Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Enligt skollagen är gymnasieelevernas garanterade undervisningstid 2 180 timmar på högskoleförberedande program och 2 430 timmar på yrkesprogram. Någon tidsangivelse per ämne finns inte.

Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna får den undervisningstid de har rätt till. Anledningen är att det långt ifrån är självklart att det sätts in vikarier när en lärare är borta, något Skolinspektionen menar kan vara ett problem.

– Om skolan inte har ett system att kompensera den här lektionen i efterhand så innebär det att eleven går miste om undervisningstid, säger Ulrika Foss Rudbeck, utredare på Skolinspektionen till Sveriges Radio.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén tycker att det är relevant att Skolinspektionen granskar frågan.

– Det är nog snarare regel än undantag att man inte sätter in vikarier vid kortare frånvaro. Detta i kombination med lärarbristen, som gör att det även vid längre frånvaro är det svårt att få tag i legitimerade vikarier, påverkar så klart elevernas möjligheter att få en bra utbildning, säger Åsa Fahlén.

Påverkar det även lärarnas möjlighet att göra ett bra jobb?

– Ja, absolut. Om det inte sätts in vikarier får både lärare och elever mindre tid på sig att nå målen. Det skapar förstås en stress bland lärare.

Men frågan om den garanterade undervisningstiden är större än frågan om bristen på vikarier. När Skolverket undersökte saken 2015 svarade nio av tio huvudmän och rektorer att gymnasieeleverna får den undervisningstid de har rätt till enligt lag. De tillfrågade lärarna var av en annan åsikt. 20 procent av lärarna svarar att deras lektioner blivit inställda någon gång under en given tvåveckorsperiod och 43 procent svarade att eleverna då ägnade sig åt eget arbete. Var fjärde lärare uppgav också att skolan inte dokumenterar om lektioner ställs in.

– På gymnasieskolan idag pratar man poäng per kurs, inte timmar, och som det ser ut idag finns ingen given koppling mellan poäng och timmar. Det kan därför skilja sig mycket åt både inom och mellan skolor hur mycket timmar som läggs ut på en kurs. Det är ett stort problem, säger Åsa Fahlén.   

– Lärarbrist och knapp ekonomi gör att jag är övertygad om att det finns många elever som inte får sin garanterade undervisningstid. Och det skapar en jättejobbig arbetssituation för lärarna, om man inte får de timmar man behöver för att genomföra kursen.

Lärarnas Riksförbund vill att utgångspunkten ska vara att en 100-poängskurs motsvara 100 undervisningstimmar. På sätt skulle det vara lättare att kontrollera att eleverna får sin tid.

– Sen vill vi ha ämnesbetyg. Om man tar matematik till exempel kan förstås tänka sig att elever på natur behöver mindre tid på de första kurserna jämfört med samhällselever, då kan man göra justeringar inom ämnet. Men grunden ska vara 100 poäng, 100 timmar. Många upplever att timmarna naggas lite i kanten. Det skulle innebära otrolig kvalitetshöjning om eleverna verkligen fick sin garanterade tid.