Annons
NV-eleverna på Malmö latinskola har vatten som tema Foto: David Polberger

Skolan där hållbarhet är en grön tråd

Publicerad 29 december 2014

Fakta

Modellskolan

  • Modellskolan är ett projekt som 2012–2016 drivs av Naturskyddsföreningen, i samarbete med Malmö stad och Malmö högskola, på Malmö latinskola. Lärande om hållbar utveckling ska genomsyra hela skolan och alla ämnen. Utvärderare/följeforskare följer projektet och återkopplar kontinuerligt resultat, observationer och reflektioner i syfte att bidra till lärande. En viktig del i projektet är att sprida erfarenheter vidare.

Enligt projektplanens syfte ska Modellskolan bland annat:

  • Genom metoden Lärande för hållbar utveckling (LHU) skapa lust och engagemang som kan påskynda omställningen i övriga skolor i Sverige och i samhället i stort.
  • Dokumentera processer genom forskningscirklar och -studier.
  • Förändra lärarnas attityd till LHU.
  • Genom att vara det föredömliga exemplet bli den nya normen för hur skolor ska organiseras och hur undervisningen ska struktureras.

Naturskyddsföreningen kom tidigare i år med rapporten ”Modellskolan på Malmö latin – lärande utvärdering år 1”. I den konstateras bland annat:

  • Att alla lärare inte känner delaktighet och är med på banan. ”Rektorerna behöver vara mer delaktiga i arbetet med utvecklingen av lärande för hållbar utveckling (LHU) – till exempel genom att göra uppföljning i medarbetarsamtalen”.
  • Lärarna har uppskattat att få inspiration och projektförslag från externa samarbetspartners. 
  • Att de lärare som kommit igång att testa arbetssätt med LHU främst finns inom ämnen som naturkunskap, samhällskunskap och engelska. ”Medan LHU upplevs ha en ganska given plats i dessa ämnen kan andra lärare behöva hjälp att få en ingång i sitt ämne. Det gäller exempelvis musik. En ingång kan vara att tänka utanför kursmålen och arbeta mot examensmålen i stället.”

Relaterat

Om det är svenska, engelska eller biologi på schemat spelar ingen roll. På Malmö latinskola ligger hållbar utveckling som ett raster över all undervisning.
– Det ger oss en identitet och ett fokus i vårt utvecklingsarbete, säger Gunilla Håkansson, lektor i biologi.

Det är inga futtiga mål som lärarna, eleverna, skolledningen och all annan personal på Malmö latin, en gymnasieskola med anor från 1400-talet, har att sträva mot. Om det pågående projektet Modellskolan faller väl ut ska Malmö latinskola bli ”Naturskyddsföreningens flaggskepp i skolsatsningen och vara den skola som visar vägen för ett hållbart samhälle”. 

Nedtyngande eller inspirerande? Gunilla Håkansson räcker upp handen för det senare. Skolan har genomgått en omfattande ombyggnad och omorganisation. Inför nyöppningen i augusti 2013 fick både lärare och skolledare söka om sina tjänster. Vid det laget hade projektet ”Modellskolan”, ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola redan inletts, i syfte att göra Malmö latin till en föregångsskola vad gäller lärande för hållbar utveckling. 

– Vi visste att hela skolan skulle genomsyras av detta, så de som sökte sig hit var nog med på tanken och inställda på att de vill jobba med hållbar utveckling, säger
Gunilla Håkansson, som undervisar i biologi och naturkunskap.

Hon och några elever har precis varit i Stockholm och medverkat på Naturskyddsföreningens höstkonferens. Den här novemberveckan väntar en innovationsmässa i Malmö. Eleverna ska visa upp vad de åstadkommit i projektet ”Visionörerna” (en ordlek för visionära entreprenörer), där ettorna på det naturvetenskapliga programmet fått i uppdrag av miljöförvaltningen att komma med konkreta lösningar på hållbarhetsproblem. En grupp har arbetat med hållbar stadsförnyelse och har använt sig av spelet Minecraft för att skissa upp ett nytt bostadsområde. En annan har av återvunnet material konstruerat ”framtidshybrider” som konstverk.

– Eleverna är inskolade i ett sätt att jobba som känns tryggt och invant och en del tycker att det är tramsigt att till exempel bygga modeller. Andra säger att det är jättekul och att det ger en djupare förståelse för problemlösning. Många tycker att vi jobbar mer kreativt nu, och de flesta uppskattar det ämnesövergripande arbetet, säger Gunilla.

Hennes elever har bland annat varit på studiebesök på ekologiska institutionen på Lunds universitet och fått höra om deras forskning där, samt träffat en forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som föreläst om vattensjuka jordar. Andra lärares klasser har haft undervisning utomhus. Några elever har med våtdräkter och cyklop på fått utforska havsbotten vid Ribersborgsstranden.

– Vi vill jobba utåtriktat, ihop med andra aktörer i samhället. Det är bra för eleverna att komma utanför skolan. Vi brukar säga att det vi gör ska vara ”viktigt och på riktigt”, säger Gunilla. 

Hon har samarbetat med lärare i fysik och kemi när NV-eleverna haft vatten som tema, men i arbetslaget finns även lärare i svenska och engelska. Att hållbar utveckling inte ska avgränsas till de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del i arbetet med Modellskolan. I svenska passar hållbar utveckling utmärkt när eleverna ska skriva argumenterande texter, i engelska finns mängder av material om ”sustainable development”, konstaterar Gunilla.

– Hela skolan ska genomsyras av detta och vi har mycket samarbeten mellan ämnena. Det underlättar vårt fokus, men som alltid är det tiden som fattas. Första året handlade mycket om att pröva sig fram. Nu försöker vi hitta strukturer och gör till exempel en årsklocka för varje årskurs om vilka teman som är lämpliga och när. Vi försöker också knyta ihop arbetslagen och samarbeta mer.

Hon beskriver skolbibliotekarien som en spindel i nätet, liksom projektledaren från Naturskyddsföreningen, som har ett eget arbetsrum på skolan.

– Naturskyddsföreningen har varit jätteviktig, speciellt i början. De har kommit med förslag och inspiration i uppstartsprocessen. Det är bra att ha någon som påminner en, men tanken är att vi ska stå mer och mer på egna ben.

Modellskolan följs och utvärderas kontinuerligt av forskare från Malmö högskola och är en pilotstudie av hur det går att implementera lärande för hållbar utveckling. Projektet avslutas formellt 2016 – men inte arbetet. Malmö latinskola vill bli en mer relevant utbildningsanordnare i det moderna samhället och ser hållbar utveckling som en röd tråd in i framtiden.

Lär sig era elever mer än de på ”vanliga” skolor?
– Det är en komplex fråga. Kanske, om vi lyckas inspirera dem och få dem att känna sig engagerade. Eleverna säger själva att det känns mer på riktigt. Kanske kan vi få dem att använda det de lär sig om hållbar utveckling och kännedom om vilka aktörer som finns i samhället. Men om de får högre betyg än andra – det vet jag inte.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons