sakerhet

Ett år efter Trollhättan – hur ska skolorna skydda sig? Arkivbild tagen i annat sammanhang.

Krisberedskap

SKL: Krisberedskapen i skolan måste stärkas

Det finns en bristande krisberedskap i de svenska skolorna, menar Sveriges kommuner och landsting, SKL, ett år efter skolattacken i Trollhättan.
– Det finns en efterfrågan i kommunerna om mer stöd, säger Markus Planmo på SKL.

Den 22 oktober är det ett år sedan attacken på Kronans skola i Trollhättan då en maskerad man med svärd gick in på skolan och dödade två lärare och en elev.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har analyserat händelsen på Kronans skola och konstaterade att skolpersonalen gjorde många saker rätt under attacken. Bland annat larmade skolan snabbt och både skolpersonal och elever såg till att låsa in sig fort.

Samtidigt hade planer och rutiner brister och var inte tillräckligt förankrade hos personalen, enligt MSB. Skolan var egentligen inte tillräckligt förberedd på krissituationen Och det här menar Markus Planmo, som är expert på krisberedskap på SKL, är ett generellt problem i skolorna runt om i hela landet.

Markus Planmo menar att Skolverket skulle behöva få en betydligt tydligare uppgift att stötta skolorna i arbetet med att förbättra deras krisberedskap. Och att stödmaterialet som finns på Skolverkets hemsida inte är tillräcklig.

– Vi har fått en hel del synpunkter från kommuner att man skulle vilja ha mer utbildningsmaterial. Så det finns en efterfrågan i kommunerna om mer stöd, säger Markus Planmo till SR.

Före attacken mot Kronans skola i Trollhättan hade svenska skolor varit förskonade från den här typen av händelser. Men i länder som Finland, Kanada och USA så har det varit mer frekvent med skolattacker. 

Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, förstår om personal ute skolorna är oroliga för liknande attacker i framtiden.

– Självklart är man orolig för vad som kan hända. Om vi pratar om att skydda oss handlar det om att ha ett proportionerligt skydd och säkerhet. Man bör framför allt tänka på: Hur ska man ingripa om det händer? Vem ska man kontakta om att slå larm? Ofta handlar det om hur snabbt man kan dra i snöret och få elever och andra att ta sig därifrån eller gömma sig, säger Magnus Ranstorp till Skolvärlden.

– Det handlar om att lägga skyddsnivån på en rimlig nivå. Det beror ju också på hur hotbilden ser ut, och hur frekvent det här händer. Till exempel i USA har man allt från skyddsvakter till patrullering på skolorna. Det behöver vi inte i Sverige. Men vad vi behöver är att kanske på varje skola i alla fall en gång om året diskutera igenom om någonting sådant skulle hända vad man då skulle göra. Men också vara vaksam och inte tveka på att konfrontera obehöriga personer på skolan, säger han.

Lärarnas Riksförbunds vice ordförande, Svante Tideman, säger att man måste vara medveten om att det har hänt en gång och att det är ett bevis för att det kan hända igen.

– Därför måste man agera och se till att man har planer för alla eventualiteters skull, säger han.

– I Örebro har det varit en debatt de senaste dagarna med att ett antal gymnasieskolor har lås, men inte andra. Man velar och vacklar lite. Det blir bra om huvudmännen i kommunen har en likartad syn på det här. Jag förstår om man blir orolig som förälder att det ser olika ut.

Svante Tideman säger att grundinställningen måste vara att värna om de öppna skolorna. Men att man inte får vara naiv.

– Det är viktigt att vi har diskussionen. Det har varit för lite samtal om det här och jag tror händelsen i Trollhättan borde ha fått igång diskussionen, men har inte varit tillräckligt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm