”Skolkommissionen tassar fram i filttofflorna”

För två år sedan tillsatte vår utbildningsminister Gustav Fridolin en skolkommission. Utredningen är nu klar (SOU2017:13) och en proposition är att vänta inom kort.

Kunskapsresultaten, kvalitén i undervisningen och likvärdigheten i skolan, är frågor som lyfts. Personerna i utredningen har varit fackfolk med undantag av en politiker från Malmö. Kommissionen andas försiktighet och i stället för att ta ett helhetsgrepp om återförstatligande, tassar man fram i filttofflorna.

Huvudmannaskapet ska stärkas genom en statlig närvaro på regional nivå för att stärka och stödja skolhuvudmannen. Det låter ju ganska bra, men man undrar hur det ska gå med de regelbundna kontrollerna av skolorna. Det gäller inte minst friskolorna, som behöver kontrolleras bättre. Vad ska prioriteras?

När det gäller kompetensförsörjningen ska insatserna för fler behöriga lärare och skolledare stärkas. Idag råder det en flykt från läraryrket och många lärare byter både skola och kommun i en takt, vi inte tidigare har sett. Det har också varit mycket lätt att komma in på lärarhögskolan. Just nu ökar antagningen till lärarhögskolorna, men det tar lång tid att utbilda lärare. Bristen på legitimerade lärare kommer att vara katastrofalt stor de närmaste åren. Fi anser att både arbetsmiljö och löneläge behöver förbättras, om läraryrket ska bli attraktivt igen.

Kommissionens förslag om ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare låter bra. Detta ska vara nationellt reglerat och erbjuda ett likvärdigt system för utveckling under en lärares yrkesliv och för skolledare. Fi anser att fortbildning i normkritik och mänskliga rättigheter ska ha mycket hög prioritet. Lönebildningen ska även fortsättningsvis vara en fråga för parterna. Att det skiljer så mycket mellan lärarlönerna i kommunerna är ett stort problem för likvärdigheten i skolan. Lärarna ska fokusera på undervisning och frigöras från administrativa och andra sysslor – i den mån det är möjligt.

När det gäller finansieringen av skolan vill man fortsätta att lappa och laga i systemet genom ett ökat nationellt ansvar, där en miniminivå ska fastställas för undervisning och elevhälsa och fortsätta utreda andra former av statlig finansiering. Fi anser att det är bättre att staten helt övertar det ekonomiska ansvaret för att vi ska få en likvärdig skola i alla kommuner.

Vidare talas det om vikten av en god miljö för lärande och utveckling. Kommissionen föreslår att rektors ansvar när det gäller trygghet och studiero ska förtydligas i gällande läroplaner. Fi vill ha en ordentlig satsning på kuratorer och specialpedagoger. När det gäller förskolan vill Fi ha mindre barngrupper och verkar för gruppstorlekar på 10­–12 för barn mellan 1–3 år och 15–17 för barn mellan 3–5 år.

Alla vårdnadshavare ska göra ett aktivt skolval. Idag går det att välja skola om man vill. Här gör man det till ett obligatorium. Det som diskuterats mest och också upprört många är, att kommissionen föreslår att närhetsprincipen kan frångås, då antalet elever överstiger antalet platser. Då ska man kunna lotta ut platserna. Detta har kritiserats så starkt att det nog inte kommer med i propositionen. Fi tog avstånd på den senaste kongressen från det fria skolvalet, som inte är så fritt som det kan låta. För att få plats på en populär kommunal skola eller friskola, måste vårdnadshavaren sätta sitt barn i kö redan i småbarnsåldern. 

Något som också är märkligt är att det inte nämns ett ord om skolbiblioteken. Kan det bero på att ingen i kommissionen kan något om den frågan? Sedan 2011 ska alla skolenheter enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek, oavsett huvudman. Enligt Kungliga biblioteket saknar hälften av landets elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Detta är allvarligt i tider som dessa, när källkritisk kompetens och digitalisering är så viktiga i skolan. Det är kompetenser som bibliotekarier har i högre grad än andra yrkesgrupper.

Fi vill avskaffa vinstuttag i skolan. Om det sker kan stora resurser tillföras viktiga utvecklingsområden. Fi lägger i höst fram sin första skuggbudget, det vill säga en budget som har tagits fram på ideell basis utanför riksdagen. Alla våra förslag kommer att ha en finansiering.

Jenny Sandsten, utbildningsutskottet, skolpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ

Karin Odelblad, utbildningsutskottet, Feministiskt initiativ