Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Den rådande lärarbristen gör att Skolverket föreslår att regeringen tillåter en utökning av fjärrundervisning i fler ämnen än vad som får bedrivas i dagsläget, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Fjärrundervisning innebär att en lärare undervisar på distans med hjälp av digital utrustning och är uppkopplad mot en eller flera elevgrupper i andra skolor. Skolverket senaste kartläggning visar att nio procent av gymnasieskolorna och sju procent av grundskolorna i Sverige bedriver någon form av fjärrundervisning, främst i modersmål.

– Vi har en stor utmaning med en enormt stor lärarbrist och vi vill möjliggöra för elever att få tillgång till kurser och undervisning av behöriga lärare som man annars inte kan få, säger Camilla Thinsz Fjellström, enhetschef på Skolverket, till Skolvärlden. 

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning även i lägre årskurser.
 
– Det kan finnas särskilda skäl att erbjuda det här även till yngre elever, och främst handlar det då om glesbygdsskolor med åldersblandade klasser där vi har sett att det kan fungera. Men grunden är att främst erbjuda detta till äldre elever från högstadiet och uppåt, säger Camilla Thinsz Fjellström.

Lärarnas Riksförbund ordförande Åsa Fahlén är positiv till att alla elever ska mötas av en legitimerad lärare i undervisningen, samtidigt som hon ser att det finns problem med fjärrundervisning. 

– Som det fungerar i dag så fungerar det okej inom moderna språk. Jag vet att för många skolor, särskilt i glesbygden, så är fjärrundervisning nästan det enda sättet att få ihop tillräckligt stora grupper och att det blir en legitimerad lärare som håller i undervisningen – på så sätt är tekniken en fördel, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt så är det problematiskt ur ett elevperspektiv att man inte möter sin lärare och det är lite tuffare att hänga med i undervisningen och känna sig motiverad när man inte möts fysiskt. 

Åsa Fahlén tror att man som lärare kan få svårare att se varje individs behov när man inte är på plats i klassrummet fysiskt. 

– Det ställer nästan ännu större krav på att lärare får förbereda sig, efterarbeta och får möjlighet att prata med eleverna individuellt än när man undervisar i ett klassrum. Med tanke på möjligheterna för lärare i vanlig undervisning att faktiskt förbereda lektionen så är det klart att man blir lite fundersam på hur man ska lösa det, säger hon.

– I den här lärarbristsituationen så måste vi både hitta lösningar på kort sikt men man måste lägga det mesta krutet på att lösa problemet på lång sikt. Hade vi inte haft den här lärarbristen som vi har i dag då hade vi inte haft lika stora behov av fjärrundervisning.