Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Under vårterminen 2018 inledde läraren Johanna Svahn ett utvecklingsprojekt om elevcoachning på den kommunala skolan Sjöstadsskolan i Stockholm, med hjälp av bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten.  

Elevcoachning kan kortfattat beskrivas som en metod för att utveckla elevens potential. Coachens roll, i det här fallet Johanna Svahn, är att lyssna aktivt, ställa de rätta frågorna, uppmana till handling, ge feedback, inspirera och motivera den coachade till att ta ansvar för sin egen situation och utveckling.

Eleverna som ingick i projektet har varit grundskoleelever som uppvisade något eller flera symptom på att de befann sig i en så kallad ”gråzon” och på sikt riskerade att bli hemmasittare. Det handlade om elever som hade frånvaro, dalande eller låg måluppfyllelse eller som personal upplevde som stressade. Målet har varit att bromsa in en negativ trend och vända det uppåt.

Inom loppet av ett år har Johanna Svahn arbetet halvtid på skolan med fokus på att coacha eleverna systematiskt och mäta vad det kunde få för effekt.

I slutet av 2019 avslutades projektet och nu presenteras resultatet i en ny rapport, som Johanna Svahn själv har skrivit. 

Resultatet visar att de elever som blev coachade under två terminer generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse. De elever som blev coachade enbart en termin ökade generellt också sin hälsa, medan närvaron var oförändrad och måluppfyllelsen gick ner något.

– Det är intressanta resultat som verkligen åskådliggör hur viktigt det är att arbeta systematiskt med detta. Hade eleverna fått möjligheten att bli coachade ytterligare någon termin är det möjligt att även närvaron och måluppfyllelsen hunnit vända uppåt för de som bara fick coachning under en termin, säger Johanna Svahn. 

För den som inte känner till vad rollen innebär, vad mer definierar en elevcoach?

– Det handlar om att hjälpa eleven att förändra sin skolsituation till bästa möjliga. Det är en person som lyssnar in var eleven befinner sig och vad eleven verkligen vill förändra. Skillnaden mellan en elevcoach, mentor och lärare är att elevcoachen inte säger till eleven vad hen ska göra eller på vilket sätt – utan det är elevens utgångspunkt som är i fokus. Det verkar vara ett arbetssätt som eleverna uppskattar och gör att de blir mer motiverade, säger hon.

Johanna Svahn menar att alla lärare skulle gynnas av att arbeta mer med ett coachande förhållningssätt. 

– Det kan vara att man ställer mycket öppna frågor och hjälper eleverna att hitta sina egna strategier för att lära. Det kan leda till en bättre inlärning i längden. I mentorsrollen passar det utmärkt.

I projektet har det visat sig att mentorerna och eleverna på skolan tycker att det är givande med ytterligare en person som inte har rollen som betygssättande – vilket gör att eleverna kan öppna upp sig.

– De förstår att jag är där för deras skull och supportar. Det blir en annan roll som är viktig. Införandet av en elevcoach gör samtidigt att lärarna kan fokusera mer på undervisningen, säger hon.

Både elever, vårdnadshavare, mentorer och skolans elevhälsoteam såg positiva effekter av coachningen och flertalet uttryckte en önskan om att insatsen skulle fortsätta erbjudas på skolan.

– De flesta hade även en god uppfattning om vad coachning som metod betydde. För både mentorerna och kuratorn hade elevcoachningen varit en avlastning medan det för speciallärarna hade inneburit viss stress i att försöka hantera nya framkomna behov. Den framtagna ärendegången verkade fungera väl.

Enligt rapporten försvårades dock samarbetet med personalen på grund av tidsbrist och en otydlighet kring elevcoachens roll och dess uppdragsbeskrivning. Det fanns bland annat en osäkerhet kring hur elevernas egna uppkomna behov och förslag skulle bemötas.

– Att få in elevcoachningen i skolans struktur och processer för elevhälsoteamet var önskvärt, frågan var hur detta skulle kunna lösas på bästa sätt.

Vad är viktigt att tänka på när man implementerar elevcoachen på en skola och stötte du på några hinder under projektets gång?

– Det behöver verkligen vara supertydligt ifrån skolledningen vad det är man tänker kring elevcoachens roll. För att samarbetet ska fungera bra med lärarna och berörda i elevhälsoteamet är det oerhört viktigt att det är tydligt vad uppdraget är, vad det består i och nogsamt beskriver hur det ska se ut, säger Johanna Svahn.

Arbetet med elevcoacherna kommer dock inte att fortsätta på Sjöstadskolan i nuläget, då det inte finns budget till satsningen, berättar Johanna Svahn.

– Som det ser ut nu så finns det inte möjlighet till att satsa vidare tyvärr. Det är skolledningen, eleverna och mentorer väldigt ledsna för. Men jag är tacksam för att skolledningen i flera år har satsat på individuell elevcoachning, både före projektet och under tiden som medfinansiärer till SPSM.

Hur kommer du att arbeta för att elevcoachningen ska bli implementerat framöver?

– Nu har jag inlett ett samarbete med Skolcoacherna som på uppdrag av kommuner, skolor och Skolverket coachar och utbildar skolpersonal i det här. Skolcoacherna ligger även bakom boken ”Coachning: ett verktyg för skolan”. Mallar för elevcoachning som man har tagit fram och presenterar i boken har jag använt i projektet, säger hon och tillägger:  

– Jag brinner för att få in elevcoachning och utbildade elevcoacher på landets skolor. Så nu hoppas jag få berätta mer om projektet för fler skolor, förhoppningsvis vill fler skolor testa och implementera det här. Drömmen är att varenda skola ska ha en eller fler utbildade elevcoacher i sitt elevhälsoteam.  

Läs rapporten ”Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning” på SPSM:s webbplats här.