Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Det är Ekerö kommun som får kritik och ett föreliggande riktat till sig av Skolinspektionen. Anledningen är att skolan inte har tillgodosett elevens behov av ledning och stimulans för att nå längre i kunskapsutvecklingen – något som har lett till stora svårigheter i elevens skolsituation. I beslutet framgår det att skolan befarar att eleven riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, engelska och matematik.

– Det är lätt att tänka att de särbegåvade eleverna får klara sig själva för att de är så duktiga, men vi ser ofta att eleverna får problem eftersom de blir understimulerade. Vi har i flera fall sett elever som är hemmasittare på grund av att de tycker att det är så tråkigt att gå till skolan, säger Fredrika Brickman som är enhetschef för anmälningsärenden på Skolinspektionen i Stockholm.

Beslutet är ett av de första som behandlar stimulans och ledning av särskilt begåvade elever. Enligt Fredrika Brickman beror det bland annat på att det är svårt för myndigheten att ställa krav på området.

– Tar man exempelvis området särskilt stöd så kan vi kräva att skolan ska utreda och ta fram ett åtgärdsprogram som vi kan följa upp. Men när det gäller ledning och stimulans finns det inga sådana enskilda åtgärder som vi kan ställa krav på. Det gör att vi inte kan följa upp några åtgärder – och då är det egentligen inte heller någon idé att ställa krav, förklarar hon.

Därför har man i det aktuella fallet hittat en annan väg:

– Genom att kräva att huvudmannen faktiskt måste kartlägga elevens kunskapsnivåer har vi ändå kunnat ställa krav på området ledning och stimulans, säger Fredrika Brickman.  

Pia Rehn Bergander är rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten och välkomnar Skolinspektionens beslut.

– Jag ser det här som ett viktigt steg i att visa vad det betyder att faktiskt ge även elever som lätt når kunskapskraven ledning och stimulans för att nå längre. För skolorna betyder det att man behöver ta mer aktiv hänsyn till att man har ett stort spann av elever med olika förutsättningar och inte glömma dem som utvecklas snabbare, säger hon.

De elever som utgör de fem översta procenten när man mäter IQ brukar räknas som särskilt begåvade. Enligt Pia Rehn Bergander har förfrågningarna till SPSM kring särskilt begåvade elever ökat mycket det senaste året.

– I de flesta fall går det bra för de här eleverna, men på senare tid har det visat sig att det inte alltid gör det. Det är väl det som vi har varit dåliga på att se tidigare och som vi nu börjar prata om. I vissa fall fullföljer de här eleverna inte ens sin utbildning, vilket ju blir ett väldigt misslyckande för både individen och samhället.

Det här är lite nytt för skolorna, vi har inte så stor erfarenhet av att hantera sådana här fall.

Enligt Pia Rehn Bergander är det dock sällan begåvningen i sig som är problemet i de ärenden hon möter – hon menar att det ofta finns en annan svårighet i botten också.

– Särskilt begåvade elever kan mycket väl vara i behov av stöd trots sin höga begåvning. Ibland finns det en funktionsnedsättning som försvårar lärandet, och ibland har långvarig understimulans i sig lett till låsningar som till exempel gör att eleverna slutar arbeta eller komma till skolan.

Jacob Holm som är utvecklingsledare på Barn- och utbildningsförvaltningen i Ekerö känner igen sig i den bilden.

– Det här är lite nytt för skolorna, vi har inte så stor erfarenhet av att hantera sådana här fall. Oftast blir fokus väldigt mycket på en bedömning av när en elev är i behov av särskilt stöd. Medan det i de här fallen kan bli en mix där elever både har behov av särskilt stöd och åtgärder utifrån sin särskilda begåvning – vilket så klart blir en utmaning, säger han.

I det aktuella fallet har skolan utrett om eleven är i behov av särskilt stöd och extra anpassningar har satts in, men Skolinspektionen menar att man brustit i utredningen. Åtgärder för ledning och stimulans har också satts in. Eleven har bland annat fått uppgifter på högre nivå, tillgång till digitala skrivhjälpmedel och faktafilmer. Men det har inte varit tillräckligt för att stimulera eleven enligt Skolinspektionen och eleven har uttryckt att hen inte vill gå till skolan.

– Man har ju satsat mycket på eleven, men det hade behövts en grundligare utredning av elevens kunskapssituation och lärmiljö, konstaterar Jacob Holm.

Den bilden bekräftas också av Skolinspektionen, som menar att det är ett viktigt verktyg för att hitta rätt åtgärder för särskilt begåvade elever.

­– Det allra viktigaste är utredningen. Var behöver eleven extra stimulans? Och vad är det för slags stöd eleven behöver där den behöver det? Jag förstår att det är ett svårt pussel att lägga för en enskild skola, men jag tror att det behövs för att det ska fungera för eleven, säger Fredrika Brickman.

Många lärare upplever att det blir mer och mer man förväntas göra inom tjänsten.

Pia Rehn Bergander betonar att det är viktigt att man som lärare ger snabblärda elever kvalitativa utmaningar när en elev väl har konstaterats vara särskilt begåvad.

– Ger man bara mer av samma sak kan det lätt bli kontraproduktivt och då slutar de här eleverna lätt jobba, vilket i förlängningen kan leda till att de inte ens når de krav som minst ska uppnås, säger Pia Rehn Bergander.

Ekerö kommun är dock knappast ensam om att ha svårt att stimulera högpresterande eller särskilt begåvade elever. En granskning av naturvetenskapliga program på gymnasieskolan från december 2018 visar att på över 40 procent av de granskade matematiklektionerna får eleverna inte tillräckliga utmaningar.

Så hur ska man tänka som lärare för att nå alla? Pia Rehn Bergander menar att det är viktigt att vara uppmärksam redan i de lägre åldrarna.

– För dialog med de elever som får full pott hela tiden och fråga: ”Jobbar du väldigt mycket? Anstränger du dig för att få så här höga resultat?” Om eleven säger nej så är det ett viktigt observandum. Elever som aldrig behöver anstränga sig riskerar att utveckla undvikandebeteenden senare, då de saknar de strategier och den studieteknik andra elever har utvecklat.

Hon understryker att man som lärare ska se till att få hjälp och stöd när man känner att man behöver det, även kring särskilt begåvade elever.

– Många lärare upplever att det blir mer och mer man förväntas göra inom tjänsten, och den frustrationen tycker jag att vi ska ta på stort allvar. Här blir det viktigt att få stöd från sin skolledning och från den specialpedagog jag förutsätter finns på varje skola. Att man inte sitter ensam i det här, utan tänker och planerar tillsammans för att alla elever ska få vad de behöver, säger Pia Rehn Bergander.