Annons
Trifa Abdulla, lärare och journalist, medverkar i boken ”Skolan och integrationen”. Foto: Jonas Bilberg

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Publicerad 16 oktober 2017

Fakta

Tecken på att någon är utsatt för hedersvåld

  • Det ringer ofta i mobilen, och det är inte kompisar.
  • Eleven har bråttom hem efter skolan.
  • Eleven har ont i huvudet eller magen.
  • Eleven får inte delta i skolgymnastiken eller under besök i simhallen.
  • Eleven är arg, skolkar, eller klär sig utmanande.
  • Men – lika ofta saknas tecken.

Relaterat

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

Trifa Abdulla klädde sig utmanande i skolan. Skjortor som kortkorta klänningar, genomskinliga tröjor. Hon bytte om hemma hos sin bästa vän, två hundra meter från skolan. Efter skoldagen bytte hon igen, till kläder som föräldrarna kunde acceptera.

– Det var ett försök till frihet. De fick inte ta mina kläder också. Det var sista fronten som inte fick rasa, sen hade jag inget annat som var mitt – de tog allt ifrån mig. Jag kunde göra vad som helst bara för att inte komma till skolan i kläder som mina föräldrar hade accepterat, säger hon.

Trifa Abdulla kom från Irak till svenska Morgongåva, fyra mil utanför Uppsala, 1991. Familjen bestod av mamma och pappa, två systrar och tre bröder. Hennes yngsta syskon, en syster, föddes i Sverige.

– Det var mycket rasism och småstadsmentalitet som rådde. Jag blev mobbad under hela grundskolan. Men det var bra att vi var en av få invandrarfamiljer i början. Jag lärde mig svenska på två månader. 

I dag är hon journalist, men arbetar som lärare med introduktionselever på ett gymnasium i Eskilstuna. Under Bokmässan i Göteborg, i slutet av september, berättade hon om hedersvåld, och hon är intervjuad i antologin ”Skolan och integrationen”, av journalisten Mats Ögren Wanger (Mondial).

– Skolan är den naturligaste mötesplatsen i den ålder då eleverna råkar ut för heders-våld. Jag tror att det är viktigt att lärare och annan skolpersonal får kunskap, säger hon.

I sitt eget arbete satsar hon på att komma nära eleverna, för att de ska våga berätta.

– Det finns såklart en massa saker som man kan tänka på, men man får inte se sig blind på dem, jag visade aldrig de tecknen. Jag var en jättebra elev, hade aldrig ont i magen, gick aldrig till skolsköterskan och pappa stod inte och skulle hämta mig med bilen efter skolan, säger hon.

Jag upplevde inget stöd i skolan, nästan tvärt om.

Trifa Abdulla blev misshandlad av sina föräldrar och hon fick inte gå på bio, inte vistas på platser där det kunde finnas killar. De vuxna i skolan gjorde ingenting.

– Jag upplevde inget stöd i skolan, nästan tvärt om. En ovilja att ta i problemet eller komma nära mig när jag någon gång bröt ihop, som en spetälsk, säger hon.

Då, för knappt tjugo år sedan, fanns inte samma kunskap om våld med hedersmotiv. Det var innan Fadime Sahindal mördades på grund av att hon ville leva ett fritt liv tillsammans med sin pojkvän.

1999 flydde Trifa Abdulla hemmet. Det tog många år för henne att förstå vad hon varit utsatt för.

– Det var i precis samma veva som Fadime, jag träffade henne av en händelse på gatan en gång, och det kändes som vi var ensammast i världen.

Antologin ”Skolan och integrationen”.Trifa Abdulla är kritisk till hur samhället hanterar hedersrelaterat våld. Hon menar att det är en viktig integrationsfråga. 

– Hedersvåld handlar inte bara om mäns våld mot kvinnor, men säger man det då är man rasist. Det är klart att man som vanlig människa, som lärare inte vågar. Det har jag har full förståelse för. Men då sviker man eleverna.

Min mamma var med i förtrycket, mina bröder var både förövare och offer.

Hon är noga med att poängtera att det inte heller handlar om religion. Men att prata om det som bara en fråga om mäns generella våld mot kvinnor gör att de komplexa delarna i hederskulturen kommer i skymundan.

– Det farliga med att säga att det bara handlar om mäns våld mot kvinnor är att det blir ett trubbigt redskap. Min mamma var med i förtrycket, mina bröder var både förövare och offer. Det här är en gren av våldet mot kvinnor där kvinnor ingår, det är kvinnor som bevakar och är med, både i den psykiska misshandeln – och den fysiska.

Under en lektion berättade en av hennes elever att hans flickvän tvingats stänga ned sina sociala kanaler och att han inte kunde ringa henne längre. Hennes familj hade tvingat henne. Hans lösning var att – i ilska och frustration – vända sig till Sverigedemokraterna. 

– Debatten är så polariserad i dag, det är ett ormbo att ta i de här frågorna. Antingen är man för invandring och en kravlös integrationspolitik eller så är man rasist, säger Trifa Abdulla. Hon menar att den som säger att hedersvåld handlar om kultur ofta rasiststämplas. Och att den rädslan också hindrar lärare från att ingripa.

– Men det är sånt abstrakt argument. Vem är det som ska dra rasistkortet? Det är inte den utsatta tjejen eller killen. Det är inte ens kollegor eller polisen. Som lärare ska man inte vara rädd för rasistkortet. Det är kanske föräldrarna (som drar rasistkortet) men de kommer in ganska sent i processen, om de ens gör det.

Jag har svårt med sociala relationer, jag känner mig alltid lite trasig.

Efter det att Fadime Sahindal blev hedersmördad hade Trifa Abdulla skyddad identitet. Hon var rädd för att hon skulle bli dödad. Det tog år av arbete för att förstå vad som hänt och för att kunna bli sig själv.

– Jag har svårt med sociala relationer, jag känner mig alltid lite trasig. Det har tagit många år av behandling och sjukhusvistelser att bli den tjej jag ville vara, en fri människa. Man blir arg. Jag är arg på mycket. Jag ser orättvisor tidigare än andra. De säger till mig att ”du ser vargar överallt”. Jag gör det, säger hon.

I klassrummet letar hon inte lika mycket tecken, som att hon satsar på att komma nära sina elever. Det är när hon vinner deras förtroende som det är möjligt att prata med en elev som inte verkar må bra.

Lärare bör ta varje tillfälle i akt, menar hon.

– Jag hamnar ofta i diskussioner med ungdomar generellt, de håller på att lära sig vad det är att vara vuxen. Vi hamnar ofta i konflikter när vi diskuterar saker som religion, integration eller jämställdhet. Så fort en diskussion uppstår ska man vara rak. Vi får inte tumma på mänskliga rättigheter. Jag kan vara en bra förebild verbalt, inte bara låta killar prata, och sen kan man prata om de här ämnena, att det här är inte okej, det finns hjälp att få. Då pekar man inte ut någon speciell heller. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons