niwhedestudent

Studie- och yrkesvägledare har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag, menar Catharina Niwhede, LR.

Studie- och yrkesvägledning

”Ska man förändra något måste man jobba med SYV redan i ettan”

Malmö högskola vill förändra snedrekryteringen till högre utbildning genom ett forskningsprojekt med mellanstadiebarn.
– Ska man förändra något måste man jobba med vägledning redan i ettan i grundskolan, säger Catharina Niwhede, studie- och yrkesvägledare.

Det är dubbelt så vanligt att barn som har föräldrar med akademisk bakgrund söker sig till högskolan, enligt Universitets- och högskolerådet. Myndigheten identifierar snedvridningen som ett demokratiproblem.

I Malmö tar forskare vid högskolan ett grepp för att locka barn från hem utan akademisk erfarenhet. Forskarna vill ta reda på varför vissa ungdomar väljer bort högre studier. Men de vill också skapa tidigare möten mellan barn och högskola, så tidigt som på mellanstadiet.

Catharina Niwhede är studie- och yrkesvägledare i Malmö, och ordinarie ledamot i Lärarnas Riksförbund. Hon menar att barn som växer upp i utsatta områden behöver insatser tidigare än på mellanstadiet, så tidigt som i första klass.

– Jag tycker överhuvudtaget att man ska visa dem ett arbetsliv, rent praktiskt. I Malmö finns det barn vars föräldrar inte har ett arbete. När man bor i ett utanförskapsområde finns det inga skomakare eller bilverkstäder, det finns inte där barnen bor. Där behövs framför allt studie- och yrkesvägledare, men också lärare, säger hon.

Problemet är att barn inte kommer i kontakt med en studie- och yrkesvägledare förrän tidigast i åttonde klass. För vägledarna kan arbetssituationen vara splittrad – en del har fyra skolor som sin arbetsplats.

– Man hinner ibland bara träffa de elever som har de största behoven och de andra hinner man inte med. Det blir brister, precis som om man skulle sakna en lärare i svenska under hela sin uppväxt, så blir det en brist i hela ens utbildning om man inte vet att det finns ett arbetsliv. Det går inte att välja gymnasieskola om man inte vet att det finns en, säger Catharina Niwhede.

– Vi kan se siffror på vilka som inte går vidare, men vi vill veta varför. Är det för att man känner att högskolan inte är välkomnande? För att man inte skulle bli accepterad? Eller är det för att det inte är lockande av andra skäl, säger Patricia Staaf, ansvarig för projektet vid Malmö högskola, till SVT.

Liknande projekt finns även på andra platser i landet, till exempel i Vivalla i Örebro.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm