Skattjakt med plattor
Pedagoger i Kalmar för samman kultur och ny teknik i projektet Kulturell Geocaching – eleverna placerar ut och söker efter quizfrågor baserade på faktatexter om närmiljön, med hjälp av digitala plattor och fantasi.
Läs mer och se instruktionsvideor om Geocaching, att skapa koordinater, qr-koder och gruppuppgift på bloggen
Kulturell Geocaching – ett skapande skolaprojekt i Kalmar län.
Läs mer om Kulturrådets Skapande skola, och hitta fler projekt här.
Ett gäng tjejer i årskurs fem i Kalmar län valde att gömma sin skatt med en qr-kod och loggbok i en vattentät glassburk. Den vattentäta glassburken placerades i sin tur i en kräftbur – som sänktes ner i en å.
Klasskamraterna sökte upp platsen med hjälp av koordinaterna de knappat in i sina digitala miniplattor, letade rätt på snöret till buren och lyfte upp den. De noterade sitt besök i loggboken och svarade sedan på en kunskapsfråga baserad på en faktatext de läst innan skattjaktens start – kopplad till qr-koden de scannade i sina plattor.
Så kan det gå till när en klass utövar Kulturell Geocaching – ett skapande skola-projekt som drivs av IKT-pedagogen Mia Billmark på Kalmar läns mediecentral AV-Media och Helén Andersson som är pedagog på Kalmar läns museum.
– Eleverna har varit otroligt kreativa. Det började faktiskt gå rykten på Facebook om att någon tjuvfiskade i ån, säger Mia Billmark och skrattar, fortsätter:
– Några har blandat in slöjden och till exempel byggt en fiffig fågelholk de satt upp i ett träd.
Geocaching är en typ av global skattjakt som innebär att man placerar ut någon form av behållare i skogs- eller stadsmiljö. Skatten ska innehålla en loggbok där man skriver datum och namn vid påträffande, efter att ha sökt upp den med hjälp av GPS. Det finns omkring 2,5 miljoner skatter över hela världen.
– Allt man behöver är plattor med simkort, appen Geocaching och en karttjänst, till exempel Eniro. Sedan är det bara att skapa faktatexter och köra igång. Men vi använder en inställning som gör att bara eleverna i klassen se våra geocach-platser, säger Mia Billmark.
Samarbetet engagerade förra läsåret över 700 elever i årskurs 3 och 5 i Kalmar län. Syftet med projektet är att lära eleverna navigera sig med hjälp av GPS, karta och kompass – men samtidigt få ökad kunskap om den kulturhistoriska närmiljön.
– Vi får in otroligt många delar av läroplanen i det här projektet: so-ämnena, svenska, historia, geografi, idrott och hälsa och ibland slöjd. De lär sig problemlösning och att samarbeta i grupp. Dessutom märks det hur mycket det ger för eleverna att komma utanför det fyrkantiga klassrummet, att jobba ute och få upplevelsebaserat lärande.