Annons

Kritiken: Skolverket behöver en nystart

Publicerad 27 november 2015

Fakta

Skolverkets utveckling

  • Skolverket bildades 1991 och ersatte dåvarande Skolöverstyrelsen. Uppgiften var att följa utvecklingen i den svenska skolan, ta fram statistik och kunskapsöversikter och arbeta med utvecklingsinsatser. 
  • 2003 lyfts alla utvecklingsinsatser över till nybildade Myndigheten för skolutveckling som fick ett långtgående uppdrag att stödja kommuners och skolors utvecklingsarbete.
  • Fem år senare, 2008, läggs Myndigheten för skolutveckling ned. Det bestäms att staten inte ska arbeta med regionala och lokala utvecklingsinsatser. Skolverket får en mer renodlad nationell och övergripande roll. Samtidigt skapas Skol-inspektionen som tar över alla frågor om tillsyn.
  • Det nya Skolverket arbetar de första åren mycket med att skriva nya läroplaner och implementera dem. Men snart ökar uppdragen i antal och bredd: Handläggning av lärarlegitimation, olika slags analyser och inte minst återkommer utvecklingsinsatserna, som blir allt större, mer undervisningsnära och lokala.
  • Under januari 2015 inleddes en organisationsöversyn som ska vara klar den 1 april 2016.    

 

Några nya uppdragför Skolverket

  • Samverkan för bästa skola. Uppdraget gavs i juni och ska pågå tills vidare. Skolverket får använda 30 miljoner under 2015. Därefter ska kostnaderna för detta uppdrag och två andra uppdrag riktat mot ”skolor med tuffa förutsättningar” uppgå till 600 miljoner årligen.
  • Utvärdering av betyg från årskurs 6. Uppdraget gavs den 30 juli i år och ska redovisas 16 december 2016. 3 miljoner får användas under 2015 och 0,5 miljoner under 2016.
  • Kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk. Gavs i början av juli. Förslag på nya kursplaner samt kunskapskrav ska tas fram. Inga nya pengar ges och det ska redovisas 31 oktober 2015. 

Källa: Skolverket

 

Statskontorets förslag

  • Statskontoret anser att Skolverket behöver en nystart. Här några av förslagen:
  • Att regeringen förtydligar förväntningarna. I dag har Skolverket utvecklats till att i huvudsak utföra uppdrag, men förväntas samtidigt vara en självständig myndighet.
  • Att regeringen prioriterar vilka uppdrag man lägger och hur detaljerat dessa utformas. Mängd och detaljrikedom skapar inflexibla och konkurrerande uppdrag.
  • Att regeringen ser över finansieringen. Att pengar är knutna till särskilda uppdrag hindrar planering, kompetensförsörjning och effektivt utnyttjande av resurser.
  • Att regeringen ser över ledningsformen och tillsätter en styrelse.
  • Att Skolverket finner former för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Den har varit eftersatt i många år som en följd av resursbrist.
  • Att Skolverket utvecklar resultatuppföljningen. I dag redovisas oftast vad som är gjort och vad målgruppen tyckte om det. Men sällan effekterna

Källa: Statskontorets ”Myndighetsanalys av Skolverket”.

Relaterat

Regeringen får hård kritik för sin styrning av Skolverket. En kraftig ökning av detaljerade uppdrag har gjort myndigheten osjälvständig och många av dess insatser är inte anpassade efter de verkliga behoven. Det framgår i en rapport från Statskontoret.

Det ökade politiska intresset för skolan har inneburit att Skolverket på kort tid har vuxit snabbt och genomgått stora förändringar. Oavsett färg har de senaste årens regeringar lagt så många och så detaljerade uppdrag att Skolverket har haft svårt att genomföra dem på ett bra sätt.

Tidigare har Riksrevisionen kritiserat regeringen för det här, och nu instämmer alltså Statskontoret i den kritiken. 

– I grunden handlar det om att skolan är ett väldigt intressant politikerområde samtidigt som regeringen har begränsade möjligheter att påverka eftersom skolverksamheten främst styrs av kommuner och friskolekoncerner. Då blir Skolverket ett viktigt verktyg för regeringen och det gör att Skolverkets verksamhet böljar fram och tillbaka i takt med skolpolitiken, säger utredaren Anders Widholm.

Skolverket har gått igenom flera omorganisationer sedan myndigheten bildades (se faktaruta). Så sent som 2008 bestämdes det att staten inte skulle syssla med lokala utvecklingsinsatser, utan ha ett mer renodlat nationellt ansvar. Men det var då. Skolkrisen och ett nyvaknat politiskt intresse för skolan fick först Alliansen och nu den rödgröna regeringen att öka den statliga inblandningen i skolan. Bland Skolverkets nya uppdrag finns till exempel handläggning av lärarlegitimationer, betydligt fler statsbidrag att fördela och en rad nya utvecklingsinsatser. Bara i år hanterar Skolverket nästan 100 olika regeringsuppdrag, och dessa utgör 90 procent av myndighetens budget.

Ett problem är mängden uppdrag i sig. Det gör att de konkurrerar om skolors och lärares tid, resurser och uppmärksamhet. Dessutom krockar de ofta med varandra. Det finns till exempel flera samtidiga utvecklingsinsatser riktade mot rektorer. En annan krock är Mattelyftet och Läslyftet, där många lärare inte hunnit gå det första förrän det andra börjar. 

Ett annat problem är att uppdragen är för detaljerade. Det gör att Skolverket inte kan anpassa dem efter de behov som finns ute i verksamheterna. Till exempel är många av de olika statsbidrag eller utvecklingsinsatser som finns, bundna till en viss tid eller till en viss form av motprestation från skolan eller huvudmannen.

Ett tredje problem är att finansieringen i regel är knuten till uppdragen. Det är det som gör att det är kö till vissa statsbidrag, medan andra förblir oanvända. Skolverket får nämligen inte omfördela resurser från ett uppdrag till ett annat.

– Det är också så att detaljregleringen föder sig själv. Eftersom Skolverket inte har utrymme för egna initiativ kommer det nya detaljregleringar som talar om vad de ska göra. Ibland kan man nästan se att regeringen uttrycker sitt missnöje med Skolverket genom att lägga på dem nya uppdrag. Det gäller till exempel uppdraget att följa upp den nya gymnasiereformen, det har återkommit flera år i rad och har blivit alltmer detaljerat. Man gör så här i stället för att kommunicera bättre med varandra, säger Anders Widholm och fortsätter:

– Den här styrningen har lett till att Skolverket i stort sett bara gör det som regeringen säger åt dem att göra. Resurserna räcker inte till mer. Den löpande verksamheten, långsiktiga satsningar och egna insatser trängs undan av uppdragen. Det kan ju vara så att regeringen vill att det ska vara så här, men då måste det förtydligas. I dag är det otydligt och de olika rollerna ställer helt olika krav på organisationen.

Anders Widholm tycker att regeringen måste prioritera mycket hårdare bland de uppdrag man ger Skolverket, att uppdragens utformning och finansiering blir mer flexibel och att det förtydligas vad Skolverket förväntas uppnå. Nu saknas det en överblick över vad myndigheten åstadkommer.

Ytterligare ett förslag är att Skolverket får en styrelse med kompetens från olika samhällssektorer. Enligt Anders Widholm har det hjälpt andra myndigheter som genomgått förändringar.

Har regeringsskiftet inneburit någon skillnad?

– Det är den nya regeringen som gav oss uppdraget att genomföra den här analysen. Det innebär att de har sett problemet, men samtidigt fortsätter Skolverket att få uppdrag i samma takt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

Annons
Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Annons
Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons