Annons

Kritiken: Skolverket behöver en nystart

Publicerad 27 november 2015

Fakta

Skolverkets utveckling

  • Skolverket bildades 1991 och ersatte dåvarande Skolöverstyrelsen. Uppgiften var att följa utvecklingen i den svenska skolan, ta fram statistik och kunskapsöversikter och arbeta med utvecklingsinsatser. 
  • 2003 lyfts alla utvecklingsinsatser över till nybildade Myndigheten för skolutveckling som fick ett långtgående uppdrag att stödja kommuners och skolors utvecklingsarbete.
  • Fem år senare, 2008, läggs Myndigheten för skolutveckling ned. Det bestäms att staten inte ska arbeta med regionala och lokala utvecklingsinsatser. Skolverket får en mer renodlad nationell och övergripande roll. Samtidigt skapas Skol-inspektionen som tar över alla frågor om tillsyn.
  • Det nya Skolverket arbetar de första åren mycket med att skriva nya läroplaner och implementera dem. Men snart ökar uppdragen i antal och bredd: Handläggning av lärarlegitimation, olika slags analyser och inte minst återkommer utvecklingsinsatserna, som blir allt större, mer undervisningsnära och lokala.
  • Under januari 2015 inleddes en organisationsöversyn som ska vara klar den 1 april 2016.    

 

Några nya uppdragför Skolverket

  • Samverkan för bästa skola. Uppdraget gavs i juni och ska pågå tills vidare. Skolverket får använda 30 miljoner under 2015. Därefter ska kostnaderna för detta uppdrag och två andra uppdrag riktat mot ”skolor med tuffa förutsättningar” uppgå till 600 miljoner årligen.
  • Utvärdering av betyg från årskurs 6. Uppdraget gavs den 30 juli i år och ska redovisas 16 december 2016. 3 miljoner får användas under 2015 och 0,5 miljoner under 2016.
  • Kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk. Gavs i början av juli. Förslag på nya kursplaner samt kunskapskrav ska tas fram. Inga nya pengar ges och det ska redovisas 31 oktober 2015. 

Källa: Skolverket

 

Statskontorets förslag

  • Statskontoret anser att Skolverket behöver en nystart. Här några av förslagen:
  • Att regeringen förtydligar förväntningarna. I dag har Skolverket utvecklats till att i huvudsak utföra uppdrag, men förväntas samtidigt vara en självständig myndighet.
  • Att regeringen prioriterar vilka uppdrag man lägger och hur detaljerat dessa utformas. Mängd och detaljrikedom skapar inflexibla och konkurrerande uppdrag.
  • Att regeringen ser över finansieringen. Att pengar är knutna till särskilda uppdrag hindrar planering, kompetensförsörjning och effektivt utnyttjande av resurser.
  • Att regeringen ser över ledningsformen och tillsätter en styrelse.
  • Att Skolverket finner former för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Den har varit eftersatt i många år som en följd av resursbrist.
  • Att Skolverket utvecklar resultatuppföljningen. I dag redovisas oftast vad som är gjort och vad målgruppen tyckte om det. Men sällan effekterna

Källa: Statskontorets ”Myndighetsanalys av Skolverket”.

Relaterat

Regeringen får hård kritik för sin styrning av Skolverket. En kraftig ökning av detaljerade uppdrag har gjort myndigheten osjälvständig och många av dess insatser är inte anpassade efter de verkliga behoven. Det framgår i en rapport från Statskontoret.

Det ökade politiska intresset för skolan har inneburit att Skolverket på kort tid har vuxit snabbt och genomgått stora förändringar. Oavsett färg har de senaste årens regeringar lagt så många och så detaljerade uppdrag att Skolverket har haft svårt att genomföra dem på ett bra sätt.

Tidigare har Riksrevisionen kritiserat regeringen för det här, och nu instämmer alltså Statskontoret i den kritiken. 

– I grunden handlar det om att skolan är ett väldigt intressant politikerområde samtidigt som regeringen har begränsade möjligheter att påverka eftersom skolverksamheten främst styrs av kommuner och friskolekoncerner. Då blir Skolverket ett viktigt verktyg för regeringen och det gör att Skolverkets verksamhet böljar fram och tillbaka i takt med skolpolitiken, säger utredaren Anders Widholm.

Skolverket har gått igenom flera omorganisationer sedan myndigheten bildades (se faktaruta). Så sent som 2008 bestämdes det att staten inte skulle syssla med lokala utvecklingsinsatser, utan ha ett mer renodlat nationellt ansvar. Men det var då. Skolkrisen och ett nyvaknat politiskt intresse för skolan fick först Alliansen och nu den rödgröna regeringen att öka den statliga inblandningen i skolan. Bland Skolverkets nya uppdrag finns till exempel handläggning av lärarlegitimationer, betydligt fler statsbidrag att fördela och en rad nya utvecklingsinsatser. Bara i år hanterar Skolverket nästan 100 olika regeringsuppdrag, och dessa utgör 90 procent av myndighetens budget.

Ett problem är mängden uppdrag i sig. Det gör att de konkurrerar om skolors och lärares tid, resurser och uppmärksamhet. Dessutom krockar de ofta med varandra. Det finns till exempel flera samtidiga utvecklingsinsatser riktade mot rektorer. En annan krock är Mattelyftet och Läslyftet, där många lärare inte hunnit gå det första förrän det andra börjar. 

Ett annat problem är att uppdragen är för detaljerade. Det gör att Skolverket inte kan anpassa dem efter de behov som finns ute i verksamheterna. Till exempel är många av de olika statsbidrag eller utvecklingsinsatser som finns, bundna till en viss tid eller till en viss form av motprestation från skolan eller huvudmannen.

Ett tredje problem är att finansieringen i regel är knuten till uppdragen. Det är det som gör att det är kö till vissa statsbidrag, medan andra förblir oanvända. Skolverket får nämligen inte omfördela resurser från ett uppdrag till ett annat.

– Det är också så att detaljregleringen föder sig själv. Eftersom Skolverket inte har utrymme för egna initiativ kommer det nya detaljregleringar som talar om vad de ska göra. Ibland kan man nästan se att regeringen uttrycker sitt missnöje med Skolverket genom att lägga på dem nya uppdrag. Det gäller till exempel uppdraget att följa upp den nya gymnasiereformen, det har återkommit flera år i rad och har blivit alltmer detaljerat. Man gör så här i stället för att kommunicera bättre med varandra, säger Anders Widholm och fortsätter:

– Den här styrningen har lett till att Skolverket i stort sett bara gör det som regeringen säger åt dem att göra. Resurserna räcker inte till mer. Den löpande verksamheten, långsiktiga satsningar och egna insatser trängs undan av uppdragen. Det kan ju vara så att regeringen vill att det ska vara så här, men då måste det förtydligas. I dag är det otydligt och de olika rollerna ställer helt olika krav på organisationen.

Anders Widholm tycker att regeringen måste prioritera mycket hårdare bland de uppdrag man ger Skolverket, att uppdragens utformning och finansiering blir mer flexibel och att det förtydligas vad Skolverket förväntas uppnå. Nu saknas det en överblick över vad myndigheten åstadkommer.

Ytterligare ett förslag är att Skolverket får en styrelse med kompetens från olika samhällssektorer. Enligt Anders Widholm har det hjälpt andra myndigheter som genomgått förändringar.

Har regeringsskiftet inneburit någon skillnad?

– Det är den nya regeringen som gav oss uppdraget att genomföra den här analysen. Det innebär att de har sett problemet, men samtidigt fortsätter Skolverket att få uppdrag i samma takt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons