Skolan gynnar vissa elever
Medelbetygen ökar bland svenska skolelever. Samtidigt ökar skillnaden beroende på kön, föräldrarnas bakgrund och vilken ort man går i skolan. Under Almedalsveckans andra dag presenterade Lärarnas Riksförbund en ny delstudie som heter Rika barn lära bäst?
Studien bygger på slutbetygen i nionde klass och visar att medelbetygen generellt höjts men att flickorna får allt högre betyg än pojkarna. Bland elever med utländsk bakgrund är medelbetygen högst bland de som är födda i ett nordiskt land med minst en förälder som också är född inom Norden.
Föräldrars inkomstnivå har under perioden haft en ökande betydelse för barnens medelbetyg. Barn till höginkomsttagare har under mätperioden höjt sina betyg mer jämfört med barn till låginkomsttagare.
När det gäller skillnaden mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade har klyftan vuxit. Och det är barnen till de högutbildade som är vinnare.
Även geografiska skillnader spelar roll för skolresultaten. Medelbetygen i storstäder och förortskommuner har ökat mer än på övriga platser.
– Vi konstaterar hela tiden att skolsystemet inte är likvärdigt och det gör även den här studien. Det nya för mig nu är att även föräldrarnas inkomstnivåer spelar så stor roll för elevernas betyg, sa Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund under ett seminarium kring studien i Almedalen.
Niklas Stenlås, Institutet för framtidsstudier, formulerade en möjlig förklaring till dagsläget för skolan som utgår från två reformsideologier i Sverige:
– Det ena är en terapeutisk reformsideologi med en grund i LGR 80 och med rötter i Sia-skolan. Den har inte fokus på kunskap utan mer på sociala kompetenser. Den andra inriktningen brukar kallas New Public Management och bygger på styrbarheten, effektiviteten, konkurrensen och låg respekt för kunskapen hos till exempel lärarna.
– De här ideologierna går inte att rösta bort politiskt. Politikerna måste tänka om för att vi behöver få mer fokus på kunskap och en bättre lärarutbildning, menade Niklas Stenlås som var mycket bekymrad.
Politikerna i seminariepanelen gick dock inte ifrån sina blockpositioner:
Sofia Larsen, skolpolitisk talesperson för C:
– Problemet är att oppositionen inte är enad. Vad vill ni?
Marie Granlund, skolpolitisk talesperson för S:
– Det finns inget utrymme för diskussioner idag med Jan Björklund. Han har bestämt sig och det finns inget förhandlingsutrymme.
Metta Fjelkner vädjade till politikerna:
– Kan ni åtminstone utreda konsekvenserna av reformerna och ett ökat statligt ansvar så att de som börjar skolan nu kommer att klara sig igenom.
De två politikerna i panelen accepterade och fick applåder från det sprängfyllda auditoriet.
Studien bygger på slutbetygen i nionde klass vartannat år 1990 – 2008 och är genomförd av SCB på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. Resultaten har tagit hänsyn till förändringen i betygssystemet. Detta är en delstudie och slutrapporten kommer att presenteras i höst.