”Skolpolitik är en fråga om värderingar”
Är din idé evidensbaserad? Var finns forskningsbeviset? Det är två utmärkta frågor om du vill diskvalificera och tillintetgöra andras idéer. Vi ser detta på flera sätt inom den skolpolitiska debatten. ”Det finns forskning som säger att” använder man utan att säga vilken forskning man menar. ”Det finns ingen forskning inom området” använder man för att slå ner en idé som man själv inte gillar.
Det finns en allmän uppfattning att beslut, till exempel inom skolpolitiken där jag är aktiv som debattör, borde vara evidensbaserade. Det man glömmer är två viktiga saker. För det första heter det ”skolpolitik” och politik är värderingsbaserad. Mängder av beslut om skolan, i generation efter generation, har fattats efter eget tyckande, tro och övertygelse. Det är inget fel att söka efter mer forskningsbaserade beslut, men det är naivt att tycka att politiska beslut i skolans värld alltid ska ha forskningsbevis i bakgrunden.
Det andra man glömmer bort, främst i skoldebatten, är att läraryrket är ett konstnärligt yrke. Pedagogik är inte och kan inte bli lika exakt som till exempel inom medicinen där man relativt enkelt kan mäta skillnaden mellan två olika behandlingar. Lärare är artister och måste få undervisa på olika sätt utifrån sina styrkor, talanger, övertygelser och gruppens behov just här och nu.
Det är begripligt att vilja fastställa ”den rätta” metoden för matematikundervisningen i årskurs 3 eller biologiundervisningen i årskurs 9. Skolans värld och skolpolitik i synnerhet är ”tyckandets” värld. Det jag menar är att det alltid har varit så och alltid kommer att vara så eftersom det sällan finns en enda metod som är bäst i alla situationerna.
Ska man inte forska om pedagogiska metoder? Jo, klart man ska göra det. Men för den som vill förändra gäller andra spelregler. Om du nu tycker, som jag, att regeringens politik beträffande kontroller, mätningar och betyg är felaktig, kommer inte några som helst forskningsbevis att ändra makthavarnas uppfattningar eftersom de själva saknar forskningsbevis för sina antaganden. Kom ihåg att politik är värderingsdriven, inte vetenskapligt driven.
Det som måste göras är att påverka makthavarnas värderingar. Jag försöker på mitt sätt genom att påpeka att målstyrning i grunden är en anti-demokratisk idé eftersom den strävar efter likhet – alla bedöms mot samma uppsättning av mål, oavsett förutsättningar, social bakgrund och behov. Demokrati innefattar pluralism och rätten att utvecklas olika. Det är inte lätt att påverka politiken, men vi är rätt många nu som har tröttnat på mäthysterin inom skolans sfär.
Tyck till. Säg din mening. Förklara dina värderingar. Berätta om dina erfarenheter. Säg ifrån om det som begränsar ditt artisteri. Om vi är tillräckligt många och uttrycker oss tillräckligt kraftfullt, kommer även de som fattar besluten att lyssna, med eller utan forskningsbevis.
På dem bara!
John Steinberg
fil. dr., författare till boken ”Panik i skolpolitik”