NPF
Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF
Annons
Malin Jönsson, specialpedagog på Uggleskolan i Södra Sandby. Foto: Malin Jönsson/Elisabet Olsson
Fysisk lärmiljö
Skolan förnyade sin fysiska lärmiljö – lyfte alla elever
Skolan förbättrade sin fysiska lärmiljö med små medel. Det ledde till att eleverna nu kan koncentrera sig bättre i klassrummet.
– Det har lyft alla elever, säger Malin Jönsson, specialpedagog på skolan.
Så ser en bra fysisk lärmiljö ut
- Minimalt med distraktioner skapar arbetsro och hjälper till att öka koncentrationen.
- Inget visuellt buller.
- Inga glasdörrar, glasväggar eller fönster mot andra rum eller mot en utemiljö med mycket rörelse (viktigt även ur inrymningssynpunkt).
- Undvik att sätta upp saker som inte har med den aktuella lektionen att göra på den vägg där whiteboard finns/undervisningen sker.
- God akustik som minimerar buller och gör att alla elever i rummet hör det läraren säger.
- God ventilation och klasstorlekar matchade med rummets ventilationskapacitet.
- Tydligt avgränsade lärmiljöer och tydlig grupptillhörighet. ”Vi som är i det här rummet är en klass och hör ihop” skapar trygghet.
- Tänk på lugn och stillhet i färgval och utsmyckning; välj enfärgat och undvik mönster.
- Bänkar med lock till elever på låg- och mellanstadium i stället för separat förvaring och arbetsbord. Detta minskar spring i klassrummet och därmed minskar distraktionerna.
- Utrymme för rörelsepauser i klassrummet.
- Se till att alla skåpsluckor, bänklock och klassrumsdörrar har dämpning så att de stängs mjukt och tyst.
- Möblera utifrån den undervisning som huvudsakligen bedrivs. Vid enskilt arbete och lärarledda genomgångar rekommenderas biosittning där alla elever är vända framåt mot tavlan. Vid grupparbete rekommenderas gruppbord.
- Ta hjälp av en ergonom vid val av sittmöbler och bord. Undvik gradänger och höga ”barstolar” som inte ger någon god sittställning.
- Säkerställ att det finns god allmänbelysning med led-lampor. Vid inköp av ny belysning rekommenderas dimmer som justerar både ljusstyrka och färgtemperatur.
Källa: ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande”
På Uggleskolan (F–6) i Södra Sandby utanför Lund har man under de tre senaste åren arbetat strategiskt med att förbättra skolans fysiska lärmiljö, något som tidningen Lika värde var först med att skriva om.
Med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten har man kunnat genomföra förändringar på skolan. Förändringsprocessen utgick från behovet att förbättra den fysiska lärmiljön för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), och baseras på forskning. För en ganska liten peng har skolan kunnat göra saker som påverkar skolans lärmiljö mycket.
Bland annat har Uggleskolan:
– Minskat det visuella bullret. Det vill säga att man har städat undan och slängt gamla saker som tidigare låg framme i klassrummen. Öppna vägghyllor har tagits bort och ersatts med skåp som går att stänga med plats till förvaring.
– Avgränsande akustikskärmar som erbjuder lugna hörn för elever som behöver arbeta i fred.
– Satsat på en avskalad klassrumsmiljö. Man har försökt att skapa enhetliga synintryck, med samma färg på anslagstavlor med mera i klassrummen.
– Satt in frostade nederdelar av klassrumsfönstren som bidrar till en lugnare klassrumsmiljö.
– Satt upp ett strukturellt schema för dagen framme vid klassrumstavlan. Där står vad som kommer att hända varje dag. Varje lektion börjar också med en tydlig instruktion.
– Installerat ett nytt ljudsystem som ska göra det lättare för alla barn, särskilt de med hörselproblem, att höra bättre i klassrummet.
Malin Jönsson arbetar som specialpedagog på skolan och hon menar att den förnyade fysiska lärmiljön har lett till att eleverna fokuserar bättre på undervisningen.
– Det har blivit avsevärt bättre. I dag har vi en mer tillgänglig lärmiljö för eleverna, vilket ger alla en chans att tillgodogöra sig undervisningen. Det har lyft alla elever.
En förändring är att flera av klassrummen i dag använder ljudutjämningssystem som skapar god ljudmiljö för eleverna.
– Läraren hänger en mikrofon runt halsen och så finns det två högtalare i klassrummet som hjälper till att förstärka ljudet i hela rummet. Även om man sitter längst bak så hör man jättebra. Det har hjälpt elever med NPF väldigt mycket, men även andra elever. Det är dessutom bra för lärarnas röster, de behöver inte prata lika högt som tidigare.
Varför är det viktigt att satsa på den fysiska lärmiljön?
– För att det lyfter alla elever. Vi har arbetat hårt för att vår skola skulle bli mer tillgänglig för alla elever. Skolan gjorde tidigare ett värderingsverktyg där man såg att eleverna med NPF kände sig exkluderade, säger Malin Jönsson och tillägger:
– All personal på skolan ökade sin kunskap om hur den fysiska miljön påverkar lärandet. I projektet, som nu har blivit till en ordinarie verksamhet, så ingick det utbildning för hela skolans personal, vilket har varit en framgångsfaktor i vårt arbete.
Skolvärlden har tidigare belyst den fysiska lärmiljöns betydelse i skolan.
Psykologen Malin Valsö åskådliggör i sin bok ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” hur den fysiska miljön på skolan kan främja lärande, arbetsro och trygghet eller skapa en ohälsosam arbetsmiljö för både elever och skolpersonal.
I en intervju från januari berättar Malin Valsö hur en dålig fysisk lärmiljö drabbar alla elever hårt i slutändan.
– Tittar man lite noggrannare på forskningen så kan man se att elever som har psykisk ohälsa, elever som har svenska som andraspråk eller inte undervisas på sitt modersmål, och elever med funktionsnedsättningar, däribland NPF, drabbas hårdast av alla elever. Men alla elever får en försämrad arbetsmiljö i de här distraherande miljöerna, säger hon.
| MISSING https://skolvarlden.se/sites/default/files/images-article-blurb/fore_efter_klassrum.jpg |
Att man på Uggleskolan exempelvis har fokuserat på att skapa en god ljudmiljö för eleverna är också ett område som Malin Valsö lyfter fram som viktigt för bättre förutsättningar för inlärning.
– Just buller är ett av svenska skolors största arbetsmiljöproblem, enligt Arbetsmiljöverkets kartläggning. Det gör lärare och elever stressade och det påverkar deras minne, koncentration och språkutveckling negativt, säger Malin Valsö.
