Annons
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Klicka på pilarna för att se en större bild. Foto: Erik Nylund
Bild 1/4

Det skiljer fyra mil – men skolgapet är enormt

Publicerad 20 oktober 2016

Fakta

25 kommuner i topp

Flest elever som inte klarat behörighet till gymnasiet 2012–2016.

Stockholm  5 166
Göteborg  3 887
Malmö  2 749
Västerås  1 220
Norrköping  1 165
Uppsala  1 153
Örebro  1 152
Linköping  945
Eskilstuna  944
Helsingborg  934
Södertälje  923
Jönköping  910
Sundsvall  845
Botkyrka  816
Borås  723
Gävle  718
Kristianstad  698
Växjö  666
Haninge  624
Huddinge  616
Trollhättan  587
Umeå  584
Borlänge  522
Halmstad  519
Skellefteå  517

Fakta

Antal per län

Flest elever som inte klarat behörighet till gymnasiet 2012–2016.

Stockholms län  12 633
Västra Götalands län  11 656
Skåne län  8 955
Östergötlands län  3 225
Jönköpings län  2 750
Örebro län  2 650
Södermanlands län  2 588
Gävleborgs län  2 468
Dalarnas län  2 276
Västmanlands län  2 214
Uppsala län  2 130
Västernorrlands län  2 064
Värmlands län  1 881
Hallands län  1 763
Kalmar län  1 720
Västerbottens län  1 600
Kronobergs län  1 518
Norrbottens län  1 356
Blekinge län  1 155
Jämtlands län  865
Gotlands län  414

Relaterat

Trots att det geografiska avståndet mellan Sjöbo och Lomma bara är några mil, skiljer det mycket i skolresultat.
I Lomma kan nästan alla elever som lämnar grundskolan studera vidare på något av gymnasieskolans nationella program. I Sjöbo når nästan var femte elev inte upp till behörighetskraven, bland pojkarna är andelen ännu större.

– Jag är mycket orolig för en del av mina elever. Det behöver satsas mer på skolan. Med dagens resurser klarar vi inte att möta de behov som finns, säger Peter Nilsson som är LR:s kommunombud i Sjöbo.

För några veckor sedan presenterade Skolverket statistik som visar att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ökar, förutom när det gäller elever som nyligen kommit till Sverige.
Ökningen är dock mycket svag.

Johan GustafssonJohan Gustafsson, rektor på Emanuelskolan i Sjöbo, berättar att även i Sjöbo förbättras skol­resultaten.

– Vi har höjt oss rejält i år, framför allt på den här skolan. I fjol klarade 66 procent av niorna gymnasiebehörigheten. I år var andelen cirka 85 procent.

Snittet för samtliga nior i Sjöbo kommun var 80,6 procent. Precis som i övriga Sverige har flickorna i genomsnitt betydligt högre betyg i Sjöbo än pojkarna. I våras var det till exempel mindre än hälften av pojkarna på Färsingaskolan som gick ut nian efter att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Motsvarande andel bland flickorna på Emanuelskolan var 90 procent.

– Vi ser växande skillnader mellan killars och tjejers skolresultat. Killar är ofta mer lustbetonade. Många tar lätt på skolarbetet. De får dåliga betyg, men mår ändå bra. Tyvärr är det fortfarande en hel del av dem som tror att de kan få jobb direkt efter nian, säger Johan Gustafsson.

– Med många tjejer är det tvärtom. De satsar stenhårt på skolan och får mycket bra betyg, men har ändå ångest. Jag har under de senaste tio–femton åren i skolan mött många tjejer med självskadebeteende och stressymptom, ja till och med 15–16-åriga tjejer som är utbrända för att de har så höga krav på sig själva.

Sjöbo är en traditionell skånsk lantbruks­kommun. Av cirka 2 500 företag i kommunen är 700 verksamma inom jordbruket. Förutom sin marknad, och Fritiof Nilsson Piraten, är Sjöbo mest känt för att 1988 ha arrangerat en lokal folkomröstning om flyktingmottagning. En överväldigande majoritet av de röstande kommuninvånarna sade nej till att kommunen skulle ta emot 15 flyktingar.

Under en debatt i kommunfullmäktige inför folk­omröstningen förklarade kommunens starke man Sven-Olle Olsson (C):

– Det förstår ni väl, kära Sjöbobor, att libaneser som kommer från en våldskultur inte slutar vara kriminella över en natt.

När det avslöjades att han inför folkomröstningen, tillsammans med övriga ledningen för Sjöbo­centern, samarbetade med fascistiska Nysvenska rörelsen uteslöts han ur partiet.

– Vi vill inte ha några bruna löss i vår gröna fana, sa den dåvarande centerledaren Olof Johansson.

Vi behöver förvänta oss mer av våra elever och visa att vi tror på dem

Sven-Olle Olsson svarade med att starta Sjöbo­partiet, som 1994 blev kommunens största med 31,8  procent av rösterna. Senare gick han med i Sverige­demokraterna. Sedan flera år tillbaka tar Sjöbo emot flyktingar, 25 stycken per år enligt avtal med Migrationsverket.

I valet 2014 blev Moderaterna kommunens största parti med 24 procent. Näst största parti blev Sverige­demokraterna med 20,75 procent. Sjöbopartiet, som fortfarande driver kravet på att kommunen inte ska ta emot några flyktingar, fick 7,16 procent. I dag styr Alliansen kommunen tillsammans Sjöbopartiet.

Enligt Statistiska centralbyrån är en genomsnittlig Sjöbo­bo sämre utbildad, tjänar mindre och röstar i lägre utsträckning i politiska val än svensken i allmänhet. Även skolresultaten är lägre än rikssnittet. Under de senaste fem åren (2012–2016) har i genomsnitt 80,3 procent av niorna i Sjöbo uppnått gymnasiebehörighet. Under samma period var det 30 procent som inte klarade att uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen.

– Jag har arbetat i ett år som rektor i Sjöbo och jag måste säga att det är socialt väldigt trevliga elever. Men det finns inte samma studietradition här som det finns i exempelvis Lund och Lomma. Där har man en enorm förväntan på skolan, på lärarna och på att eleverna ska lyckas, säger Johan Gustafsson.

– Vi behöver förvänta oss mer av våra elever och visa att vi verkligen tror på dem. Samtidigt tycker jag att vi gör ett bra jobb och tror att en vändning är på gång. Under det sista året har vi bland annat haft speciella insatser för att kunna möta elever med särskilda behov, vi håller på med en lågstadiesatsning för att tidigt få till bättre skriv- och läsförmåga och försöker genom tidiga insatser inom elevhälsan redan i förskolan eller årskurs 1 upptäcka normbrytande beteenden.

Räcker det?

– Hade jag varit politiker hade jag dragit slutsatsen att vi måste satsa mer. Vi måste kompensera ännu mer.

I Lärarnas Riksförbunds rankning av Sveriges skolkommuner placerar sig Sjöbo i år på plats 269 av 290. När det gäller elevresultaten (2015) hamnar kommunen på plats 285.  

Peter NilssonPeter Nilsson undervisar i svenska och SO på Emanuel­skolan i Sjöbo.

– Detta är mitt åttonde år i Sjöbo och jag har hur trevligt som helst på jobbet. Det är bra stämning på skolan, fina lokaler, hög teknisk standard, trevliga elever, små problem med vandalisering, nästan ingen mobbning och bra föräldraengagemang, dessutom ökande deltagande på föräldramötena.

– Men arbetsbelastningen på oss lärare är alldeles för hög. I fjol arbetade jag 80 procent som lärare och hade fackliga uppdrag på 20 procent. Ändå hade jag lika mycket undervisningstid som 2008 då jag arbetade 100 procent. I år har jag minskad undervisningstid, men det beror på att jag är förstelärare och processledare. 

Vad beror de svaga resultaten på?

– Det finns säkert många förklaringar. Viktigare faktorer är låg lärartäthet, låg andel behöriga lärare, hög arbetsbelastning och för låg skolpeng i förhållande till behoven. Resurserna räcker helt enkelt inte till för att skolan ska klara sitt kompensatoriska uppdrag.

– Såväl lärarbehörigheten som lärartätheten måste öka. I Ystad ett par mil bort till exempel, finns det en vikariepool. Här måste vi gå in och vikariera för varandra. Vi behöver också mer stödpersonal till de elever som har särskilda behov. Dessutom behöver arbetsbelastningen och pressen på kollegorna minska för att inte fler ska gå in i väggen.

Resultaten är i första hand en produkt av undervisningen

Vad händer med de elever som inte klarar grundskolans behörighet till gymnasiet?

– En del studerar på det individuella programmet, ett antal står nere vid busstationen. Jag träffar med jämna mellanrum före detta elever där. Jag vet att några har suttit inne. Det är tragiskt. 

Enligt oppositionsråd Cecilia Olsson Carlsson (S) behöver Sjöbo en lokal skolkommission som går till botten med skolans problem.

– Tyvärr tycker inte den politiska majoriteten att det är en bra idé. 

Behövs det mer pengar?

– Jag tror att det krävs mer än att bara anslå mer pengar. Det här är även ett lednings- och styrningsproblem.

Sedan drygt ett år tillbaka är Mats Dahl biträdande för- och grundskolechef i Sjöbo. Han säger att en vändning är på gång.

– Sjöbo skiljer sig inte från andra kommuner. Skolresultaten är i första hand en produkt av undervisningen.

Är undervisningen dålig eftersom skolresultaten är svaga?

– Det är en undervisning som inte alltid har varit anpassad till alla elevers behov. Vi fokuserar nu på att få till bra anpassningar. Från förvaltningsledningens sida följer vi tillsammans med rektor och elevstödsamordnare från och med årskurs 1 upp varje elev fyra gånger per år. Vi går igenom hur eleven ligger till, vad skolan gör för att möta elevens behov och vad skolan planerar att göra.

– Förra hösten hade vi en övning som gick ut på att vi mentalt försatte oss i en situation där 95 procent av niorna klarade gymnasiebehörigheten. Därefter ställde vi oss frågan vad vi hade gjort för att komma dit. De åtgärderna som vi genomför nu är sådana som kom fram vid det tillfälligt.

Hur ligger ni till om fem år?

– Då har vi kommit över 90 procent. Målsättningen är att alla som går ut nian ska vara behöriga till gymnasieskolan och det tror jag går. Men då krävs det att många bitar faller på plats, allt från mötet mellan eleven, pedagogen och föräldern till hur vi hanterar ekonomin i kommunen. I dag har vi inte all den kompetens som vi behöver för att nå alla elever.

Behövs det mer pengar?

– Jag kan inte säga att vi har dåliga resurser. Det finns dessutom inget rätlinjigt samband mellan pengar och elevresultat. Vi kan använda de resurser vi har i form av organisation, personal och ekonomi på ett bättre sätt. Det finns utvecklingsmöjligheter inom alla områdena. 

Stefan LundgrenInnan Stefan Lundgren (M) blev kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo pluggade han till lärare på lärarhögskolan i Malmö.

–  När jag hade 20 poäng kvar tog jag studieuppehåll för att bli kommunalråd och har därefter inte återvänt. 

Stefan Lundgren styr kommunen från sitt tjänsterum på andra våningen i kommunhuset, mitt emot Sjöbos klassiska gästgivargård.

– 2020 ska vi vara Sveriges bästa skolkommun. När man hamnar på en viss nivå är risken stor att man accepterar den nivån i stället för att vilja bli bättre. Men det ska vi bli. Det känns också som om en vändning är på gång med de satsningar som vi har gjort på elevteam, individuell uppföljning och liknande. Samtidigt återstår det en del att göra. Vi har till exempel svårigheter med behörigheten bland lärarna, men det är vi ju inte ensamma om.

