jonas_hall_algoritm
Ny undersökning

Skolinspektionen: För lite och för dålig problemlösning i gymnasiematten

Matematikundervisningen på natur- och teknikprogrammen håller inte måttet, enligt Skolinspektionen.
– Faran är att eleverna inte lär sig att lösa verkliga problem, säger Guldäpplet-prisade matematikläraren Jonas Hall till Skolvärlden.

Rapporten i korthet
  • En tredjedel av skolorna behöver utveckla undervisningen i att lösa matematiska problem
  • Elevernas problemlösnings-uppgifter lever inte alltid upp till styrdokumentens definition av ett matematiskt problem
  • på hälften av de granskade skolorna sällan förekommer diskussioner och reflektion i undervisningen. 
  • På hälften av de granskade skolorna förekommer sällan diskussioner och reflektion i undervisningen
  • I de enstaka fall lärarna ordnar diskussionsgrupper är de själva för passiva
  • Två av tre granskade skolor behöver konkretisera de nationella målen och de förmågor som eleverna ska läras sig bättre. Eleverna vet ofta inte vad de ska kunna.
  • I mer än var tredje granskad skola behöver lärarna anpassa undervisningen till varje elev bättre. 

Skolinspektionen har granskat undervisningen i matematik 3c inom naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på gymnasiet. Enligt rapporten präglas undervisningen av enskilt räknande i läroboken och en brist på tillfällen att resonera om matematiska problem och lära sig att se samband mellan begrepp. En av slutsatserna är att eleverna därför riskerar att inte få med sig nödvändiga kompetenser för framtida studier och yrkesliv.

– Den största faran med att följa bokens upplägg, där man först lär sig tekniker och sedan kommer det lite problemlösning på slutet, är att eleverna inte lär sig att lösa verkliga problem. Att de inte förstår att det faktiskt tar tid, och att en grej med problem på riktigt är att man inte vet på förhand vilken metod man ska använda.

Det säger Jonas Hall, matematik- och förstelärare på Rodengymnasiet i Norrtälje, som nyligen belönades med lärarpriset Guldäpplet för sin undervisning.

Enligt Skolinspektionens rapport finns det på vissa skolor en syn på problemlösning som ”någonting extra” för de som hinner eller satsar på ett högre betyg. Granskningen visar också att de flesta lärare på dessa skolor inte pratar med eleverna om strategier för matematisk problemlösning eller olika sätt att lösa uppgifter. Men i själva verket ingår problemlösning i målen för gymnasieexamen.

Jonas Hall ser det som helt nödvändigt att gå utanför matteboken för att ha en möjlighet att erbjuda eleverna all den kunskap de enligt styrdokumenten ska få.

– Läroböckerna duger inte. De är ofta ganska torftiga exempelsamlingar. Man får fundera på vilka andra ställen man kan kika för att hitta större utmaningar. Det finns en del inspiration att hämta om man tittar på 20th century skills exempelvis. Men det är inte enkelt, det tar tid att börja jobba med verklig problemlösning.

Annan kritik i Skolinspektionens rapport är att vissa skolor är för dåliga på att anpassa undervisningen till elevernas individuella nivå. Istället får alla ta del av samma ”medelnivå”-undervisning.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm