Annons
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bildspel Foto: Jonas Gratzer
Bild 1/14

Skoldag mitt i monsunen

Publicerad 27 februari 2015

Fakta

Halva befolkningen är analfabeter

Bangladesh har omkring 165 miljoner invånare med 1,2 procents årlig befolkningsökning. 1 200 invånare per kvadratkilometer gör landet, som är en tredjedel så stort som Sverige till ytan, till ett av de mest befolkningstäta områdena på jorden. 

De flesta barn börjar i skolan och skolgången från 6–16 år är obligatorisk, men många hoppar av efter några år. Även om stora ansträngningar har gjorts inom utbildningssektorn på senare år så släpar befolkningen efter – nära hälften är analfabeter. En något större andel män än kvinnor kan läsa och skriva, och andelen är större i städerna än på landsbygden.

Statliga skolor är kostnadsfria för alla barn i Bangladesh, likaså Shidhulai Swanirvar Sangsthas flytande skolor – där även fria skolböcker ingår i undervisningen.

 

Fakta

Flytande skolor

Shidhulai Swanirvar Sangstha startade 2002 och får ekonomiskt stöd av FN. De har i dag 54 båtar i nordvästra Bangladesh. Båtarna fungerar som skolor, bibliotek, hälsokliniker och möteslokaler – utrustade med trådlöst internet. Inspirationen till de flytande skolorna fick grundaren Mohammed Rezwan (bilden) på Filippinerna – ett annat land omgivet av vatten. 

Båtarna ger upp emot 100 000 människor utbildning samt upplysning om mänskliga rättigheter, klimatförändringar och nya odlingssätt. Organisationens huvuduppgift är att lyfta regionens invånare ur fattigdom genom utbildning.

I årskurs 1 och 2 lär sig barnen bengali, matematik och bildkunskap. I årskurs 3 tillkommer samhällsvetenskap, allmänvetenskap, musik och religion. Från årskurs 6 och uppåt är det sammanlagt tio ämnen på schemat.

Översvämningarna i Bangladesh hindrar barn från att gå i skolan. Flytande skolor gör dock livet lättare för både lärare och elever på landsbygden – där klimatet är ett ständigt hot. 

Floden Atrai flyter långsamt fram genom det lummiga landskapet. Fisknät hänger upphängda över floden, barn leker och tvättar sig i vattnet. De lär sig att simma redan i tidig ålder – det är en förutsättning på landsbygden i Bangladesh, där människor ofta bor i direkt anslutning till floder och vattendrag. Det platta landskapet gör att översvämningar ofta drabbar landet efter monsunen som varar från juni till oktober och ger en av världens högsta medelnederbörder.

Det, tillsammans med att havsnivån stadigt stiger genom klimatförändringarna, ger dåliga odds för ett av världens mest folkrika och tätbefolkade länder. Här i nordvästra delen av landet är det Atrai och andra floder som svämmar över. Det sätter käppar i hjulen för att bedriva undervisning på traditionellt sätt, eftersom människor i byarna inte kan ta sig till skolorna.

Det finns emellertid ett sätt att bedriva undervisning även i en vattenvärld som Bangladesh. Det ser vi bevis på lite längre nedströms – där en träbåt ligger fastspänd intill flodbanken. Båten som är tillverkad i en kraftig stålstomme nedtill och i bambu upptill, med solceller på taket, är en flytande skola.

Den pressande solens strålar når inte in i klassrummet där det är förvånansvärt svalt.  Det naturliga ljuset filtreras genom bambuplankorna som bildar fönstren. Läraren Salma Khatun håller på att skriva multiplikationstabellen med en krita på den svarta griffeltavlan. Ryggarna av 28 andraklassare syns framför henne. 14 pojkar och 14 flickor sitter på rad i träbänkar på var sin sida av klassrummet. Eleverna rabblar gemensamt tabellen högt innan det blir dags för nästa ämne som är bengali (det inhemska språket). En flicka ställer sig framför klassen och läser en dikt utantill, varvid hela klassen upprepar meningarna. De kommer även att ha engelska och bildkunskap innan skoldagen är slut klockan elva. Kort skoldag kan tyckas, men eleverna kan räkna med att spendera minst lika lång tid med läxor i hemmet som de två och en halv timmarna i skolbänken.

Den korta arbetsdagen passar Salma Khatun, som annars är hemmafru, perfekt.

– Jag jobbar mellan halv nio och elva, sex dagar i veckan (alla dagar utom fredag som är muslimsk helgdag). Visst skulle jag kunna ta fler klasser, men jag har ju att liv hemma också, säger Salma, som är gift och har en sjuårig son i byn Vildohar Purbapara – ett stenkast från arbetsplatsen.

Salma är berättigad att undervisa till och med årskurs nio och har arbetat som lärare här i tio år. Engelska är favoritämnet och även om de landbaserade statliga skolorna ”sammanlagt skulle kunna ge fler arbetstimmar” så trivs Salma utmärkt med sitt jobb i den flytande skolan.

– Från mitt hus hör jag när barnen går till skolan på morgonen, så jobbet passar mig perfekt!

Lönen på omkring 250 kronor i månaden beskriver hon som bra.

– Jag klarar mig på lönen, och jag jobbar ju bara två och en halv timme om dagen.

En av eleverna i klassrummet är Sharmin Khatun, 7 år (Khatun är ett vanligt efternamn i Bangladesh). Hon bor i en by lite längre bort och åker båt till skolan varje morgon. Idén med flytande skolor tycker Sharmin är bra – för då ”kommer man alltid till skolan även när det är översvämningar”.

– Då spelar det ingen roll hur högt vattnet i floden är, säger hon och pekar på markeringar längs flodbädden som är i höjd med odlingarna intill floden, och som visar hur högt flödet gick i somras.

Sharmin trivs bra i skolan, och favoritämnet är bengali. Efter grundskolan kommer hon att plugga vidare till läkare.

– Jag vill ge tillbaka till mitt land och hjälpa våra människor.

Suprakash Paul blickar ut över floden och han ser nöjd ut. Den långa träbåten skär snabbt fram genom vattnet och motorljudet är det enda som stör den vackra naturbilden. Han är programansvarig för organisationen Shidhulai Swanirvar Sangsthas skolprojekt i de två distrikten Natore och Pabna i nordvästra Bangladesh. Projektet innefattar 22 skolbåtar och några flytande bibliotek. Skolorna har 66 lärare anställda som i sin tur undervisar 1 800 elever. Suprakash Paul har arbetat med organisationen sedan starten för tolv år sedan och sett att de många översvämningarna, främst under monsunsäsongen, gjort det ohållbart att enbart bedriva konventionell skolgång i området.

– De statliga skolorna på land hamnar under vatten när översvämningarna kommer, berättar han och ger exempel på 2007 och 2009 som båda var år med kraftiga översvämningar.

– Då kan inte eleverna gå till skolan och det drabbar landet negativt.

I Bangladesh räknas lärare som ett högstatusyrke, och Shidhulai Swanirvar Sangstha anställer enbart kvinnliga lärare.

– Vi ser det som ett fint arbete som kräver bra personer. Kvinnor har ofta bättre hand med barn, så därför anställer vi bara kvinnor, berättar Suprakash.

En lärare håller i samtliga ämnen, och har en utbildning på mellan tio och fjorton år bakom sig. De 22 skolbåtarna har tre klasser var om dagen (där varje klass varar i 45 minuter), vilket sammanlagt blir 66 klasser utlagda på lika många lärare. Ingångslönen på 150 kronor i månaden höjs varje år – för att efter tio år fördubblas. De flesta lärarna är mellan 20 och 40 år, och går i pension vid 60.

– De har en bra lön – för ett arbete som är tre timmar om dagen. Många har dessutom andra jobb vid sidan av, fortsätter Suprakash.

Med ett allt mer oförutsägbart klimatär det fler entreprenörer som på senare tid har kopierat idén och startat flytande skolor i Bangladesh. Vi befinner oss i november, och trots att det så här års ska vara kyligt i norra Bangladesh är det fortfarande långt över den normala temperaturen.

– Säsongerna kommer inte som de ska längre, säger Suprakash när vi närmar oss ett flytande bibliotek ett stycke längre nedströms.

Nazma Khatun, 30 år, hjälper till att iordningställa biblioteket på morgnarna. Hennes klass med årskurs två- elever börjar först efter lunch – på en skolbåt i närheten. Hon har arbetat som lärare i sex år och föredrar flytande skolor framför de konventionella.

– Här finns datorer som jag gillar att arbeta med. Det finns inga datorer på de statliga skolorna, klargör Nazma.

Även hon bor i närheten, vilket passar bra i valet av arbetsplats.

– Jag tar hand om mina egna barn på morgonen, går till biblioteket och håller sedan i min klass klockan 13–16.

Eftersom en av Nazmas döttrar går i klassen, gäller det att hålla isär det privata och undervisningen.

– I huset är hon min dotter, och i skolan är hon elev precis som alla andra, säger Nazma bestämt.

Biblioteket har många bokhyllor fyllda med litteratur – av såväl inhemska författare som utländska. Några killar och tjejer i blandade åldrar bläddrar i böckerna, men intresset vid datorskärmarna verkar vara ännu större. Mojidur Rahman, 35, har lärt ut datorkunskap i tio år. Han arbetar heltid i biblioteket, där han tidigare var volontär. Här hjälper han elever och andra som vill förbättra sina datorkunskaper i Photoshop, internet, Excel, Word och presentationer i Powerpoint.

– Vi befinner oss i en avlägsen del av landet. Det är oftast bara biblioteken som har datorer – hit kan människor gå för att öva, berättar han.

En som har kommit hit för att lära sig mer om datorer är Raihan Kabir, 17 år. Eftersom de statliga skolorna saknar datorer tar han sig hit. Han läser på högskola i staden Rajshahi, och målet är att arbeta på bank. Raihans familj kommer från en by i närheten och de senaste åren har han regelbundet kommit till det flytande biblioteket.

– Jag håller på att lära mig Excel nu. Roligast är att surfa på nätet helt klart, säger han och skiner upp i ett brett leende.

Båtar fullastade med rissäckar tuffar förbi på den brunfärgade floden. I en by som ligger intill biblioteksbåten, omgiven av tät grönska, är det som om tiden stått still i hundra år. Här blir det tydligt vad de flytande skolorna har för betydelse. Shek Ali Mandal är med sina 65 år byns äldste. Han har aldrig gått i skolan eftersom det inte fanns sådana i närheten när han var ung. Dagens flytande skolor ser han som något positivt.

– De är bra för oss. Skolorna fungerar under översvämningar, och våra barn har alltid nära till utbildning, avslutar Shek Ali Mandal.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons