Skolmärkta pengar används inte

Förra året hade kommunerna möjlighet att utnyttja 24 olika statsbidrag, som framförallt syftade till att främja den nationella skolutvecklingen. De skulle användas till yrkesutbildningar, till att öka lärarnas behörighet och kompetens, till omsorg på obekväm arbetstid, läxhjälp och karriärtjänster.

Men hela 62 procent av statsbidragen stod 2014 outnyttjade, visar en ny rapport från Skolverket. Siffran har varit ungefär densamma under flera år: 2011–2014 har i snitt 60 procent av statsbidragen inte använts.

– Bidragen är till för att utveckla skolan. Det är viktigt att kommuner och fristående skolor hela tiden driver ett utvecklingsarbete och vi vill att våra satsningar stödjer det arbetet, säger Johanna Freed, tillförordnande enhetschef på Skolverket, i ett pressmeddelande.

Skolverket konstaterar i rapporten att kommuner i södra Sverige deltar oftare i satsningar med statsbidrag än kommuner i landets norra delar. Även storstäder och större städer är flitigare på att delta än övriga kommungrupper. 

Trots att så få bidrag används uppger kommunerna att de har behov av bidragen. Ändå söker kommunerna en väldigt liten del av bidragen. Största hinder uppges vara att vissa av satsningarna kräver att kommunerna själva skjuter till pengar. Att budgetera för det kräver tid och långsiktig planering – något som ofta saknas.

Skolverket efterfrågar därför en förbättrad dialog med kommuner och fristående skolor, för att bättre kunna anpassa statsbidragen till de behov som finns.

– I dag styr regeringen till stor del hur bidragen är utformade. Vi ser ett behov av mindre detaljstyrning för att bättre kunna anpassa satsningarna till kommuners och fristående skolors väldigt olika förutsättningar och behov, säger Johanna Freed i ett pressmeddelande.

Att kommunerna tenderar att lämna statsbidrag outnyttjade, konstaterade Lärarnas Riksförbund redan i april i rapporten ”Pengar i sjön”.