Annons
Foto: Terése Andersson

”Skolor ska inte kunna säga nej”

Publicerad 10 maj 2016

Många nyanlända elever på kort tid sätter skolorna under stark press. Men långt ifrån alla.
– Det är ofta de skolor som redan har tuffa utmaningar och många elever med utländsk bakgrund som får ta emot ännu fler, säger LR:s ordförande Bo Jansson.

Fakta

Så säger lagen

Sedan 1 mars kan kommuner tvingas ta emot flyktingar. Anvisningslagen innebär att ingen kommun kan säga nej till att ta emot invandrare som har fått uppehållstillstånd och ska lämna Migrationsverkets boenden.

Kommuner som tidigare har haft ett stort mottagande behöver inte ta emot några flyktingar enligt lagen.

Kommunerna får bidrag från staten för varje flykting de tar emot.

Relaterat

Förra året kom det 71 000 barn och ungdomar under 18 år till Sverige. Antalet i åldern 13-15 år motsvarade drygt fem procent av alla elever i årskurs 7-9, enligt beräkningar av Skolverket.

Med nyanländ avses i det här sammanhanget en person som under de senaste 12 månaderna (det vill säga från den 22 november 2014) skrivits in i Migrationsverkets mottagningssystem eller som fått uppehållstillstånd under 2015.

Fem procent är detsamma som mellan en och två elever per klass, en långt ifrån omöjlig uppgift att klara för de flesta skolor.
Men fördelningen mellan Sveriges kommuner varierar mycket kraftigt. I till exempel Åsele var andelen nyanlända i högstadieåldern i slutet på förra terminen 38 procent av antalet folkbokförde i kommunen i motsvarande ålder, i Ljusnarsberg var andelen 28 procent och i exempelvis Gullspång 26 procent.

I Vaxholm och Danderyd var andelen vid samma tidpunkt 0 procent och i Vellinge, Täby och Lidingö 1 procent, enligt Migrationsverkets statistik. Den skeva fördelningen är ingen tillfällighet.

Läsåret 2013/2014 hade var tredje svensk skola överhuvudtaget ingen nyanländ elev som slutförde högstadiet och drygt tusen skolor hade högst två. Samtidigt fanns det ett femtiotal som hade fler än tio nyanlända och på 26 skolor var minst var femte elev som slutade årskurs 9 nyanländ.

2015 konstaterade DN i en granskning att fyra procent av Sveriges grundskolor tog emot en tredjedel av alla nyanlända eleverna.

– Fördelningen måste bli mycket jämnare. Det finns skolor som tar emot extremt många nyanlända barn och ungdomar, samtidigt som det finns skolor som i stort sett inte tar emot några alls. Så kan det inte få fortsätta. På samma sätt som en kommun inte ska kunna säga nej till att ta emot nyanlända, bör inte heller enskilda skolor kunna göra det, säger Bo Jansson.

– En jämnare fördelning mellan både kommuner och skolor skulle dessutom stärka likvärdigheten i skolan.

Och integrationen?

– Det tror jag. Integrationen fungerar bäst när eleverna är blandade. Det är alldeles för stor segregation idag. Det finns därför flera skäl att se till att nyanlända elever fördelas på ett jämnare sätt mellan Sveriges skolor.

Lärarbristen har hittills gått över alla prognoser

Redan före den senaste flyktingvågen var det stor lärarbrist i Sverige. Häromåret till exempel uppskattade SCB att det 2025 kommer att saknas 65 000 lärare.
Bara de senaste månadernas flyktinginvandring till Sverige har, enligt regeringens beräkningar, gjort att bristen har ökat med ytterligare 17 000.

– Prognoser blir dock snabbt inaktuella. Det är heller inte så enkelt att man ut utifrån antalet nyanlända elever snabbt kan räkna fram behovet av nya lärare. Förutom antalet avgörs mycket av de nyanländas skolbakgrund som kan variera mycket, säger José-Luis Berrospi som är undervisningsråd på Skolverket.
Även om det är svårt att fastställa det exakta antalet, innebär fler elever utan tvekan ökat behov av lärare.

Dessutom lärare med specialkompetens. Många av dagens yrkesverksamma lärare har ingen eller bristande erfarenhet av undervisa elever med annat modersmål än svenska. De har heller inte fått någon kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt.

– Lärarbristen har hittills gått över alla prognoser och blivit större än vad någon kunnat prognostisera, säger Bo Jansson.

Vad ska man göra?

– Det finns inga genvägar. Läraryrket måste bli mer attraktivt. Samtidigt är det väldigt många lärare – tiotusentals – som har lämnat läraryrket och som i dag arbetar med annat. Om de återvänder till skolan skulle en del av lärarbristen lösas. Men ska de komma tillbaka måste arbets- och lönevillkoren förbättras.

– Det behöver också satsas på fortbildning av yrkesverksamma lärare, till exempel lärare i svenska som andra språk och på ett lärarlyft för de lärare som undervisar i svenska som andra språk men som inte är behöriga i ämnet. Jag tycker att man borde ge fler möjlighet att studera till SFI-lärare över sommaren. 

 Det kostar mycket pengar.

- Utbildning måste få kosta. Den är en nyckelfaktor för att vi ska lyckas med integrationen. Motsatsen vore förödande. Samtidigt är det feltänkt att se utbildning som en kostnad. Den är i längden en investering.

Alla elever som inte når målen, bör gå på sommarkurser

Det är stora skillnader mellan många nyanländas skolbakgrund. En del befinner sig på samma eller högre nivå än sina svenska kamrater i motsvarande ålder, medan andra har mycket bristfällig eller till och med ingen skolbakgrund alls.

– Ur ett lärar- och utbildningsperspektiv är situationen komplicerad. Att få in elever i klassen som åldersmässigt är lika, men där några knappt gått i skolan medan andra i exempelvis matematik ligger långt före de svenska eleverna, är en enorm utmaning, säger Bo Jansson.

Bör man nivågruppera mer?

– Jag tycker att de nyanländas ålder i för hög grad styr vilken årskurs de hamnar i. Ska det här hålla, måste vi nivågruppera i större utsträckning. Barn från exempelvis Somalia som knappt har gått i skolan har inte samma förutsättningar som barn från Syrien med god skolbakgrund. Samtidigt kan vi av sociala skäl inte ha för stora åldersskillnader.

Prioriterad timplan för nyanlända?

– Det tror tror jag är nödvändigt, framför allt för dem som kommer till Sverige i relativt hög ålder, till exempel på högstadiet.

Obligatorisk sommarskola?

– Ja, men inte bara för nyanlända. Alla elever som inte når målen, bör gå på sommarkurser. Principen att man ska klara grundskolan för att gå på gymnasiet ska gälla för alla ungdomar, oavsett om de är födda i Sverige eller inte. De elever som behöver extra hjälp ska få det.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons