Annons
Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap vid Uppsala universitet.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Publicerad 17 september 2018

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. 
Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.
– Mycket av den kontroll vi haft de senaste åren har snarare skadat professionen, säger hon.

Frågan om ökad tillit till lärarprofessionen är en het potatis just nu. I början av sommaren överlämnande Tillitsdelegationen sitt huvudbetänkande till regeringen. Delegationen hävdar att mer tillit och eget handlingsutrymme är nödvändigt i arbetslivet. 

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén skriver i en ledare om vikten av att värna om tilliten till lärarna. Hon nämner samtidigt att man från politiskt håll driver på för en mer ”tillits-baserad styrning” av offentlig sektor och menar att lärare ska få ökade möjligheter att vara proffs, befriade från pekpinnar uppifrån.

Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap vid Uppsala universitet – och hon anses i dag som en av landets främsta skolexperter på området. Hennes forskning rör skolans styrning och ledning med fokus på skolchefen och relationer till nationell och lokal politik, skolledning samt närsamhälle.
  
Enligt Elisabet Nihlfors har tilliten till lärare försvunnit genom en svepande kritik av skolan och misstro till lärarnas professionella förmåga att utöva sitt yrke. Men hon vill tro att vi befinner oss i ett positivt brytningsskede.

– Jag har en känsla av att en förändring är på väg, men jag har inga bevis för det. Eftersom vi har haft många beslut om förändringar under cirka 25–30 år från regeringar vilka har blivit kontraproduktiva och tagit ut varandra, så har det blivit som det har blivit. Men det finns indikationer på att det nu kan finnas möjligheter att öka tilliten, men det är inget som sker över en natt.  
 
Varför är det viktigt med tillit? 
 
– Om du har en bra utbildning för nästa generation, från förskola till vuxenutbildning och gärna inklusive högre utbildning, så får du ett starkt fundament i vårt gemensamma samhällsbygge. Om vi inte tror på vårt eget sätt att organisera utbildning på, då är vi väldigt farligt ute.
 
Det innebär inte att man inte ska vara kritisk, menar Elisabet Nihlfors. Utan enligt henne handlar det om att göra ständiga förändringar tillsammans med den profession det gäller – i det här fallet lärare och skolledare. 

– Det viktiga är att professionen är med och driver dessa frågor. Så som du blir behandlad, behandlar du andra. Att vara lärare handlar om att leda en verksamhet med mängder av olika människor och ha kunskaper inom olika ämnesområden. Du ska inte tvingas in i ett system som i dag är i obalans.
 
Elisabet Nihlfors menar att det är för mycket negativ kontroll i dagens skolsystem som leder fel.
 
– Mycket av den kontroll vi haft de senaste åren har snarare skadat professionen. Det är bra med data där vi kan jämföra resultat över tid men en förutsättning är att vi kan hantera den data som samlas in. Vi har hittills mest pratat om data på macronivå som förväntas effektiviseras på en mikronivå, men så blir inte resultat användbara, säger hon.
 
Ett exempel som Elisabet Nihlfors brukar ta upp är när man på macronivå konstaterar att man har dåliga matteresultat, då borde en kvalificerad kår veta vad som ska göras för att förbättra resultaten just i den klassen, på den skolan. 

– Problemet löses inte med att införa en timme mer matte i grundskolan, men så har det resonerats. En sådan åtgärd utgår inte från analys av vilka olika skäl som finns i olika miljöer, säger hon och fortsätter:
 
– Man ska inte minska kraven på kunskaper, men vägen dit är det som professionen kan göra någonting åt. Då ska lärare ha ansvar och befogenheter. Då måste man lita på att lärarna kan variera undervisningen, att de har olika alternativ, finner olika stödformer och att de bästa lärarna arbetar där de behövs mest.
 
Vad måste brytas för att stärka yrkets självständiga och kreativa sidor tror du?
 
– Jag tror att det är väldigt många olika saker. Jag hoppades länge att Skolkommissionen skulle sätta sig och diskutera saken noggrannare med alla ansvariga – det vill säga inklusive huvudmännens organisationer.
 
– Det behövs ett antal återkommande samtal med dem som tar beslut på olika nivåer för att lösa sakfrågor. Sedan måste saker få ta tid. Det krävs minst fem sju år för att lösa olika frågor. Sedan är det också skillnad på att ställa om i Arvidsjaur eller Lund, det är olika saker som behöver göras i olika miljöer om vi vill ha en likvärdig skola.

När Elisabet Nihlfors tillsammans med sina kollegor kokat ihop allt från sina analyser så blir det fyra ordpar som kommer tillbaka som viktiga för att få styrsystemet att gå ihop. De tre första är ansvar och befogenheter, kunskap och kompetens, och kommunikation och dialog.
 
– De här tre behövs för att förtroende och tillit, som är det fjärde ordparet, ska skapas eller inte skapas. Har du ansvar och befogenheter? Blir det kompetens av alla den kunskap som finns? Förs det en dialog? Ja, då växer ett förtroende och också en tillit. Det är parallella processer som när de verkar samtidigt kan ge en fungerande styrkedja.

Däremot ger inte dagens skola förutsättningar för lärare att bygga upp tillit, menar hon.
 
– Nej, det gör den inte överallt. Vi har minst 25 000 arbetsplatser och på några platser fungerar det, måste man tillägga. Men det är samtidigt väldigt svårt att synliggöra det här. Men kan man lyckas med att synliggöra att lärare är med i sin egen kunskapsproduktion, då tror jag man kan vara med och vända detta. Lärare ska inte bara vara en konsument av andras resultat. 
 
Elisabet Nihlfors tror att om vi får tillbaka tilliten till skola och utbildning så har vi ett grundfundament för en demokratisk stabilitet. 

– Jag tror också att tillit bygger på balansen mellan autonomi och insyn. Har man det så ökar frimodigheten och att våga pröva. Jag tror att vi skulle få mer experimentlust av detta.
 
– Vi behöver samhälleligt hjälpas åt med att säga: ”vi måste lita till att lärarna klarar av att genomföra det vi gemensamt kommit överens om är viktigt”. Det är så mycket som ska till för att möjliggöra tilliten. Men i dess fina bemärkelse är det ett fundament, och vi måste komma dit där vi kan lita på varandra inom professionen och mellan professionen och samhället.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons