Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet”

Meningarna går isär om huruvida klädkod för eleverna är rätt väg att gå. Medan en del välkomnar beslutet på Jensens grundskola är andra betydligt mer kritiska.

”Tro inte att Jensen bryr sig om kriminalitet. Det är signalerande för att göra business, inget annat”, skriver gymnasieläraren Björn Dahlman på Twitter.

Isak Skogstad, skolpolitisk expert för Liberalerna, menar däremot att det ”skriker privilegierad medelklass” att bli upprörd över klädkoder i skolan.

”Självklart bör en rektor få införa klädkod om så önskas”, skriver han på Twitter.

Bakgrunden till diskussionen, som tog fart på sociala medier under måndagen, är att Jensen har bestämt sig för att införa klädkod på sina grundskolor.  

I Göteborg innebär beslutet att skolan är emot en kombination av klädesplagg som kan associeras med machokultur, utanförskap och kriminalitet. Och bland annat mjukisbyxor och midjeväskor har nämnts som icke önskvärda, rapporterar Göteborgs-Posten, som har tagit del av ett dokument som skolans rektor Sebastian Nyrén Vanneryr har skickat ut till elevernas föräldrar.

I dokumentet förtydligas att skoluniform inte används i Sverige, men föräldrarna uppmanas samtidigt att klä sina barn propert för att bidra till ett trivsamt klimat, skriver tidningen. 

Skolvärlden har varit i kontakt med Sebastian Nyrén Vanneryr, som hänvisar alla frågor till skolchefen Mats Rosén. Han uppger klädkoden ska få eleverna att fokuserar på sina studier istället för ”hur man klädd eller vilket gäng man tillhör”.

– Alla våra skolor har fokus på höga studieresultat, trygghet och arbetsdisciplin. Och eftersom vi ser hur kläder påverkar hur både unga och vuxna uppfattas vill vi inte tillåta attribut som associera till negativa beteenden som machokultur och kriminalitet, säger Mats Rosén.

Han påpekar att skolan sedan tidigare har klädkoder för lärarna och har sett att det gett resultat.

– Vår erfarenhet är att det har en god effekt på prestation, trygghet och självkänsla. Dels påverkar det hur medarbetare uppfattar sig själv, men också hur de uppfattas av andra.

Enligt Skolverket får inte svenska skolor kräva att elever ska ha på sig skoluniform, då det omfattas av yttrandefriheten, men enligt Mats Rosén är skolans klädkod bara en allmän rekommendation.

– För eleverna är klädkoden en rekommendation men för alla våra lärare är det regel att följa klädkod. Det är business, alltså kostym för männen och dressad kjol eller kavajbyxa för kvinnorna, som gäller.

När det kommer till eleverna vill han däremot inte gå in på vilka specifika plagg som är lämpliga och olämpliga, utan hänvisar till att det är sammanhanget som avgör.  

–Det skiljer sig från skola till skola. Vi vill inte gå in på detaljnivå, utan det här handlar om att få upp frågan på bordet så att lärare och elever kan resonera om vad som är en vettig klädsel i olika situationer.

– Det här är rekommendationer och handlar inte om att isolera enstaka klädesplagg. Utan det handlar om man ska vara hel och ren och klädd utifrån situation, säger Mats Rosén.

På vilket sätt associerar exempelvis mjukisbyxor och midjeväskor till machokultur och kriminalitet?

–  Det är attribut som kan kopplas ihop med den typen av kultur. Våra allmänna riktlinjer tar inte upp de här specifika attributen utan det här var ett förtydligande från rektor i Göteborg där de här attributen togs upp som exempel.

Vem avgör vilka klädesplagg som är rätt eller fel?

– Alla våra grundskolor har diskuterat och introducerat rekommenderade klädkoderna det här läsåret. Det är lärarna som tillsammans med eleverna resonerar om vad som kan vara vettigt.