nedskarningar_illustration

Skolvärldens enkät bland fackligt aktiva lärare visar att sju av tio kommuner planerar att skära ner ytterligare på skolan under nästa år.

| Foto: Erik Nylund
Granskning

Sju av tio kommuner sparar på skolan nästa år

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.
Trots det fortsätter besparingsvågen.
Sju av tio kommuner planerar att skära ner ytterligare på skolan under nästa år.

  • UPPDATERAD: DET HÄR ÄR EN LÄNGRE VERSION AV DEN ARTIKEL SOM PUBLICERADES 8 OKTOBER

Runt om i Sverige protesterar och upprörs lärare, skolledare, elever och föräldrar mot nedskärningarna inom skolan. Det gör även chefer inom de kommunala utbildningsförvaltningarna, ibland med resultatet att de får lämna sina jobb i förtid.

I våras fick till exempel Hässleholms skolchef sluta efter att hon förklarat att det inte gick att spara ytterligare tiotals miljoner i skolbudgeten.

För några veckor sedan var det verksamhetschefen för gymnasiet och vuxenutbildningen i Karlshamn som stod på tur att skickas hem efter att han motsatt sig fortsatta tuffa besparingar.

Det beslutet fick cirka 40 chefer och medarbetare inom utbildningsförvaltningen att ta det mycket ovanliga steget att i ett öppet brev gå till hårt angrepp på gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens politiska ledning. I brevet skriver tjänstemännen bland annat att de ”arbetar i lagstyrda verksamheter, där varje barn och elev har rätt att få särskilt stöd, där vi måste kunna erbjuda elevhälsa och där vi är ålagda att erbjuda en god undervisning under legitimerade lärares ansvar”.

Nämndens ledande politiker svarade med att avgå.

Det är vanligt att nedskärningarna sker lite i smyg

Enligt Alexander Skytte, lärare i idrott och hälsa och en av initiativtagarna till Lärarupproret och Skolmarschen, har många lärare i tysthet och under allt för lång tid accepterat besparingar och nedskärningar inom skolan.

– Man tycker att uppdraget är viktigt, tänker på eleverna och försöker bedriva en god undervisning trots att resurserna minskar och att man hela tiden tvingas ta i mer. Till slut blir folk sjuka.

– Det har under lång tid skurits ner så mycket på skolan – under beteckningen ”effektiviseringar” – att det känns som om man är nere på skelettet. Jag tror att många politiker och andra inte riktigt förstår hur det är att undervisa och leda barn- eller ungdomsgrupper.

Men går det inte att arbeta effektivare i skolan?

– Det låter fint och oproblematiskt att säga att vi bara ska arbeta lite smartare och effektivare, att det inte handlar om att minska antalet anställda eller att försämra kvaliteten. Men i en verksamhet där 70–80 procent av utgifterna är personalkostnader leder ”effektiviseringar” till färre anställda.

Alexander Skytte.
Alexander Skytte.

I stället för att i allmänna ordalag tala om effektiviseringar borde politikerna, enligt Alexander Skytte, öppet berätta vad det är som det ska sparas på.

– Nu är det vanligt att nedskärningarna sker lite i smyg. Ofta är det stödet runt lärarna som tas bort, vilket gör att vi får lägga ner mer tid på sådant som vi redan gör och som inte tillhör undervisningen.

– De så kallade effektiviseringarna gör att vår arbetsmiljö hela tiden blir sämre. Det är försämringar som gjort att många lärare valt att lämna skolan, medan andra har gått ner i arbetstid för att orka med.

Alexander Skytte är ett exempel på det sistnämnda.

– Jag arbetar i dag 75 procent, vilket delvis också beror på att jag har en tvååring hemma. Men oberoende av det tror jag inte att jag skulle fixa att arbeta hundra procent, fast jag trivs väldigt bra på min skola och med mitt uppdrag.

– Jag förstår inte de kollegor som orkar upprätthålla en heltidstjänst under de förutsättningar som i dag gäller på en del skolor.

 

78 % av ombuden: min kommun har genomfört besparingar på skolan i år

Under augusti och september i år genomförde Skolvärlden en enkätundersökning bland LR:s 290 kommunombud. 157 valde att helt eller delvis delta, det vill säga 54 procent. I de kommuner som kommunombuden är verksamma bor knappt 75 procent av svenska folket. 

  • På frågan om de anser att grundskolan i den kommun som de är verksamma i klarar av att leva upp till skollagens krav svarade 74 procent nej.
  • På frågan om kommunen i år genomför besparingar eller nedskärningar inom grundskolan, svarade 78 procent ja och 19 procent nej.
  • Just nu pågår budgetarbete i många kommuner. Enligt 68 procent av de svarande kommunombuden planerar deras kommun att under nästa år genomföra besparingar eller nedskärningar inom skolan. 22 procent uppger att de inte vet eller att det är oklart.

Foto: Erik Nylund

Vi sitter fast som i ett skruvstäd.

Ett bra exempel på den svenska skolsituationen är blekingska Ronneby. LR:s kommunombud Fredrika Ter-Borch Bjurek berättar att kommunens skolbudget är hårt pressad.

– Ändå planerar man att minska den ytterligare samtidigt som kostnaderna ökar. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi närmar oss katastrof.

Klarar ni av att leva upp till skollagens krav?

– Nej, det är klart att vi inte gör. Det är fullständigt omöjligt. Staten måste ta ett större ansvar än i dag för skolans finansiering och för att skollagen och styrdokumenten följs. Allt annat fungerar inte.

Fredrika Ter-Borch Bjurek.
Fredrika Ter-Borch Bjurek.

När utbildningsminister Anna Ekström (S) för några veckor sedan presenterade skoldelen i budgetpropositionen för 2020 berättade hon att regeringen vill höja stödet till lärarassistenter till en miljard kronor per år. Därefter tillade hon att ”lärare ska ägna sin tid åt det som de är bäst på, vilket är att förbereda, genomföra och utveckla sin undervisning. I dag gör lärarna mycket jobb som annan personal kan göra”.

– För en kommun som Ronneby spelar det ingen roll att man höjer bidragen till lärarassistenter, eftersom vi själva måste betala en del innan vi kan få något bidrag. Det är en del som vi inte har råd med. Vi sitter fast som i ett skruvstäd, säger Fredrika Ter-Borch Bjurek.

 

71 % av lärarna svarade: Vår arbetsbelastning är för hög

I april konstaterade bildningsnämnden i Trelleborg i en rapport att ”det finns en övergripande risk att bildningsnämnden ej kan leva upp till de lagstadgade kraven och utökade lagkraven vad gäller kvalitet och säkerhet inom verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola”.

– I år fick skolan i Trelleborg till att börja med betydligt mindre medel än vad nämnden anser att den behöver. I somras beslutade kommunfullmäktige dock att skjuta till några miljoner, men det är långt ifrån tillräckligt, berättar Ronnie Johansson som är LR:s kommunombud i den sydskånska kommunen.

– Nedskärningarna märks bland annat genom allmän ökad åtstramning och att en del lärare har fått ökad undervisningstid. Ungefär som vanligt med andra ord. Det har varit neddragningar under många år, ”effektiviseringar” och försämrade arbetsförhållanden för lärarna. Vi ska hela tiden springa allt fortare.

Hur blir nästa år?

– Budgeten är inte tagen. Men det ser ut som om bildningsnämnden får de pengar den anser sig behöva, till och med några miljoner därtill. Det skulle ju kunna tolkas som en satsning, men man kan också se det som att det bara rör sig om en återställning till läget innan årets stora nedskärningar.

I vintras genomförde Lärarnas Riksförbund en enkätundersökning bland sina medlemmar om lärarnas (se grafik här bredvid) arbetssituation. Undersökningen pågick under vecka sex och avsåg situationen veckan innan.

  • 71 procent av de svarande ansåg att deras arbetsbelastning var för hög. Drygt hälften menade att de inte hade tid för att planera undervisningen och sju av tio att det inte fanns tid för efterarbete.
  • Sex av tio svarade att hög administrativ belastning var deras största arbetsmiljöproblem.
  • När LR i våras frågade 1 000 gymnasielärare (LR-medlemmar) om deras arbetssituation uppgav en tredjedel att de hade varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress någon gång under de senaste tre åren. Det enskilt största skälet till denna stress var hög administrativ arbetsbelastning.
  • Drygt 60 procent av de svarande kommunombuden i Skolvärldens undersökning anser att deras kommun – som arbetsgivare på skolans område – inte lever upp till arbetsmiljölagens krav.

I många kommuner tycks det inte spela någon roll att skolan är en lagstyrd verksamhet.

I somras anmälde Fredrik Andersson, LR:s biträdande kommunombud i Sjöbo och skyddsombud, kommunen till Arbetsmiljöverket för att få utrett om kommunfullmäktige och familjenämnden – som är de politiska organ som styr över skolan i Sjöbo – får fatta budgetbeslut som leder till verksamhetsförändringar som påverkar personalens arbetsmiljö utan att det i förväg görs någon risk- och konsekvensanalys.

Han hade tidigare utan framgång begärt av kommunens politiska ledning att det skulle införas ett antal rutiner i samband med politiska beslut, bland annat systematiska risk- och konsekvensanalyser. 

– Svaret jag då fick kan sammanfattas som att de anser att vissa saker redan görs och att andra saker ska göras längre ner i beslutskedjan.

Efter att Sjöbo kommun aviserat om ytterligare nedskärningar uppgav i våras en majoritet av lärarna på de kommunala skolorna Färsingaskolan och Emanuel-skolan att de funderar på att söka arbete någon annanstans.

– I många kommuner tycks det inte spela någon roll att skolan är en lagstyrd verksamhet. Politikerna fattar beslut utifrån den budget de vill ha, inte utifrån de behov som finns eller skollagens krav. Det är något i systemet som är trasigt.

Som ett resultat av Fredrik Anderssons anmälan har Arbetsmiljöverket beslutat att genomföra en inspektion i Sjöbo.

 

SKL: ”det håller inte i längden – Det behövs mer pengar från staten”

Trots att det har gått mer än 20 år sedan de stora neddragningarna i samband med 1990-talskrisen har inte de reella anslagen till vård, skola och omsorg kommit tillbaka till samma nivå som före krisen, berättar Lars-Fredrik Andersson som är docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

– Det är väldigt mycket mer pengar som krävs innan vi är tillbaka på den tidigare nivån.

– Allt handlar om prioriteringar. Vill vi satsa på den offentligt finansierade skolan får vi vara beredda att betala för det i form av skatter eller att det sparas på något annat. Det går inte att äta kakan och samtidigt ha den kvar.

Lars-Fredrik Andersson tror att fortsatta nedskärningar inom skolan kommer att leda till att det växer fram fler privatfinansierade lösningar, liknande det som just nu sker inom sjukvården.

– Föräldrar som har god ekonomi kommer kanske i större utsträckning köpa extraundervisning och läxhjälp till sina barn. Krav på att återinföra rutavdrag för läxhjälp kommer säkert att öka i omfattning även om det redan i dag går att göra rutavdrag för läxhjälp till yngre elever, men i begränsad omfattning.

Enligt regeringens bedömning kommer kommuner och regioner sakna 90 miljarder kronor år 2026 om inget görs. I år väntas var tredje kommun gå med underskott.

Per-Arne Andersson.
Per-Arne Andersson.

– Kommunernas stora utgiftsposter är äldreomsorg och skola. Ett viktigt skäl till deras försämrade ekonomi är den demografiska utvecklingen. Vi har i dag både fler förskolebarn, fler grundskolebarn och fler i gymnasiet, vuxenutbildningen och äldreomsorgen än tidigare. Det behöver byggas många förskolor, skolor och äldreboenden. Lägger man mer resurser på skolan, får man dra ned på äldreomsorgen om inte sektorn tillförs mer pengar. Skolan och äldreomsorgen är lite av kommunicerande kärl, säger Per-Arne Andersson som är chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting.

– Det vi har att välja på är att kommunerna höjer skatten, lånar mer, säljer tillgångar eller att staten ger mer bidrag.

Att kommunerna finansierar sin verksamhet med hjälp av lånade pengar eller det som de får in från försäljning är väl knappast god ekonomi?

– Nej, det håller inte i längden. Det behövs mer pengar från staten.

 

Knivsta vill samarbeta över kommungränser för att finansiera välfärden

Knivsta mellan Uppsala och Stockholm är en av Sveriges mest snabbväxande kommuner, dessutom med en mycket ung befolkning. Medelåldern är 36 år, många är under 18 år. Inflyttningen är hög, precis som medianinkomsten och förvärvsfrekvensen.

– Trots det är det tufft för oss att klara att leverera de välfärdstjänster som medborgarna önskar, både på grund av ekonomin och personalsituationen. Vi, precis som många andra kommuner, undersöker därför möjligheterna till samverkan över kommun- och organisationsgränser. Vi tittar på ideellt och offentligt partnerskap och liknande, säger Peter Evansson (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Knivsta.

– Jag har fått frågan om vi som socialdemokrater är emot privata initiativ. I Knivsta är det svårt att säga annat än att allt behövs för att vi ska klara av att hantera tillväxten och att fortsätta att finansiera väl-färden.

 Vilken är den viktigaste frågan på skolans område?

– Kompetensbristen, det vill säga rekrytering. Vi måste göra läraryrket mer attraktivt. En del är att se till att lärarna arbetar med rätt saker, att de kan fokusera på sin huvuduppgift. Trenden har tyvärr varit den motsatta under ganska lång tid, att de får lägga ner väldigt mycket tid på annat.

– Men för att klara det behöver vi hitta och anställa personer som kan ta över en del av de arbetsuppgifter som lärarna utför i dag.

* * *

Lärarnas Riksförbund genomförde i våras en enkätundersökning bland sina medlemmar om lärarnas arbetssituation i grund- och gymnasieskolan mm. 3716 medlemmar valde att delta i undersökningen som genomfördes under vecka i sex och avsåg situationen veckan innan.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm