SKL: Den svarta bilden stämmer inte

Nyligen slog Skolverket larm om den höga andelen obehöriga lärare i grundskolan och på gymnasiet. Situationen beskrevs i termer av alarmerande. Nu redovisar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en annan bild av läget. Förvisso kommer 150 000 nya medarbetare i skolan behöva rekryteras de närmaste tio åren men enligt SKL råder det ingen allmän lärarbrist i Sverige idag. 

Hur kan ni komma fram till så olika beskrivningar av behörighetsläget?
– Skolverkets siffror är äldre, våra är från i våras. Skolverkets rapport bygger på registerdata, vi har gjort en enkät som riktar sig till huvudmännen, kommunerna och friskolorna. Vår undersökning visar inte riktigt den svarta bild som Skolverket av någon anledning varit angelägen om att ta fram, säger Håkan Sörman, vd på SKL. 

I SKL:s studie svarade 9 av 10 av huvudmännen att de inte har problem att rekrytera behöriga lärare i ämnen som svenska, engelska och SO. Lägger man till matematik och NO-ämnena instämmer 8 av 10. Och tittar man på tillgången på legitimerade lärare i enskilda ämnen är det en betydligt mer positiv bild som framkommer i SKL:s undersökning än i Skolverkets rapport.

– Det är i slöjd, musik och vissa moderna språk de större problemen finns. Vi önskar att Skolverket markerat denna skillnad tydligare. Det allmänna intrycket man får nu är att det inte finns några legitimerade matematik- eller historielärare alls, men så verkar inte vara fallet.

Enligt Skolverkets siffror är omkring 40 procent av de som undervisar i matematik, svenska och engelska obehöriga, det låter som det är en hög andel även i dessa ämnen.

– Ja, men om man frågar våra medlemmar så säger 8 av 10 att de inte har någon större svårighet att rekrytera.  Vi får inte riktigt känslan av att det är så panikartat. Sen får vi naturligtvis inte slå oss till ro, vi måste jobba aktivt med rekrytering.

Skolverket har utgått från registerdata medan SKL har gjort en enkätundersökning bland huvudmännen. Kan det vara så att huvudmännen tolkar reglerna annorlunda eller att de inte har riktig koll på den egna behörighetssituationen? 
– Jag tror nog att de som besvarar en sådan här enkät har koll på läget. Jag vågar egentligen inte säga vad skillnaderna mellan undersökningarna beror på, det är olika typer av undersökningar, men de visar ändå på helt olika bilder av verkligheten. 

Flera kommuner vi har varit i kontakt uttrycker att det är svårt hitta behöriga och legitimerade lärare. 
– Det ser inte riktigt ut så när vi frågar tycker vi. Vi vill absolut inte vifta bort problemet men vi är trötta på dessa ständiga eländesbeskrivningar av skolan, de gör det inte lättare att få lärare att söka sig till yrket. Samtidigt är det viktigt är att det inte framstår som att vi kan luta oss tillbaka, det kvarstår många utmaningar att rekrytera de lärare som behövs framöver, säger Håkan Sörman och fortsätter. 

– Jag tror att det är viktigt att peka på att det ser olika ut i olika ämnen. Nu har vi bidragit med vår bild av läget. Sen kommer kanske den att nyanseras också. 

När Skolvärlden når Niclas Westin, enhetschef på Skolverket med ansvar för lärarlegitimationerna, har han inte haft möjlighet att sätta sig in i SKL:s rapport men han kommenterar hur Skolverket tagit fram sin statistik. 

Kan man lita på Skolverkets siffror?
– Ja, absolut. Vi känner oss väldigt trygga med de siffror vi tagit fram, givet de förutsättningar som finns för rapporten och vi står fast vid vår bedömning om att läget är allvarligt och att det behövs en handlingsplan. Vi utgår ifrån uppgifterna i lärarlegitimationsregistret över vilka behörigheter lärarna har och det har vi sedan samkört med uppgifter från huvudmännen över vad deras lärare undervisar i, säger Niclas Westin och fortsätter.

– Vi har fått frågor om inte vår rapport visar ett sämre läge än det faktiska eftersom vi inte hunnit behandla alla ansökningar. Men det skulle bara förbättra läget marginellt.

För att räknas som behörig i Skolverkets statistik så ska man vara legitimerad och behörig för det ämne och den årskurs som man undervisar i. Det är också så regelverket för behörighet ser ut.

– Vi tror att en ganska stor andel av den undervisning som genomförs av obehöriga lärare genomförs av lärare som har legitimation men undervisar i ämnen där man saknar behörighet, eller undervisar i fel årskurs, säger Niclas Westin.

När ni får alla ansökningar på plats, vågar du sia om utfallet?
– Jag tror att det kommer se lite bättre ut. Vår rapport baserar sig på de som ansökt och fått legitimation. Vi vet inte hur många verksamma lärare som ännu inte ansökt om legitimation. Vi har också en hel del ansökningar hos oss som inte är beslutade som handlar om kompletteringar utifrån erfarenhetsreglerna. Det kommer förbättra läget något men det är svårt säga hur mycket. Men det behövs en väldigt stor förbättring för att de ska bli en behörighetssituation som på något sätt kan betraktas som bra, säger Niclas Westin.