Skolvalsforskaren: ”Vår undersökning bara en av pusselbitarna”
Det fria skolvalet har inte påverkat utsatta samhällsgrupper negativt, slog en rapport från Institutet för näringslivsforskning fast i juni. Samtidigt är rapportförfattaren Karin Edmark öppen för att den kanske inte ger hela bilden.
Tidigare forskning har pekat på att elever som tillhör samhällets mer utsatta grupper kan ha missgynnats av det skolvalsreformen. Även Skolverket har dragit liknande slutsatser. Men studien från Institutet för näringslivsforskning – som nu publiceras på svenska av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) – kommer fram till att så inte är fallet.
– Men vi har inte heller funnit stöd för att reformen skulle leda till en förbättring av resultaten, säger nationalekonomen och rapportförfattaren Karin Edmark till Skolvärlden.
Slår det här hål på idén att socioekonomiskt utsatta grupper skulle ha förlorat på det fria skolvalet?
– Vårt resultat ger i alla fall inget stöd för hypotesen att införandet av det fria skolvalet har skadat elever från de grupper i samhället som vi studerat. Sen vill man ju alltid vara försiktig med hur långt man kan dra sina resultat.
För att svara på frågan om huruvida skolvalsreformen har påverkat elevers skolresultat på olika sätt beroende på familjebakgrund definieras fyra faktorer, som kan sägas kopplade till socioekonomisk status: inkomstnivå, utbildningsnivå, huruvida föräldrarna är födda i Sverige och hur hög ungdomsbrottsligheten är i det område där eleven bor.
Parametern ”utrikes födda föräldrar” är väl egentligen väldigt trubbig? I debatten när någon refererar till invandrare som en utsatt grupp så menar hon nog inte folk som invandrat från Tyskland, Norge och Danmark, som är ganska stora grupper av invandrare i Sverige. Finns det inte en risk att den parametern säger någonting annat än det man tror att den säger?
– Jo, det finns det absolut. Jag kan bara hålla med där. Vi valde de grupper vi valde för att de är intressanta. Men det finns många andra man skulle kunna titta på också, absolut.
Och sen avläser ni parametrarna individuellt. Ni staplar dem inte och visar hur reformen påverkat den som kommer från ett hushåll med låg inkomst, och låg utbildningsgrad och som bor i ett område med hög ungdomsbrottslighet.
– Ja just det. Vi gjorde några prov med att lägga ihop dem, men det blev svårt att säga någonting eftersom det inte blev så många individer i de här mindre grupperingarna. Det blev för lite data kvar. Men om man tittar på riktningen i de resultat vi fick fram så ser de likartade ut. De skiljer sig inte så mycket från de andra, däremot är de mycket mer osäkra. Därför har vi inte med dem i rapporten. Det kanske vi borde ha haft.
I rapporten beskrivs scenariot att en skola drabbas av att de studiemotiverade eleverna försvinner, och att skolan med tiden läggs ner, och därmed blir ett övergående problem. Men att det finns elever som går kvar hela vägen fram till nedläggningen.
Skulle det vara intressant att titta på effekterna för just de elever som är kvar på en sådan skola?
– Ja, det är också intressant. Nu har vi tittat på det här stort och generellt, och de effekter vi mäter kan innehålla många olika mekanismer, som kan gå i olika riktning. Vår undersökning är bara en pusselbit i beskrivningen.