Annons

Kritiken: Skolverket behöver en nystart

Publicerad 27 november 2015

Fakta

Skolverkets utveckling

  • Skolverket bildades 1991 och ersatte dåvarande Skolöverstyrelsen. Uppgiften var att följa utvecklingen i den svenska skolan, ta fram statistik och kunskapsöversikter och arbeta med utvecklingsinsatser. 
  • 2003 lyfts alla utvecklingsinsatser över till nybildade Myndigheten för skolutveckling som fick ett långtgående uppdrag att stödja kommuners och skolors utvecklingsarbete.
  • Fem år senare, 2008, läggs Myndigheten för skolutveckling ned. Det bestäms att staten inte ska arbeta med regionala och lokala utvecklingsinsatser. Skolverket får en mer renodlad nationell och övergripande roll. Samtidigt skapas Skol-inspektionen som tar över alla frågor om tillsyn.
  • Det nya Skolverket arbetar de första åren mycket med att skriva nya läroplaner och implementera dem. Men snart ökar uppdragen i antal och bredd: Handläggning av lärarlegitimation, olika slags analyser och inte minst återkommer utvecklingsinsatserna, som blir allt större, mer undervisningsnära och lokala.
  • Under januari 2015 inleddes en organisationsöversyn som ska vara klar den 1 april 2016.    

 

Några nya uppdragför Skolverket

  • Samverkan för bästa skola. Uppdraget gavs i juni och ska pågå tills vidare. Skolverket får använda 30 miljoner under 2015. Därefter ska kostnaderna för detta uppdrag och två andra uppdrag riktat mot ”skolor med tuffa förutsättningar” uppgå till 600 miljoner årligen.
  • Utvärdering av betyg från årskurs 6. Uppdraget gavs den 30 juli i år och ska redovisas 16 december 2016. 3 miljoner får användas under 2015 och 0,5 miljoner under 2016.
  • Kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk. Gavs i början av juli. Förslag på nya kursplaner samt kunskapskrav ska tas fram. Inga nya pengar ges och det ska redovisas 31 oktober 2015. 

Källa: Skolverket

 

Statskontorets förslag

  • Statskontoret anser att Skolverket behöver en nystart. Här några av förslagen:
  • Att regeringen förtydligar förväntningarna. I dag har Skolverket utvecklats till att i huvudsak utföra uppdrag, men förväntas samtidigt vara en självständig myndighet.
  • Att regeringen prioriterar vilka uppdrag man lägger och hur detaljerat dessa utformas. Mängd och detaljrikedom skapar inflexibla och konkurrerande uppdrag.
  • Att regeringen ser över finansieringen. Att pengar är knutna till särskilda uppdrag hindrar planering, kompetensförsörjning och effektivt utnyttjande av resurser.
  • Att regeringen ser över ledningsformen och tillsätter en styrelse.
  • Att Skolverket finner former för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Den har varit eftersatt i många år som en följd av resursbrist.
  • Att Skolverket utvecklar resultatuppföljningen. I dag redovisas oftast vad som är gjort och vad målgruppen tyckte om det. Men sällan effekterna

Källa: Statskontorets ”Myndighetsanalys av Skolverket”.

Relaterat

Regeringen får hård kritik för sin styrning av Skolverket. En kraftig ökning av detaljerade uppdrag har gjort myndigheten osjälvständig och många av dess insatser är inte anpassade efter de verkliga behoven. Det framgår i en rapport från Statskontoret.

Det ökade politiska intresset för skolan har inneburit att Skolverket på kort tid har vuxit snabbt och genomgått stora förändringar. Oavsett färg har de senaste årens regeringar lagt så många och så detaljerade uppdrag att Skolverket har haft svårt att genomföra dem på ett bra sätt.

Tidigare har Riksrevisionen kritiserat regeringen för det här, och nu instämmer alltså Statskontoret i den kritiken. 

– I grunden handlar det om att skolan är ett väldigt intressant politikerområde samtidigt som regeringen har begränsade möjligheter att påverka eftersom skolverksamheten främst styrs av kommuner och friskolekoncerner. Då blir Skolverket ett viktigt verktyg för regeringen och det gör att Skolverkets verksamhet böljar fram och tillbaka i takt med skolpolitiken, säger utredaren Anders Widholm.

Skolverket har gått igenom flera omorganisationer sedan myndigheten bildades (se faktaruta). Så sent som 2008 bestämdes det att staten inte skulle syssla med lokala utvecklingsinsatser, utan ha ett mer renodlat nationellt ansvar. Men det var då. Skolkrisen och ett nyvaknat politiskt intresse för skolan fick först Alliansen och nu den rödgröna regeringen att öka den statliga inblandningen i skolan. Bland Skolverkets nya uppdrag finns till exempel handläggning av lärarlegitimationer, betydligt fler statsbidrag att fördela och en rad nya utvecklingsinsatser. Bara i år hanterar Skolverket nästan 100 olika regeringsuppdrag, och dessa utgör 90 procent av myndighetens budget.

Ett problem är mängden uppdrag i sig. Det gör att de konkurrerar om skolors och lärares tid, resurser och uppmärksamhet. Dessutom krockar de ofta med varandra. Det finns till exempel flera samtidiga utvecklingsinsatser riktade mot rektorer. En annan krock är Mattelyftet och Läslyftet, där många lärare inte hunnit gå det första förrän det andra börjar. 

Ett annat problem är att uppdragen är för detaljerade. Det gör att Skolverket inte kan anpassa dem efter de behov som finns ute i verksamheterna. Till exempel är många av de olika statsbidrag eller utvecklingsinsatser som finns, bundna till en viss tid eller till en viss form av motprestation från skolan eller huvudmannen.

Ett tredje problem är att finansieringen i regel är knuten till uppdragen. Det är det som gör att det är kö till vissa statsbidrag, medan andra förblir oanvända. Skolverket får nämligen inte omfördela resurser från ett uppdrag till ett annat.

– Det är också så att detaljregleringen föder sig själv. Eftersom Skolverket inte har utrymme för egna initiativ kommer det nya detaljregleringar som talar om vad de ska göra. Ibland kan man nästan se att regeringen uttrycker sitt missnöje med Skolverket genom att lägga på dem nya uppdrag. Det gäller till exempel uppdraget att följa upp den nya gymnasiereformen, det har återkommit flera år i rad och har blivit alltmer detaljerat. Man gör så här i stället för att kommunicera bättre med varandra, säger Anders Widholm och fortsätter:

– Den här styrningen har lett till att Skolverket i stort sett bara gör det som regeringen säger åt dem att göra. Resurserna räcker inte till mer. Den löpande verksamheten, långsiktiga satsningar och egna insatser trängs undan av uppdragen. Det kan ju vara så att regeringen vill att det ska vara så här, men då måste det förtydligas. I dag är det otydligt och de olika rollerna ställer helt olika krav på organisationen.

Anders Widholm tycker att regeringen måste prioritera mycket hårdare bland de uppdrag man ger Skolverket, att uppdragens utformning och finansiering blir mer flexibel och att det förtydligas vad Skolverket förväntas uppnå. Nu saknas det en överblick över vad myndigheten åstadkommer.

Ytterligare ett förslag är att Skolverket får en styrelse med kompetens från olika samhällssektorer. Enligt Anders Widholm har det hjälpt andra myndigheter som genomgått förändringar.

Har regeringsskiftet inneburit någon skillnad?

– Det är den nya regeringen som gav oss uppdraget att genomföra den här analysen. Det innebär att de har sett problemet, men samtidigt fortsätter Skolverket att få uppdrag i samma takt. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons