stefan Lundgren berättar att en grupp företagare i kommunen instiftat ett stipendium som ska stimulera Sjöboungdomarna att satsa på skolan.

– De som i år gick ut nian med ett meritvärde på över 300 poäng fick tusen kronor vardera. Det var ett 20-tal ungdomar som klarade det.

Fyra mil fågelvägen från Sjöbo, vackert beläget utmed Öresunds kust, ligger det som Stefan Lundgren drömmer om att Sjöbo ska bli – Sveriges bästa skolkommun. 
På bara några decennier har den gamla industriorten Lomma förvandlats till en Sveriges mest välbeställda och attraktiva kommuner med många högavlönade medborgare och fastighetspriser som vida överstiger rikssnittet. Under de senaste tio åren har bostadsrättspriserna ökat med 200 procent och befolkningen med nästan 25 procent.

På området där en av Sveriges största arbetsmiljöskandaler ägde rum ligger i dag ett av de mest populära bostadsområdena. Eternitfabriken var en av Lommas största arbetsgivare från starten 1906 fram till nedläggningen 1977. Uppskattningsvis 250 av arbetarna drabbades av lungcancer på grund av arbete i fabriken. Åtminstone 40 dog.

Ett par kilometer därifrån ligger Alnarp med Sveriges lantbruksuniversitet där prins Carl Philip för några år sedan studerade till lantmästare.

Resultaten i kommunalvalen visar tydligt hur övergången från bruksort till välbeställd villaförort har förändrat befolkningssammansättningen. 1973 fick Socialdemokraterna 43,4 procent av rösterna och Moderaterna 22,5. 2014 var förhållandet i princip det omvända. Då fick Moderaterna 45,7 procent och Socialdemokraterna 21,5.

I dag är den genomsnittlige Lommabon betydligt mer välutbildad och har högre inkomster än svensken i allmänheten. Lärarlönerna är högre än i de flesta andra svenska kommuner precis som behörigheten och elevresultaten. 

Jämfört med exempelvis Sjöbo är skillnaderna mycket stora, framför allt när det gäller pojkar. 96,5 av pojkarna som i våras gick ut årskurs nio i Lomma var behöriga att studera vidare på något av gymnasieskolans nationella program. Bland pojkarna i Sjöbo var motsvarande andel 70,1 procent.

Docent Anna Sjögren vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att variation i skolresultat till ungefär hälften kan förklaras av socioekonomiska faktorer.

– Samtidigt har skolan ett uppdrag att kompensera för skillnaderna. Det innebär att mer resurser behöver gå till barn som behöver det. Vi vet också från forskningen att lärartäthet, kvaliteten på lärarna, hur skolan är organiserad och liknande har betydelse för skolresultaten.

Pia Sahlén, lärare i matematik och NO på Rutsborgskolan i Bjärred och ordförande i LR:s kommunförening i Lomma, säger att det i kommunen finns höga förväntningar och krav på skolan, inte minst från elever och föräldrar.

Pia Sahlén– Jag tror inte att man kan hamna i topp utan att ha höga ambitioner och stora förväntningar. Många tror till exempel att Lomma kommun satsar extra mycket pengar på skolan, men det gör den inte. Däremot finns en kultur här som går ut på att utbildning är viktigt och att det är bra att vara duktig i skolan. 

Hur stor betydelse har föräldrarna för Lomma­elevernas resultat?

– Stor. Det är viktigt att föräldrarna har en positiv inställning till utbildning och en förväntan om att barnen ska vara duktiga i skolan.

Till skillnad mot i många andra kommuner är det i Lomma små skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat.

– Förväntningar, föräldrarnas såväl som skolans och elevernas, tror jag är en stor del i att jämna ut skillnaderna mellan pojkar och flickor. Och förväntningarna är höga här, oavsett kön.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons
Annons
Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Annons
Annons

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Annons

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons