Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Skolan måste ta tidiga tecken på frånvaro på allvar, konstaterar Skolinspektionen i sin senaste granskning av hur skolan hanterar elever med hög frånvaro, i årskurs 7 till 9. I stort sett samtliga elever i granskningen visade tecken på att utveckla omfattande frånvaro redan på mellanstadiet men skolorna har ofta en ”vänta och se”-attityd. Skolinspektionen konstaterar också att skolorna brister i att rapportera, följa upp och analysera frånvaron. 

–  Det kan handla om att man inte har fungerande rutiner, bristande frånvarorapportering eller att ingen har överblick över frånvaron och ser att nu börjar det bli lite för ofta som eleven är frånvarande, säger Ann Edvinsson, utredare på Skolinspektionen.

Nästan ingen av eleverna i granskningen hade några inlärningssvårigheter. Det kan var en orsak till att skolan inte tagit frånvaron så allvarligt, menar Ann Edvinsson.

– Man tänker att eleven inte har problem med skolan. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att skollagen är tydlig med att elever har rätt till stöd som inte bara är kopplat till inlärningssvårigheter och möjligheter att nå kunskapskraven, utan också om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation. 

Ann Edvinsson poängterar att granskningen är kvalitativ och att man inte kan dra några generella slutsatser om läget ute i landet. 

– Men vi vill ge en bild av hur det kan se ut så att skolor och huvudmän, utifrån rapporten, kan reflektera över hur de ska organisera sitt eget arbete. 

Till exempel måste skolan ta reda på de verkliga orsakerna till elevernas frånvaro. 

– Det är mycket gissande kring vad frånvaron beror på. Det är begripligt eftersom eleven kan vara svår att nå eller kanske inte själv vet. Man kan inte nöja sig med att eleven har ont i magen och huvudvärk. Det är ju ofta symptom på något annat. 

Elevhälsans kompetens borde utnyttjas mer, säger hon. Den kan vara ett stöd i att ta reda på orsakerna. I granskningen såg man att elevhälsan inte alltid informerades om frånvaron och att det ofta var oklart vem som gjort vad och hur ansvarsfördelningen såg ut.

– Skolan måste utarbeta rutiner för vad man ska göra när en elev börjar stanna hemma. Alla ska veta vilket ansvar de har och vad de ska göra. Om man har rutiner på skolan, rektor har den ledande roll som rektor ska ha och lärarna följer rutinerna – då borde eleverna inte kunna falla mellan stolarna.

Hur man väljer att organisera arbetet kan se olika ut beroende på organisation. Rektor har det yttersta ansvaret för elevernas rätt till utbildning men det kan vara en lärare, någon ur elevhälsan eller administrativ personal som har hand om rapportering, uppföljning och analys av frånvaron på skolan, säger Ann Edvinsson. Men en sak är avgörande: att reagera i tid. 

– Om eleverna kommer upp till högstadiet och har haft hög frånvaro tidigare, då är det en jätteutmaning att få dem att återvända till skolan.  

Finns det någon gräns för vad skolan ska göra? När har skolan gjort det de ska?

– Så länge eleven inte är tillbaka i skolan så är man inte färdig. Skolan och hemkommunen har gjort tillräckligt när eleven är tillbaka och har en fungerande skolgång.