”Skollagen är otydlig”
Större makt och ansvar till staten och lärarna – och mindre till kommuner och huvudmän. Det är innebörden av Miljöpartiets föreslagna läsa-skriva-räkna-garanti med ordinationsrätt för lärare.
Miljöpartiet dammade nyligen av Folkpartiets reformförslag att alla elever ska garanteras rätt att lära sig läsa, skriva och räkna i lågstadiet – men går ett steg längre och förenar det med att ge lärarna ordinationsrätt för extra stöd.
Den nya skollagen, som snart har två år på nacken, slår fast att elever med behov av stöd har rätt till det, men det räcker inte anser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin. Eleverna får ofta stödet för sent eller inte alls, eller så ingår inte just den typ av stöd som eleven behöver i åtgärdsplanen.
– Typexemplet är eleven som behöver fokusera på matte eller svenska en period eller behöver extra undervisning vid sidan om ordinarie. Den prioriteringen sker oerhört sällan, trots att behovet finns. Det är för att skollagen upplevs som otydlig, åtgärden upplevs som krånglig och de som sitter på pengarna sätter emot, trots att det är väldigt mycket mer samhällsekonomiskt lönsamt att göra de här insatserna tidigt, tillägger Gustav Fridolin.
Miljöpartiet vill ge lågstadieelever rätt att vid behov kunna prioritera svenska och matematik upp till årskurs 3. Elever som inte kan räkna, skriva eller läsa ska ha rätt till extra undervisningstid, till exempel på eftermiddagar, helger eller sommaren och rätt att gå en extra termin eller läsår. De ska också ha rätt till tekniska hjälpmedel, speciallärare om det behövs och en utökad strukturerad uppföljning av kunskapsresultaten.
Lärarnas Riksförbund denna reform kräver större nationell styrning. Vad säger du om det?
– Visst är det här ett statligt ansvar och ett förtydligande av möjligheterna på skolan. Vi tycker det är viktigt att komma ifrån att de olika beslutsnivåerna skyller på varandra och istället börjar samarbeta för hur vi än organiserar skolan så kommer det att finnas en statlig och en lokal nivå. Det man behöver diskutera är balansen mellan dessa och där tycker vi det behövs ett större statligt ansvar, säger Gustav Fridolin.
Vad säger du om utbildningsminister Jan Björklunds (FP) kritik av ordinationsrätt för lärare – att det får konsekvenser för rektorn som har ansvara för skolans ekonomi och personalens arbete, och att förslaget innebär mer läraradministration?
– Det är systemet i dag som innebär administration. Du kan hitta hur många lärare som helst som vittnar om att nu när man identifierar ett behov, så istället för att det är början på en pedagogisk resa, är det ofta början på en administrativ resa. Det ska fyllas i papper, man ska försöka få föräldrarna att hitta en diagnos för sina barn och det ska processas mellan skolledare och förvaltning. Det tar tid, istället för att lita på att lärarna är kompetenta att avgöra behoven.
Miljöpartiets föreslagna kunskapsgaranti för lågstadiet ska finansieras inom ramen för partiets skolsatsning på likvärdighet på ungefär 1,6 miljarder kronor.
– Det är en statlig satsning. I grunden är det ju huvudmannens uppgift och lagen säger redan i dag att man ska få det stöd man behöver, men det här är ett sätt att se till att det blir verklighet. Med mer stöd kostar det mer och då är vi beredda att finansiera det, säger Gustav Fridolin.