Stefan Lundgren berättar att en grupp företagare i kommunen instiftat ett stipendium som ska stimulera Sjöboungdomarna att satsa på skolan.

– De som i år gick ut nian med ett meritvärde på över 300 poäng fick tusen kronor vardera. Det var ett 20-tal ungdomar som klarade det.

Fyra mil fågelvägen från Sjöbo, vackert beläget utmed Öresunds kust, ligger det som Stefan Lundgren drömmer om att Sjöbo ska bli – Sveriges bästa skolkommun. 
På bara några decennier har den gamla industriorten Lomma förvandlats till en Sveriges mest välbeställda och attraktiva kommuner med många högavlönade medborgare och fastighetspriser som vida överstiger rikssnittet. Under de senaste tio åren har bostadsrättspriserna ökat med 200 procent och befolkningen med nästan 25 procent.

På området där en av Sveriges största arbetsmiljöskandaler ägde rum ligger i dag ett av de mest populära bostadsområdena. Eternitfabriken var en av Lommas största arbetsgivare från starten 1906 fram till nedläggningen 1977. Uppskattningsvis 250 av arbetarna drabbades av lungcancer på grund av arbete i fabriken. Åtminstone 40 dog.

Ett par kilometer därifrån ligger Alnarp med Sveriges lantbruksuniversitet där prins Carl Philip för några år sedan studerade till lantmästare.

Resultaten i kommunalvalen visar tydligt hur övergången från bruksort till välbeställd villaförort har förändrat befolkningssammansättningen. 1973 fick Socialdemokraterna 43,4 procent av rösterna och Moderaterna 22,5. 2014 var förhållandet i princip det omvända. Då fick Moderaterna 45,7 procent och Socialdemokraterna 21,5.

I dag är den genomsnittlige Lommabon betydligt mer välutbildad och har högre inkomster än svensken i allmänheten. Lärarlönerna är högre än i de flesta andra svenska kommuner precis som behörigheten och elevresultaten. 

Jämfört med exempelvis Sjöbo är skillnaderna mycket stora, framför allt när det gäller pojkar. 96,5 av pojkarna som i våras gick ut årskurs nio i Lomma var behöriga att studera vidare på något av gymnasieskolans nationella program. Bland pojkarna i Sjöbo var motsvarande andel 70,1 procent.

Docent Anna Sjögren vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att variation i skolresultat till ungefär hälften kan förklaras av socioekonomiska faktorer.

– Samtidigt har skolan ett uppdrag att kompensera för skillnaderna. Det innebär att mer resurser behöver gå till barn som behöver det. Vi vet också från forskningen att lärartäthet, kvaliteten på lärarna, hur skolan är organiserad och liknande har betydelse för skolresultaten.

Pia Sahlén, lärare i matematik och NO på Rutsborgskolan i Bjärred och ordförande i LR:s kommunförening i Lomma, säger att det i kommunen finns höga förväntningar och krav på skolan, inte minst från elever och föräldrar.

Pia Sahlén– Jag tror inte att man kan hamna i topp utan att ha höga ambitioner och stora förväntningar. Många tror till exempel att Lomma kommun satsar extra mycket pengar på skolan, men det gör den inte. Däremot finns en kultur här som går ut på att utbildning är viktigt och att det är bra att vara duktig i skolan. 

Hur stor betydelse har föräldrarna för Lomma­elevernas resultat?

– Stor. Det är viktigt att föräldrarna har en positiv inställning till utbildning och en förväntan om att barnen ska vara duktiga i skolan.

Till skillnad mot i många andra kommuner är det i Lomma små skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat.

– Förväntningar, föräldrarnas såväl som skolans och elevernas, tror jag är en stor del i att jämna ut skillnaderna mellan pojkar och flickor. Och förväntningarna är höga här, oavsett kön.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons