Annons

Skolrevolutionen ett misslyckande?

Publicerad 24 mars 2011

Två revolutionerande reformer infördes i skolvärlden för 20 år sedan. Dels kommunaliseringen, dels den så kallade valfrihetsreformen.
Båda har skapat stora förändringar.
Lärarnas Riksförbund är initiativtagare till en ny bok, där 17 röster problematiserar följderna av framför allt kommunaliseringen.

Fakta

Medverkande författare

"Kommunaliseringen av skolan – Vem vann? Vem förlorade?" är utgiven på Ekerlids Förlag. Redaktör är Christer Isaksson.
Medverkande författare:
Ann-Cathrin Haglund: Lärare, adjunkt, riksdagsledamot (M), ordförande utbildningsutskottet, landshövding i Malmöhus län och därefter Uppsala.
Lars Leijonborg: Riksdagsledamot och partiledare (FP), utbildningsminister, högskole- och forskningsminister.
Niklas Stenlås: Ämneslärarutbildning, forskare vid Institutet för framtidsfrågor, disputerat vid Uppsala universitet.
Ann Renbjer: Lärare, fackligt aktiv.
Bengt Silverstrand: Riksdagsledamot (S), utbildningsutskottet.
Ann Erikson Carlsson: I samtal med Christer Isaksson, lärare, skolledare, chef Skolverkets avdelning för kursplaner och läroplansfrågor.
Ewa Hedkvist Petersen: Riksdagsledamot (S), utbildningsutskottet, Europaparlamentariker.
Kjell-Olof Feldt: Riksdagsledamot (S), finansminister, ordförande Friskolornas Riksförbund.
Ylva Johansson: Riksdagsledamot (vpk) resp (S), utbildningsutskottet, skolminister (S), biträdande socialminister.
Hans Bergström: Ledarskribent DN, docent i statsvetenskap, chefredaktör DN.
Ingegerd Wärnersson: Riksdagsledamot (S), lärare, rektor, skolminister, landshövding.
Jan-Eric Gustafsson: Professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Rossana Dinamarca: Läser lärarprogrammet, riksdagsledamot (V), utbildningsutskottet, utbildningspolitisk talesperson (V).
Helen Fritzon: Lärare, heltidspolitiker (S) i Kristianstads kommun, partistyrelsen (S).
Jan Björklund: Officer, kommunalpolitiker, ledamot skolstyrelsen, skolborgarråd, skolminister, partiledare (FP), utbildningsminister, vice statsminister.
Förordet är skrivet av Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Skolan kommunaliserades efter en jämn omröstning i riksdagen den 8 december 1989. I början av 1990-talet kom också den så kallade valfrihetsreformen och friskolorna kom in på arenan på allvar. I dag går 11 procent av grundskoleeleverna i en friskola. Motsvarande siffra för gymnasiet är 22 procent.
Hittills har ingen riktig utvärdering gjorts trots politiska löften från både opposition och regering. Detta faktum är en av orsakerna till att antologin "Kommunaliseringen av skolan – Vem vann? Vem förlorade?" kommer ut just nu. Initiativtagare är Lärarnas Riksförbund som driver frågan om ett återförstatligande av skolan.
I boken skriver 17 debattörer med skiftande partifärg och bakgrund i var sitt kapitel om följderna av kommunaliseringen av skolan. Bland dem dåvarande finansministern Kjell Olof Feldt och utbildningsminister Jan Björklund.

Persson tackade nej

Målet med boken är att göra en historisk tillbakablick men framför allt göra ett försök att se framåt. Kommunaliseringen av skolan var en del i en politisk målsättning att ytterligare öka det kommunala självstyret. En av de tydligaste förespråkarna för denna rörelse var skolminister när reformen togs, Göran Persson.
I dag passar han på debatten kring kommunaliseringen. Han nämner dock i sina memoarer bland annat att han vid tillfället var fullt medveten om att reformen skulle sänka lärarnas status.
– De enda som svarade nej på min fråga att skriva i boken var Göran Persson, och hans fru Anitra Steen, som då var statssekreterare på utbildningsdepartementet. Alla andra tillfrågade svarade ja direkt.
Orden sägs av Christer Isaksson, mångårig politisk skribent och redaktör för antologin.
Hur ser du på arbetet med boken?
– Jag är fascinerad och tagen av engagemanget. Ann Cathrin Haglund skriver att ”hon funderat på denna fråga varje dag i 20 år”. Den känslan kan jag spåra i alla texterna.
Om vi går tillbaka tjugo år till hösten 1989 så var stämningen bland lärarna i det närmaste upprorisk. Många vittnar om att de knappt tog notis om att Berlinmuren föll under samma period.
Det förekom både strejker och demonstrationståg bland lärare. Metta Fjelkner är adjunkt och var redan 1989 fackligt aktiv. Hon strejkade inte men gick i stora demonstrationståg, både i Lund och i Stockholm.
I dag är hon ordförande i Lärarnas Riksförbund:
– Vi hade faktiskt besök av skolminister Göran Persson för en debatt på min skola, Frostaskolan i Hörby, under tidig höst 1989. Vi framförde våra synpunkter och vi trodde verkligen att han lyssnade på oss.
– Sedan drev jag själv länge linjen att vi skulle ”gilla läget”. Men förbundskongressen har svängt och vill nu att vi aktivt ska arbeta för ett återförstatligande. Och alla de undersökningar vi inom förbundet gjort genom åren bland både väljare, föräldrar och lärare bekräftar att en majoritet vill ha ett större statligt ansvar för skolan.

Ingen enad kår

Ett av problemen har hela tiden för lärarna varit att de inte stått eniga. En del lärare blev vinnare när skolan fick kommunerna som huvudman. Andra förlorade. När betoningen las på social omsorg snarare än kunskap blev förlorarna i första hand lärare med längre utbildning, som till exempel adjunkter och lektorer.
Lösningen blev för regeringen 1989 att få med sig en del lärare med ett bud om bland annat högre löner.
Varför kommer antologin just nu?
– Det har gått tjugo år sen kommunaliseringen och vi ser att utvecklingen har gått precis i den riktning vi varnade för. Vi varnade för minskad likvärdighet och ökad segregation. Men vi trodde aldrig i vår vildaste fantasi att vi skulle få så rätt. Det är en oerhörd besvikelse, säger Metta Fjelkner.
– Sedan är det klart att om vi fått signaler om att en utvärdering var på gång, ja, då hade vi kanske gjort något annat än initierat en bok.
Hon nämner också hur märkligt hon tycker det är att utvärderingen inte påbörjats. Trots tydliga politiska löften:
– En utredning måste tillsättas men det här är i dag en partiskiljande fråga inom alliansen. Eftersom Björklund måste hålla ihop alliansen drar han ut på det.
Hur ser framtidens skola ut för dig?
– När jag ser mina egna barnbarn, som är 6, 3 och 1,5 år, och andra småbarn i barnvagnar runt mig så önskar jag att de alla får en chans att utvecklas utifrån sina egna förmågor och att deras föräldrar ska slippa kompensera dem för det skolan inte kan ge. Och de som behöver specialstöd ska få det, säger Metta Fjelkner

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons