Annons
Trifa Abdulla, lärare och journalist, medverkar i boken ”Skolan och integrationen”. Foto: Jonas Bilberg

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Publicerad 16 oktober 2017

Fakta

Tecken på att någon är utsatt för hedersvåld

  • Det ringer ofta i mobilen, och det är inte kompisar.
  • Eleven har bråttom hem efter skolan.
  • Eleven har ont i huvudet eller magen.
  • Eleven får inte delta i skolgymnastiken eller under besök i simhallen.
  • Eleven är arg, skolkar, eller klär sig utmanande.
  • Men – lika ofta saknas tecken.

Relaterat

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

Trifa Abdulla klädde sig utmanande i skolan. Skjortor som kortkorta klänningar, genomskinliga tröjor. Hon bytte om hemma hos sin bästa vän, två hundra meter från skolan. Efter skoldagen bytte hon igen, till kläder som föräldrarna kunde acceptera.

– Det var ett försök till frihet. De fick inte ta mina kläder också. Det var sista fronten som inte fick rasa, sen hade jag inget annat som var mitt – de tog allt ifrån mig. Jag kunde göra vad som helst bara för att inte komma till skolan i kläder som mina föräldrar hade accepterat, säger hon.

Trifa Abdulla kom från Irak till svenska Morgongåva, fyra mil utanför Uppsala, 1991. Familjen bestod av mamma och pappa, två systrar och tre bröder. Hennes yngsta syskon, en syster, föddes i Sverige.

– Det var mycket rasism och småstadsmentalitet som rådde. Jag blev mobbad under hela grundskolan. Men det var bra att vi var en av få invandrarfamiljer i början. Jag lärde mig svenska på två månader. 

I dag är hon journalist, men arbetar som lärare med introduktionselever på ett gymnasium i Eskilstuna. Under Bokmässan i Göteborg, i slutet av september, berättade hon om hedersvåld, och hon är intervjuad i antologin ”Skolan och integrationen”, av journalisten Mats Ögren Wanger (Mondial).

– Skolan är den naturligaste mötesplatsen i den ålder då eleverna råkar ut för heders-våld. Jag tror att det är viktigt att lärare och annan skolpersonal får kunskap, säger hon.

I sitt eget arbete satsar hon på att komma nära eleverna, för att de ska våga berätta.

– Det finns såklart en massa saker som man kan tänka på, men man får inte se sig blind på dem, jag visade aldrig de tecknen. Jag var en jättebra elev, hade aldrig ont i magen, gick aldrig till skolsköterskan och pappa stod inte och skulle hämta mig med bilen efter skolan, säger hon.

Jag upplevde inget stöd i skolan, nästan tvärt om.

Trifa Abdulla blev misshandlad av sina föräldrar och hon fick inte gå på bio, inte vistas på platser där det kunde finnas killar. De vuxna i skolan gjorde ingenting.

– Jag upplevde inget stöd i skolan, nästan tvärt om. En ovilja att ta i problemet eller komma nära mig när jag någon gång bröt ihop, som en spetälsk, säger hon.

Då, för knappt tjugo år sedan, fanns inte samma kunskap om våld med hedersmotiv. Det var innan Fadime Sahindal mördades på grund av att hon ville leva ett fritt liv tillsammans med sin pojkvän.

1999 flydde Trifa Abdulla hemmet. Det tog många år för henne att förstå vad hon varit utsatt för.

– Det var i precis samma veva som Fadime, jag träffade henne av en händelse på gatan en gång, och det kändes som vi var ensammast i världen.

Antologin ”Skolan och integrationen”.Trifa Abdulla är kritisk till hur samhället hanterar hedersrelaterat våld. Hon menar att det är en viktig integrationsfråga. 

– Hedersvåld handlar inte bara om mäns våld mot kvinnor, men säger man det då är man rasist. Det är klart att man som vanlig människa, som lärare inte vågar. Det har jag har full förståelse för. Men då sviker man eleverna.

Min mamma var med i förtrycket, mina bröder var både förövare och offer.

Hon är noga med att poängtera att det inte heller handlar om religion. Men att prata om det som bara en fråga om mäns generella våld mot kvinnor gör att de komplexa delarna i hederskulturen kommer i skymundan.

– Det farliga med att säga att det bara handlar om mäns våld mot kvinnor är att det blir ett trubbigt redskap. Min mamma var med i förtrycket, mina bröder var både förövare och offer. Det här är en gren av våldet mot kvinnor där kvinnor ingår, det är kvinnor som bevakar och är med, både i den psykiska misshandeln – och den fysiska.

Under en lektion berättade en av hennes elever att hans flickvän tvingats stänga ned sina sociala kanaler och att han inte kunde ringa henne längre. Hennes familj hade tvingat henne. Hans lösning var att – i ilska och frustration – vända sig till Sverigedemokraterna. 

– Debatten är så polariserad i dag, det är ett ormbo att ta i de här frågorna. Antingen är man för invandring och en kravlös integrationspolitik eller så är man rasist, säger Trifa Abdulla. Hon menar att den som säger att hedersvåld handlar om kultur ofta rasiststämplas. Och att den rädslan också hindrar lärare från att ingripa.

– Men det är sånt abstrakt argument. Vem är det som ska dra rasistkortet? Det är inte den utsatta tjejen eller killen. Det är inte ens kollegor eller polisen. Som lärare ska man inte vara rädd för rasistkortet. Det är kanske föräldrarna (som drar rasistkortet) men de kommer in ganska sent i processen, om de ens gör det.

Jag har svårt med sociala relationer, jag känner mig alltid lite trasig.

Efter det att Fadime Sahindal blev hedersmördad hade Trifa Abdulla skyddad identitet. Hon var rädd för att hon skulle bli dödad. Det tog år av arbete för att förstå vad som hänt och för att kunna bli sig själv.

– Jag har svårt med sociala relationer, jag känner mig alltid lite trasig. Det har tagit många år av behandling och sjukhusvistelser att bli den tjej jag ville vara, en fri människa. Man blir arg. Jag är arg på mycket. Jag ser orättvisor tidigare än andra. De säger till mig att ”du ser vargar överallt”. Jag gör det, säger hon.

I klassrummet letar hon inte lika mycket tecken, som att hon satsar på att komma nära sina elever. Det är när hon vinner deras förtroende som det är möjligt att prata med en elev som inte verkar må bra.

Lärare bör ta varje tillfälle i akt, menar hon.

– Jag hamnar ofta i diskussioner med ungdomar generellt, de håller på att lära sig vad det är att vara vuxen. Vi hamnar ofta i konflikter när vi diskuterar saker som religion, integration eller jämställdhet. Så fort en diskussion uppstår ska man vara rak. Vi får inte tumma på mänskliga rättigheter. Jag kan vara en bra förebild verbalt, inte bara låta killar prata, och sen kan man prata om de här ämnena, att det här är inte okej, det finns hjälp att få. Då pekar man inte ut någon speciell heller. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons