Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Intresset för lärarlönelyftet har varit stort från huvudmannahåll. Skolverket har fått in ansökningar som motsvarar över 90 procent av de 1,5 miljarder kronor som finns avsatta för hösten. Bland landets lärare har lyftet däremot rört upp känslorna. En del har fått ett rejält tillskott i kassan, andra ingenting. Det har också riktats kritik mot att karriärvägarna upplevs vara ”stängda”. 

Men det är inte hugget i sten att de lärare som fått extrapengarna nu kommer att få dem även framöver. 

– Teoretiskt sett skulle huvudmannen kunna bestämma vem som ska ha lärarlönelyftet för en termin i taget och sen byta ut de lärarna mot andra nästa termin. Konstruktionen på förordningen är sådan att huvudmännen har väldigt stora möjligheter att anpassa det här efter sin egen organisation, förklarar Andreas Spång, chef på statsbidragsenheten på Skolverket. 

Så en lärare som har fått lärarlönelyftet nu skulle alltså kunna bli av med det igen, beroende på hur huvudmannen tänkt sig det hela?

– Ja, det stämmer. Men utifrån den erfarenhet vi har av karriärtjänstreformen så tror vi, från Skolverkets sida, att huvudmännen måste tänka lite mer långsiktigt om satsningen ska få så bra effekt som möjligt. 

Den långsiktigheten kommer kanske se olika ut om det handlar om en stor kommunal huvudman eller en liten fristående skola, menar Andreas Spång. 

– Tanken med förordningen är att den friheten ska finnas lokalt. 

Ett uttalat syfte med lärarlönelyftet är att det ska öka läraryrkets attraktionskraft.  

Om huvudmannen i stället väljer att ge en given grupp lärare pengarna permanent, hur ska man då kunna locka fler lärare till yrket. Då är ju pengarna slut redan från början? 

– Om man väljer att hantera det på det sättet så blir det förstås en viss inlåsningseffekt. Men det vi kan se, i den dialog vi haft med huvudmännen, är att man väljer lite olika modeller för att komma runt det.

Andreas Spång tar som exempel kommuner som valt att aktivt spara lite av sin tilldelade bidragsram för att vid senare tillfälle kunna ge till föräldralediga när de kommer tillbaka. Andra har planerat för att det finns en viss rörlighet i lärarkåren. Det är över tusen olika huvudmän och det finns säkerligen många varianter på hur man skulle kunna använda det här på ett klokt sätt, menar han 

– Men har man den bidragsram som Stockholms stad har så har man förstås större möjlighet att laborera än om man är en liten fristående skola. 

Det är huvudmannens ansvar att göra en klok planering om hur man vill använda pengarna långsiktigt för att de ska ge störst utväxling för lärare och elever, betonar Andreas Spång. Och han tillägger att det är viktigt att man sätter sig och gör den långsiktiga, strategiska planeringen på huvudmannanivå. 

– Man kan inte bara se till den kommande bidragsperioden utan man måste tänka längre om vart man vill med den här satsningen. Dessutom är det förståeligt om lärarna vill ha tydliga besked om de kommer att få behålla höjningen som de fått eller inte.  

– Det är en stor frihet i den här reformen men med det kommer också ett stort ansvar att faktiskt planera för framtiden. 

Även utbildningsminister Gustav Fridolin har kommenterat att det inte bara är de lärare som fått lönepåslaget nu som kan komma ifråga kommande läsår. 

– Har man gjort rätt och värderat erfarenhet i yrket så bör det också innebära att vi kontinuerligt under läsåret, i takt med att personer går i pension, har utrymme att ge fler personer lönepåslag genom statliga medel, sa Gustav Fridolin under Skolforum.