nedskarning

Enligt 68 procent av LR:s kommunombud planerar deras kommun att under nästa år genomföra besparingar eller nedskärningar inom skolan.

Nedskärningar

Sju av tio kommuner planerar att spara på skolan under 2020

Åtta av tio kommuner har i år genomfört besparingar på skolan. Samtidigt planerar sju av tio kommuner att skära ner ytterligare på skolan under nästa år.
Det visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Runt om i Sverige protesterar och upprörs lärare, skolledare, elever och föräldrar mot nedskärningarna inom skolan. Det gör även chefer inom de kommunala utbildningsförvaltningarna, ibland med resultatet att de får lämna sina jobb i förtid.

I våras fick till exempel Hässleholms skolchef sluta efter att hon förklarat att det inte gick att spara ytterligare tiotals miljoner i skolbudgeten.

För några veckor sedan var det verksamhetschefen för gymnasiet och vuxenutbildningen i Karlshamn som stod på tur att skickas hem efter att han motsatt sig fortsatta tuffa besparingar.

Det beslutet fick cirka 40 chefer och medarbetare inom utbildningsförvaltningen att ta det mycket ovanliga steget att i ett öppet brev gå till hårt angrepp på gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens politiska ledning. I brevet skriver tjänstemännen bland annat att de ”arbetar i lagstyrda verksamheter, där varje barn och elev har rätt att få särskilt stöd, där vi måste kunna erbjuda elevhälsa och där vi är ålagda att erbjuda en god undervisning under legitimerade lärares ansvar”.

Nämndens ledande politiker svarade med att avgå.

Alexander Skytte.
Alexander Skytte.

Enligt Alexander Skytte, lärare i idrott och hälsa och en av initiativtagarna till Lärarupproret och Skolmarschen som arrangeras i tolv olika kommuner den här helgen, har många lärare i tysthet och under allt för lång tid accepterat besparingar och nedskärningar inom skolan.

– Man tycker att uppdraget är viktigt, tänker på eleverna och försöker bedriva en god undervisning trots att resurserna minskar och att man hela tiden tvingas ta i mer. Till slut blir folk sjuka.

Men går det inte att arbeta effektivare i skolan?

– Det låter fint och oproblematiskt att säga att vi bara ska arbeta lite smartare och effektivare, att det inte handlar om att minska antalet anställda eller att försämra kvaliteten. Men i en verksamhet där 70–80 procent av utgifterna är personalkostnader leder ”effektiviseringar” till färre anställda.

Under augusti och september i år genomförde Skolvärlden en enkätundersökning bland Lärarnas Riksförbunds 290 kommunombud. 157 valde att helt eller delvis delta, det vill säga 54 procent. I de kommuner som kommunombuden är verksamma bor knappt 75 procent av svenska folket.

  • På frågan om kommunen i år genomför besparingar eller nedskärningar inom grundskolan, svarade 78 procent ja och 19 procent nej.
  • Just nu pågår budgetarbete i många kommuner. Enligt 68 procent av de svarande kommunombuden planerar deras kommun att under nästa år genomföra besparingar eller nedskärningar inom skolan. 22 procent uppger att de inte vet eller att det är oklart.

Fredrika Ter-Borch Bjurek.
Fredrika Ter-Borch Bjurek.

Vi sitter fast som i ett skruvstäd.

Ett bra exempel på den svenska skolsituationen är blekingska Ronneby. LR:s kommunombud Fredrika Ter-Borch Bjurek berättar att kommunens skolbudget är hårt pressad.

– Ändå planerar man att minska den ytterligare samtidigt som kostnaderna ökar. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi närmar oss katastrof.

Klarar ni av att leva upp till skollagens krav?

– Nej, det är klart att vi inte gör. Det är fullständigt omöjligt. Staten måste ta ett större ansvar än i dag för skolans finansiering och för att skollagen och styrdokumenten följs. Allt annat fungerar inte.

När utbildningsminister Anna Ekström (S) för några veckor sedan presenterade skoldelen i budgetpropositionen för 2020 berättade hon att regeringen vill höja stödet till lärarassistenter till en miljard kronor per år. Därefter tillade hon att ”lärare ska ägna sin tid åt det som de är bäst på, vilket är att förbereda, genomföra och utveckla sin undervisning. I dag gör lärarna mycket jobb som annan personal kan göra”.

– För en kommun som Ronneby spelar det ingen roll att man höjer bidragen till lärarassistenter, eftersom vi själva måste betala en del innan vi kan få något bidrag. Det är en del som vi inte har råd med. Vi sitter fast som i ett skruvstäd, säger Fredrika Ter-Borch Bjurek.

Det behövs mer pengar från staten.

Enligt regeringens bedömning kommer kommuner och regioner sakna 90 miljarder kronor år 2026 om inget görs. I år väntas var tredje kommun gå med underskott.

– Kommunernas stora utgiftsposter är äldreomsorg och skola. Ett viktigt skäl till deras försämrade ekonomi är den demografiska utvecklingen. Vi har i dag både fler förskolebarn, fler grundskolebarn och fler i gymnasiet, vuxenutbildningen och äldreomsorgen än tidigare. Det behöver byggas många förskolor, skolor och äldreboenden. Lägger man mer resurser på skolan, får man dra ned på äldreomsorgen om inte sektorn tillförs mer pengar. Skolan och äldreomsorgen är lite av kommunicerande kärl, säger Per-Arne Andersson som är chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting.

– Det vi har att välja på är att kommunerna höjer skatten, lånar mer, säljer tillgångar eller att staten ger mer bidrag.

Att kommunerna finansierar sin verksamhet med hjälp av lånade pengar eller det som de får in från försäljning är väl knappast god ekonomi?

– Nej, det håller inte i längden. Det behövs mer pengar från staten.

 

  • Det här är en förkortad version av Skolvärldens granskning som publiceras i sin helhet i magasinet Skolvärlden den 17 oktober.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm