Skola belönas med Jämlikhetspris

Stiftelsen Jämlikhetshetsfonden delar för andra året i rad ut Jämlikhetspriset för att lyfta fram satsningar som minskar ekonomiska eller sociala klyftor. Så här lyder motiveringen:

”Med Nyköpingsmodellen har Nyköpings kommun visat att det går att bryta en utveckling mot växande klyftor och segregation och återupprätta en skola för alla, en skola där varje klass blandas utifrån social bakgrund, härkomst och kön.”

Innan 2014 fanns det fyra kommunala högstadieskolor i Nyköping. I en skola dominerade elever till välutbildade svenska föräldrar, i en annan fanns nästan bara elever med invandrarbakgrund och i en tredje mest elever från den kringliggande landsbygden. Samtidigt fanns möjligheten att välja bort den kommunala skolan för ett privat alternativ, vilket som alltid främst utnyttjas av föräldrar med god utbildning.

Då beslutade sig kommunen att göra något åt segregationen. De fyra skolorna slogs samman till en högstadieskola, där varje klass i fortsättningen skulle blandas utifrån socialbakgrund, härkomst och kön.

I dag finns ett väl fungerande högstadium med nästan 1400 elever, uppdelade på mindre lärarlag, och där 28 procent av eleverna har annat modersmål än svenska. Efter starten 2014 har betygsresultaten förbättrats.

Initiativtagare är före detta vänsterpartiske riksdagsledamoten och idéhistorikern Per Sundgren.

 – De har visat att vi redan i dag, i den situationen vi befinner oss, faktiskt kan göra något för att öka jämlikheten och minska segregation i skolan. Det går att göra något redan nu. På det sättet även leva upp till det som var tanken med grundskolan – nämligen att vara en skola för alla, säger Per Sundgren, ordförande i Stiftelsen Jämlikhetsfonden, som under tisdagen den 4 oktober delade ut priset till skolan. Han fortsätter:

– Det vill säga att man inte sorterar upp elever efter klass, etnicitet och så vidare. Det här skulle kunna göras i fler kommuner. Det är det jag tycker är så bra. Det här är alltså möjligt att göra på många håll.

Per Sundgren hoppas att det här ska bli en liten press på kommunalpolitiker runt om i landet, och att fler ”lever upp till det som är andemeningen i skollagen och läroplanen”.

Men hur är det då att arbeta på den prisbelönta skolan? Minna Wadman är lärare i svenska och svenska som andraspråk på Nyköpings Högstadium och hon trivs verkligen med den nya modellen.

– När vi slogs ihop till Nyköpings Högstadium blev vi som att verkligheten kom in i klassrummet. Så här ser det ut i vårt samhälle i dag. Det blev en naturlig blandning av hur det ser ut. Så var det inte innan sammanslagningen, säger hon.

Hon tycker även att det har betytt mycket för henne som lärare.

– Som lärare får man upp ögonen för hur olika det ser ut och hur olika man faktiskt måste tänka och jobba beroende på vilka elever man har i sitt klassrum. Bara genom det svenska språket, som jag jobbar mycket med, måste man hitta vägar som passar alla. Det är en större utmaning, men det ger så mycket mer, säger Minna Wadman.

Borde fler skolor ta efter Nyköpingsmodellen?

– Det tycker jag absolut om det är möjligt. Jag kan inte förstå varför man inte skulle vilja. Om jag tänker tillbaka till hur det var innan så var det helt galet att ha det som det var, säger hon.