Skolvalet orsak till växande skillnader

Resultatmässigt ökar gapet mellan svenska skolor. Forskare vid Stockholms och Uppsala universitet har under flera år studerat hur det fria skolvalet har bidragit till utvecklingen och i mitten av november presenterades rapporten ”Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor”.

De fyra forskarna Bo Malmberg, Eva Andersson, Zara Bergsten och John Östh skriver i sin sammanfattning: ”vår forskning pekar på att den svenska skolvalsreformen inte har gett de positiva resultat som dess förespråkare ställde i utsikt när den genomfördes. Den lanserades som en frihetsreform som genom ökad konkurrens skulle skapa världens bästa skola. Men det som har skapats är en skola med ökande klyftor och med resultat som enligt PISA har försämrats från år till år”.

I korthet visar rapporten att svenskfödda föräldrar och medelklassgrupper väljer bort skolor som domineras av synliga minoriteter. Den visar också att den ökande boendesegregationen inte har bidragit till ökade resultatskillnader, liksom att det i första hand är priviligierade grupper som utnyttjar skolvalet.

– Dessa grupper låter barnen skolpendla längre sträckor och bort från områden med resurssvaga familjer, säger Eva Andersson. Samtidigt har vi sett att bostadsadressen spelar större roll i skolvalet än klasstillhörigheten. Föräldrar med lägre utbildningsnivå och socioekonomisk status väljer nästan alltid utifrån närhetsprincipen och inte efter skolors resultat eller profil.

Eva Andersson säger till Skolvärlden att de växande skillnaderna mellan svenska skolor är problematiska ur rättvisesynpunkt. Men mycket talar också för att skillnaderna leder till att de genomsnittliga resultaten försämras.

– OECD pekade 2004 på att länder med jämn kvalité mellan skolor har de bästa resultaten överlag. Vi kan inte slå fast ett sådant orsakssamband i Sverige – att skolsegregationen orsakar sämre resultat generellt – men vi kan se en sådan utveckling, säger hon. 

För två år sedan undersökte forskarlaget om boendesegregationen är boven i dramat när det gäller de ökande resultatskillnaderna. Men så var alltså inte fallet.

– Vi har data över samtliga elever som har gått ut nian och gjort PISA-testet. Utifrån mellanskolsvariansen, det vill säga skillnaden mellan skolor i hur de har klarat testet, flyttade vi samtliga elever till den skola som låg närmast respektives bostadsadress. Vi fann då att om alla elever gått i sin närmaste skola hade skillnaderna i resultat mellan skolor varit små. Att barnen (föräldrarna) valt skola har inneburit en kraftig sortering av elever och det har i sin tur ökat skillnaderna mellan skolor över tid.

En klar majoritet av föräldrarna, 64 procent, svarar i en enkätstudie att de är för skolvalsreformen. Men samtidigt är 53 procent kritiska till hur skolvalssystemet fungerar.

– Vi kan se att många föräldrar är kluvna kring valet av skola. Man har motstridiga känslor. En vanlig kommentar i vår enkät var: ”vi tvingades välja skola, men valet kanske inte var det bästa för samhället”, säger Eva Andersson.