Skolverket: Ge bidrag utifrån behov

Enligt den fördelningsmodell som Skolverket föreslår är det skolans behov som ska styra statsbidragens storlek. Det rapporterar Sveriges Radio.

Bakgrunden är att Riksrevisionen tidigare kritiserat att statsbidragen inte går till de skolor som behöver dem mest. Riksrevisionens granskning från december i fjol visade till exempel att skolor med låga kunskapsresultat är sämre på att ta emot statsbidrag än skolor med höga kunskapsresultat.

Den modell som nu föreslås ska utgå ifrån hur många elever på en skola som beräknas inte bli behöriga till gymnasiet. Ju fler elever som uppskattas inte bli gymnasiebehöriga, desto högre statsbidrag. Det modellen tar hänsyn till är faktorer som att ha lågutbildade föräldrar, ha utländsk bakgrund, ha kommit till Sverige de senaste åren, att vara pojke och att vara född sent på året.

– Det är de variabler som generellt sett bäst förklarar skillnader mellan elever på skolnivå. Vi tror att de kan göra ett ganska bra jobb, säger Krister Sund, undervisningsråd på Skolverket, som arbetar med den nya modellen, till Sveriges Radio.

Svagheten i modellen, säger han, är att den baseras på registerstatistik och att dessa siffror ofta är minst ett år gamla. Modellen kan därför komma att behöva finslipas i framtiden.

Utbildningsminister Gustav Fridolin säger i intervjun  att han är positiv till modellen och tillägger att regeringen länge krävt att kommunerna ska ge mer till skolor med stora behov. 

– Det här är egentligen lite bakvänt, ska erkännas. Vi har ju nu i flera år krävt av kommunerna att de inom sin kommun ska göra det här jobbet, säkerställa att de kommunala resurserna till skolan ska nå fram till de skolor som har de största behoven, men från statlig nivå så har vi inte gjort det, säger Gustav Fridolin. 

– Det har faktiskt varit så att det gått mer statliga resurser till de skolor som redan har det största förutsättningarna och mindre till de som behöver det mest. Nu vänder vi på det, säger han.